Handledaren är en nyckelperson i studenternas utveckling till professionella sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva sjuksköterskors uppfattning om  omvårdnadshandledning av sjuksköterskestudenter. Fokusgruppsintervjuer valdes som metod. Nitton sjuksköterskor deltog i intervjuerna. Materialet bearbetades.

Beprövad erfarenhet ger bakgrund till nya frågeställningar. Vårt intresse för barn- och fritidselevernas APU (arbetsplatsförlagd utbildning) väcktes under våra verksamma år som förskollärare och handledare. Studien har gjorts med syfte att få svar på vad det är som gör en meningsfull APU med praktiskt lärande för elever på barn- och fritidsprogrammet, med inriktning på förskola, sett utifrån ett yrkeslärar- och handledarperspektiv.Kvalitativa intervjuer har genomförts med yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet och med handledare på förskolor som tar emot gymnasieelever. Vi har använt oss av en hermeneutiskt ansats där helhet och delar spelar avgörande roll. Data har analyserats och tolkats och slutligen har vi kommit fram till vissa faktorer och kvalitéer som gör att eleverna får en meningsfull APU med praktiskt lärande. Vårt resultat visar bland annat att det behövs ett samarbete mellan gymnasiet och APU-platserna för att göra elevernas lärande så optimalt som möjligt. Tiden handledarna har ute på APU-platserna till att handleda eleverna är också en viktig faktor visar vårt resultat.

I denna c-uppsats har vi genom en fallstudie studerat hur en förskollärare utformar en aktivitet tillsammans med en barngrupp och hur samspelet sker mellan barn och förskollärare. Vidare har vi studerat hur barnen uppfattar aktiviteten och hur deras uppfattning förhåller sig till förskollärarens. Forskningsbakgrunden handlar om hur förskolan har förändrats med tiden och hur förskollärarens roll har utvecklats. I vår undersökande del har vi observerat och filmat en naturvetenskaplig aktivitet, samt gjort intervjuer med barn och pedagog. Resultatet av studien visar att förskollärarens målsättningar, med stöd från läroplanen, uppfylldes i aktiviteten genom att barnen fick en lustfylld erfarenhet av ett naturvetenskapligt experiment.

Uppsatsen handlar om den fysiska inomhusmiljöns utformning och hur den påverkar barns lek och lärande. I vår studie har vi intervjuat tretton pedagoger från två förskolor, en Montessoriförskola, samt två skolor. Syftet med arbetet är att undersöka och belysa miljöns betydelse för barns lek och lärande och att se hur pedagogers medvetenhet är kring miljön som arbetsredskap. Vi såg av resultatet av vår studie, att pedagogerna anser att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns lek och lärande. Pedagogerna var också överens om att miljön ska vara lugn, harmonisk och genomtänkt.

Syftet med undersökningen var att identifiera det upplevda behovet och nyttan av mental träning under tävlingssammanhang, för golf- och tennisgymnasieelever. En webbaserad enkät skickades till 258 elever och 154 svar inkom. Resultaten visade att eleverna som inte hade mental träning på utbildningen önskade i stor omfattning att det skulle ingå i deras utbildning och de ansåg att de skulle ha nytta av det under tävling för att förbättra sina prestationer eller resultat. Detsamma gällde för eleverna som hade mental träning på sin utbildning. Färdigheterna koncentration, uppmärksamhet, kontroll av känsloreaktioner, kontroll av laddning, upphetsning och vaksamhet, samt sätta upp mål skattades högre de gångerna eleverna tävlade och lyckades än de gångerna då de misslyckades.

Bakgrund:Urvalet av litteratur med fokus på lärarens professionalisering har gett oss en ram för arbetet och har varit till hjälp vid bearbetning och analys av resultaten. Den utvecklingsekologiska och professionaliseringsteorin utgör grunden för vår studie.Syfte:Syftet med vår studie är att få en fördjupad kunskap om föräldrars egna uppfattningar om den nya lärarlegitimationen och läraren som en professionell yrkesutövare. Vidare vill vi jämföra skillnaden mellan föräldrarnas syn på skolan jämfört med förskolan och därmed föräldrarnas syn på lärare som verkar i skolan respektive förskolan.Metod:För det ovannämnda syftet har vi använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Det empiriska materialet består av femton intervjuer med föräldrar. Intervjuerna är genomförda på en förskola och en skola i en mellanstor kommun i Västra Götaland.Resultat:Utifrån våra kvalitativa intervjuer har vi funnit fyra teman: Behörig lärare ? den som kan allt, Förskola och skolan ? lika viktiga, Erfarenhet och personliga egenskaper och "Ja" till legitimation.

