En skola för alla är målet, men hur skall vi nå dit?Vårt arbete syftar till att ge läsaren exempel på hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att undvika. Autism är ett mångfacetterat begrepp som inte låter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvändigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vårt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel på hur arbetssättet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vårt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att få deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av följsamhet till råd, behandling och psykosociala stöd vid ansträngningsinkontinens. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta kvinnor med diagnosen ansträngningsinkontinens deltog i studien. Material samlades in utifrån intervjuer med semi-strukturerade frågor och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån tre kategorier: Att träna trots tveksamheter och att få känna ökad säkerhet mot läckage, Att sakna information och uppföljningsbesök och Att känna sorg och misslyckande men stöd från närstående.

Familjen är i förändring. Kärnfamiljen utgjorde tidigare den enda normen men idag kan en familj se mycket olika ut. En stor skillnad är att barnen fått alltmer utrymme, plats och bestämmanderätt. Begreppet "curling" har blivit känt och begreppet hänvisar till att föräldrar hjälper sina barn i så stor utsträckning att det inte blir bra för barnen.Studien avser att belysa hur föräldraskap och synen på det har förändrats (och om det har förändrats) sedan början av 1980-talet fram tills idag. Vilka faktorer finns det som påverkar till exempel tid? Studien bygger på tio intervjuer med fem föräldrar med barn födda 1980-1985 och fem föräldrarna med barn som är födda mellan 1995-2000.

Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka fritidspedagogers och rektorers syn på traditionella könsroller samt hur dessa resonerar kring begrepp kopplade till genus. Vidare är studiens syfte att undersöka hur pedagogerna arbetar med genus, utifrån formuleringarna i läroplanen, i det vardagliga arbetet i fritidshemmet. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer som metod. Fyra fritidspedagoger och två rektorer intervjuades i studien. I resultatet kan man utläsa spridda kunskaper kring genus hos informanterna.

På Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett väsentligt inslag i undervisningen. Detta innebär att eleverna under totalt femton veckor förlägger sin utbildning på en arbetsplats. I Gymnasieförordningen går att utläsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men då endast kurser i karaktärsämnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men även lärare och elever, försöka ta reda på om APU-handledaren är den pedagog som kan förväntas från skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute på APU-platserna, men att tendenser tyvärr också pekar på motsatsen.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur man som pedagog kan skapa ett gott talklimat. I vår undersökning använde vi oss av frågeställningar som hur lärare uppfattar begreppet talklimat och hur de skapar förutsättningar för att alla elever ska våga tala?Metod I vår undersökning använde vi en kvalitativ metod. Vi valde att ställa öppna frågor, en s.k. ostrukturerad intervju.

Detta examensarbete behandlar skönlitteratur och högläsning i skolans undervisning ur ett pedagogiskt perspektiv. Syftet är att undersöka de didaktiska frågornas betydelse för arbetet med skönlitteratur i skolan, samt högläsningens betydelse. Genom kvalitativa intervjuer av en pedagog från varje skolår, 1-6, har vi undersökt varför, vad och hur skönlitteratur kan användas i undervisningen. Resultaten visar att pedagogerna anser att skönlitteratur och högläsning har en given plats i undervisningen. Det finns dock en stor variation mellan pedagogerna när det gäller hur mycket man använder sig av skönlitteratur i undervisningen.

Syftet med detta arbete har varit att skapa klarhet kring vad som definierar begreppet den terapeutiska relationen, samt att ge en beskrivning av vad man som professionell samtalsledare bo?r ta?nka pa? na?r det ga?ller att skapa en sa? god terapeutisk relation som mo?jligt. Detta har gjorts i utga?ngspunkt av kvalitativa djupintervjuer med sju professionella samtalsledare, vilka i sina respektive beskrivningar, tillsammans kommit att utgo?ra en bild av hur man kan se pa? dessa tva? olika aspekter av begreppet. Det insamlade materialet fra?n dessa intervjuer har sedan kommit att tematiseras utifra?n en hermeneutisk tolkningsmetod, varpa? resultatet tolkats utifra?n ett socialkonstruktivistiskt, samt ett inla?rningsteoretiskt perspektiv. Av resultatet framkom, bland annat, att en definition av begreppet den terapeutiska relationen var sva?r att sa?rskilja fra?n konkreta beskrivningar av hur en samtalsledare bo?r arbeta fo?r att skapa en god terapeutisk relation, samt vilka personliga egenskaper som utma?rker en god terapeut. Nyckelord:, Common factors, Den terapeutiska alliansen Den terapeutiska relationen, Four stages of competence, Samtalsbehandling, Socialkonstruktivism.

I denna uppsats belyses moralutveckling från tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlärningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet.Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmärksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. Därefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrån vilka man sedan kan stadiebestämma individers moraluppfattning.Uppsatsens huvudfråga behandlar möjligheten att påverka elevers moralutveckling och därmed även deras etiska handlande. Många forskare har uttryckt sin åsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen på allvar, och se det som sitt ansvar att hjälpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lämpliga beslut, samt motivera dessa beslut.

Syftet med uppsatsen var att belysa situationen för kvinnor inom könshandeln, hur man försökt skapa förändring för dem genom lagen som förbjuder köp av sexuella tjänster samt att söka kunskap om vad som förändrats avseende situationen för kvinnor inom könshandeln sedan lagen infördes. Jag har intervjuat två personer som arbetar professionellt med kvinnor inom könshandeln och en kvinna som har egen erfarenhet av könshandel. I uppsatsen använde jag mig främst av intervjuerna och kompletterade med de utredningar och rapporter som kretsar kring lagstiftningen som förbjuder köp av sexuella tjänster. De två teoretiska perspektiv jag valde var feminism och stämplingsteori. Det rådande synsättet är att prostitution anses skadligt på många plan, främst far den säljande parten illa och därför infördes denna lag.

Vi vill ta reda på hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmärksamhet i samling på förskolan. Är det så att pojkar får större talutrymme/uppmärksamhet?· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhållningssätt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssätt till flickor och pojkar vid tillsägelser och bekräftelse?· Använder pedagoger lika/olika ordval, röstläge, tonfall, kroppsspråk gentemot flickor och pojkar?I vår fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angående genus och jämställdhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.

Syftet med det här arbetet var att undersöka några förskolebarns kunskap om ett antal djur i närmiljön samt om ett spel kan stimulera barnens kunskapsutveckling. I undersökningen har barn på en förskola intervjuats vid två tillfällen. Barnen fick se på bilder på djur och andra organismer som finns i naturen, berätta vad bilden föreställer och svara på om det är ett djur. Ett memoryspel med djurfotografier tillverkades och användes av pedagoger och barn på förskolan i två veckor. Pedagogerna som använt spelmaterialet svarade på en enkät om spelmaterialets användningsmöjligheter i förskolan och sedan intervjuades en pedagog.

Vårt ena syfte med vårt examensarbete var att få reda på vilka för- och nackdelar det finns när man använder utomhuspedagogik i undervisningen. Vi ville även ha svar på hur elevers psykiska och fysiska hälsa påverkas av utomhusundervisning. Vårt tredje syfte var att ta reda på hur man arbetar med de samhällsorienterande ämnena utomhus. För att uppnå dessa syften har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Resultat vi fått från pedagogerna har därefter jämförts, varvid vi dragit slutsatsen att eleverna mår bättre av att vara utomhus och att de då använder sin kropp vid inlärning. Eleverna med koncentrationssvårigheter får större utrymme till rörelse och märks inte på samma sätt utomhus och de tysta eleverna har en praktisk uppgift att lösa som kräver aktivt deltagande. Som pedagog kan man arbeta med de samhällsorienterande ämnena utomhus genom att gå på stadsvandringar och se vad bygden har att berätta..

Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken kännedom pedagoger i en förskola hadeom flickor med AD/HD- liknande symtom, samt undersöka hur pedagogerna ansåg att dearbetade och förhöll sig till flickor med AD/HD-liknande symtom. Datainsamlingsmetodensom användes var kvalitativa intervjuer med utvalda pedagoger på en förskola. Resultatetvisar att majoriteten av de intervjuade pedagogerna hade kännedom om flickor med AD/HDliknandesymtom, men det var endast en pedagog som i dagsläget kunde identifiera dennagrupp av flickor. Flertalet av de intervjuade pedagogerna visade sig ha ett arbetssätt sominnebar att de i första hand utgick från att anpassa miljön på förskolan och inte innehållet iden pedagogiska verksamheten efter den enskilda flickans behov. Slutsatsen är att merinformation och kunskap måste nå ut till samtliga pedagoger i förskolan, för att dessa flickorska kunna få det individuella stöd de har rätt till i ett tidigt skede av utvecklingen..

Studiens syfte är att beskriva, tolka och analysera betydelsen av vägledning i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, utifrån ett deltagar- och tjänstemannaperspektiv. För att få svar på detta gjorde vi en kvalitativ intervju med sex personer, tre deltagare och tre tjänstemän på en Arbetsförmedling i en medelstor kommun i södra Sverige. Vi har undersökt vägledningens betydelse vid Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion.Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden i vår undersökning eftersom vår avsikt var att få en djupare kunskap inom det specifika området och för att få tillgång till personliga berättelser genom intervjuer. Med utgångspunkt från intervjuerna har en analys gjorts om deltagarnas och tjänstemännens behov och perspektiv på vägledningens betydelse inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.Resultatet visar att två av deltagarna inte upplever någon särskild vägledning inom programmet, medan en av deltagarna ser samtalen med handläggaren som upplyftande, positiva och i viss mån vägledande. Uppfattningen som tjänstemännen har om vägledning är att det är svårt att hinna med att utöva professionell vägledning den första tiden i programmet.