Efterfrågan på föräldrastöd ökar i form av behov av fler träffpunkter, stöd i att kritiskt granska information och professionell rådgivning. Samhället erbjuder en mängd olika resurser av föräldrastöd däribland barnmorskans arbete vid mödrahälsovården, vilket bland annat innebär att ge blivande föräldrar stöd genom information, utbildning och rådgivning inför föräldraskapet. Syftet med studien är att undersöka barnmorskans upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagångsföräldrar inför föräldraskapet. Studiens teoretiska utgångspunkt är lärande och förändringsprocesser ur ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med inspiration av fenomenologi.

Forskning har visat att människor i allmänhet har positiva attityder till polisen. Syftet med denna studie var att undersöka ungdomars attityder till den svenska polisen. Det undersöktes om polisens olika grad av våldsamt agerande påverkade deltagarnas uppfattningar och om attityderna skilde sig gentemot kvinnliga respektive manliga ordningspoliser. En egenkonstruerad enkät innehållande fyra olika berättelser delades ut i tre gymnasieskolor. Deltagarna var 88 unga kvinnor och 42 unga män som studerade på föreläsningsbaserade program.

Denna uppsats har som syfte att underso?ka om musik anva?nds i palliativ va?rd i Sverige och hur det i sa? fall beskrivs, motiveras och dokumenteras. Det a?r en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk fo?rsta?elseansats. Intervjuer har genomfo?rts med fem personer med olika yrkesprofession inom palliativ va?rd (sjuksko?terska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och o?verla?kare).

Första mötet med sjukvården sker ofta på en akutmottagning. Det är viktigt att patienten får ett så bra omhändertagande som möjligt för att patienten ska få en positiv erfarenhet av vården. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretikern Imogene King som belyser interaktionen mellan patient och vårdare. Syftet med studien var att belysa hur patienten upplever mötet med vårdaren på en akutmottagning. Studien baserades på en litteraturstudie.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för taktisk kompetens som omhändertar den inneboende komplexiteten i militär verksamhet. Problemet häri är att kompetens kan anses vara något sällsynt och att inkompetens snarare är normalbilden.Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militär kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestående av kategorierna praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förståelsen av taktisk kompetens analyseras därefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006.Resultatet är att taktisk kompetens är möjlig att förstå utifrån förutsättningarna att hantera den föränderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rådande förhållanden och förutsättningarna för att åstadkomma förändring och utveckling.

Målet för palliativ vård är bästa möjliga livskvalitet för både den sjuke och dennes anhöriga. Det var viktigt som vårdpersonal att se till hela familjen, och inte bara den sjuke. När vårdpersonal ej ser de anhöriga upplevs det som ett lidande för anhöriga. Livskvaliteten ökade för både den sjuke och de anhöriga när vårdpersonalen gav bra vård. Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård.

Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet av att delge information till närstående med barn med ett svårartat sjukdomstillståndMetod: Deskriptiv forskningsdesign med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem sjuksköterskor som valdes ut genom ett strategiskt urval. Alla deltagare jobbade med barn eller på neonatalavdelning i en stad i Mellansverige. Insamlad data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem kategorier; ?Att ta ansvar?, ?Sjuksköterskors känslor?, ?Att bemöta närståendes reaktioner?, ?Att ta hjälp från kollegor? och ?Att vara professionell?.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av vår tids vanligaste sjukdomar och står för 30 % av dödsfallen i Sverige. Av de som drabbas är 60 % män som efter en hjärtinfarkt står inför en stor omställning och kan uppleva det svårt att lita på sin kropp. Detta kan begränsa möjligheten till ett gott välbefinnande och återgång till ett normalt liv.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur män upplever sitt liv efter en hjärtinfarkt.Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar som analyserades med en manifest innehållsanalys.Resultat: Vid analysen framkom fyra huvudkategorier som beskrev mäns upplevelse efter en hjärtinfarkt; En omskakande händelse, Livet förändrades, Vägen tillbaka och Upplevelsen av vården.Slutsatser: Män kan erfara hjärtinfarkten på individuellt olika vis. För att återanpassa män till ett drägligt liv efter en hjärtinfarkt behövs mer resurser och kunskap då männen kan uppleva en nytillkommen rädsla för döden, förändrad identitet samt svårigheter att acceptera och anpassa sitt liv. Genom professionell hållning och omvårdnad med ett patientfokuserat möte kan den unika livsvärlden uppmärksammas, vårdlidandet minskas och välbefinnandet ökas..

En viktig del av sjuksköterskans ansvarsområde innefattar omvårdnad av människor i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda döende patienter. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats analyserades 12 artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: Sjuksköterskor upplevde ett behov av att distansera sig mot svåra upplevelser samt att förhålla sig objektiva. Det upplevdes som viktigt för sjuksköterskor att aktivt kunna påverka, ha kontroll, för att kunna företräda och hjälpa människor som befinner sig i livets slutskede.

Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmännasocionomlinje själva skattar sin självkännedom. En jämförelse gjordes mellantermin ett och sex för att se om den självskattade självkännedomen utvecklats underutbildningens gång. Jag gjorde en enkätundersökning där studenterna fick ta ställningtill olika påståenden samt svara på i vilken utsträckning olika faktorer inverkat. Resultatenpresenterades som en jämförelse mellan terminerna, men vissa resultat avseendehela undersökningsgruppen presenterades också. Studien visar att samtliga respondenterupplevde sig ha en god självkännedom.

Demens är en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem på så vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen är ännu okänd, men det finns kunskap om hur vården av dessa människor kan bli så lämplig som möjligt. Sämre minne, aggressivt beteende och ångest är några av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Sjukdomen kan medföra svårigheter för vårdtagaren att fungera självständigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vård ofta behövs. Tidigare studier har påvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

Män utsatta för våld i nära relationer är en målgrupp som får begränsad uppmärksamhet i vårt samhälle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur män utsatta för våld i nära relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrågor. För att få en djupare förståelse av bemötandet använde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannämnda verksamheter, och hade varit i kontakt med män utsatta för våld i nära relationer.Den teoretiska utgångspunkten i studien har främst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med målgruppen.

Utvecklingen av svensk hemsjukvård har gjort det möjligt för alltfler personer att vårdas i det egna hemmet den sista tiden i livet. Mötet med svårt sjuka och döende personer i hemmet ställer krav på sjuksköterskorna som ska delta i vården. Det är viktigt att redan från första mötet skapa en relation präglad av förtroende och tillit. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med svårt sjuka personer med behov av palliativ vård i hemmet. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Fetma är en sjukdom som är allt mer förekommande i världen och ca 10-12 % av den svenska vuxna befolkningen är drabbad. Sjukdomen är förknippad med känslor av skam och skuld och sjukdomen framställs ofta som att det är individens eget fel och ansvar. Sjuksköterskan har en betydande roll för patientgruppen när det gäller rådgivning om livsstil, stöd vid behandling och vid olika omvårdnadshandlingar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till patienter med fetma och hur det påverkar sjuksköterskans omvårdnadshandlingar. Sju artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod kom att ligga till grund för resultatet.

Den här studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrån föreställningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra sådana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrån en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjälp av några vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gå i en sorts karantän från behandlings-världen innan de kunde fullborda sin identitetsresa från klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantän var att erövra en professionell legitimitet och äkthet som behandlare.