Abstract Arleborn Jenny & Linder Emma (2010), Se Mig: en studie om förskolans anmälningsskyldighet. Malmö högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete handlar om hur pedagoger resonerar kring anmälningsplikten. Syftet är att undersöka vilka grunder pedagoger bygger sin anmälan på. Ett annat syfte är att undersöka relationen mellan pedagoger och förälder före och efter en anmälning har gjorts. Forskningsfrågorna är: Hur resonerar pedagogerna kring anmälningsplikten? Vad ligger till grund för att göra en anmälan? Hur resonerar pedagogerna kring relationen till föräldrarna? Det empiriska materialet bygger på intervjuer med tre förskollärare, där även vinjetter har använts.

Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som kan vara av betydelse för att möjliggöra konflikthantering i det dagliga arbetet. Vi menar att om möjligheter skapas och initiativ tas från ledningens sida så kan organisationen utvecklas i en positiv riktning. Studien grundar sig delvis på teorier om vikten av att ha en tydlig struktur som uppfattas av medarbetarna som rättvis och att konflikter kan få konsekvenser för hela organisationen. Studien är av kvalitativ design och är utförd inom äldreomsorgen i en kommun i södra Sverige. Analysen visar att faktorer som: tydlig arbetsstruktur, gemensam vision och målsättning, utbildning inom konflikthantering, tydlig och öppen kommunikation, att ta sig tid till konflikthantering, att vara professionell och neutral och att ta ansvar och visa respekt har en betydande inverkan vid konflikthantering.

Efterfrågan på föräldrastöd ökar i form av behov av fler träffpunkter, stöd i att kritiskt granska information och professionell rådgivning. Samhället erbjuder en mängd olika resurser av föräldrastöd däribland barnmorskans arbete vid mödrahälsovården, vilket bland annat innebär att ge blivande föräldrar stöd genom information, utbildning och rådgivning inför föräldraskapet. Syftet med studien är att undersöka barnmorskans upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagångsföräldrar inför föräldraskapet. Studiens teoretiska utgångspunkt är lärande och förändringsprocesser ur ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med inspiration av fenomenologi.

Forskning har visat att människor i allmänhet har positiva attityder till polisen. Syftet med denna studie var att undersöka ungdomars attityder till den svenska polisen. Det undersöktes om polisens olika grad av våldsamt agerande påverkade deltagarnas uppfattningar och om attityderna skilde sig gentemot kvinnliga respektive manliga ordningspoliser. En egenkonstruerad enkät innehållande fyra olika berättelser delades ut i tre gymnasieskolor. Deltagarna var 88 unga kvinnor och 42 unga män som studerade på föreläsningsbaserade program.

I detta arbete undersöks pedagogiskt drama och dess roll i undervisningen. Tyngdpunkten läggs på pedagogiskt drama som ett komplement till de teoretiska ämnena i skolan. För att kunna möta alla elever på deras individuella nivå är det viktigt att som pedagog kunna vara kreativ och tillgodose elevernas olika behov med hjälp av varierad undervisning. Här kan pedagogiskt drama vara en metod för att förstärka abstrakt tänkande med hjälp av aktiv handling. I denna undersökning ges det svar på hur pedagogiskt drama kan användas för att stimulera lärande.

Denna uppsats har som syfte att underso?ka om musik anva?nds i palliativ va?rd i Sverige och hur det i sa? fall beskrivs, motiveras och dokumenteras. Det a?r en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk fo?rsta?elseansats. Intervjuer har genomfo?rts med fem personer med olika yrkesprofession inom palliativ va?rd (sjuksko?terska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och o?verla?kare).

Första mötet med sjukvården sker ofta på en akutmottagning. Det är viktigt att patienten får ett så bra omhändertagande som möjligt för att patienten ska få en positiv erfarenhet av vården. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretikern Imogene King som belyser interaktionen mellan patient och vårdare. Syftet med studien var att belysa hur patienten upplever mötet med vårdaren på en akutmottagning. Studien baserades på en litteraturstudie.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för taktisk kompetens som omhändertar den inneboende komplexiteten i militär verksamhet. Problemet häri är att kompetens kan anses vara något sällsynt och att inkompetens snarare är normalbilden.Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militär kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestående av kategorierna praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förståelsen av taktisk kompetens analyseras därefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006.Resultatet är att taktisk kompetens är möjlig att förstå utifrån förutsättningarna att hantera den föränderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rådande förhållanden och förutsättningarna för att åstadkomma förändring och utveckling.

Målet för palliativ vård är bästa möjliga livskvalitet för både den sjuke och dennes anhöriga. Det var viktigt som vårdpersonal att se till hela familjen, och inte bara den sjuke. När vårdpersonal ej ser de anhöriga upplevs det som ett lidande för anhöriga. Livskvaliteten ökade för både den sjuke och de anhöriga när vårdpersonalen gav bra vård. Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård.