
Sökresultat:
6174 Uppsatser om Professional motivation - Sida 26 av 412
K2 eller K3 - Hur påverkas redovisningskonsultens arbete?
The purpose of this study is to illustrate teacher humor by critically examining it from an interpersonal- and humor communicative-perspective; and to discuss teacher interpersonal humor communication-skills in relation to the Swedish high school curriculum, collegial relationships and pedagogical aspects. The study?s empiric material consists of semi-structured interviews with six high school-teachers currently working at the same school, but of different age and gender. The interviews indicate that the informants all have developed humor competence, an interpersonal communicative-skill that allows them to use humor efficiently. Moreover, the result demonstrates that the teachers have various humor approaches but that they all use humor in the classroom for much of the same reasons.
Belöningssystem : En studie om belöningar och motivation hos Handelsbanken
SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning mot hållbar verksamhetsutveckling och management, Mälardalens Högskola i Västerås. Datum: 2011-06-07 Författare: Yosef Gebretsadkan och Natalie Sepúlveda Moradinassab Handledare: Peter Selegård Titel: Belöningssystem - En studie om belöningar och motivation hos Handelsbanken Problemformulering: Belöningssystem har i dagsläget blivit oerhört modernt och de flesta banker använder sig av det. Till följd av detta har studiens problemformulering utformats enligt följande: Är belöningssystem en bra motivation för effektivare arbete? Hur mycket påverkas de anställda av belöningssystem? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad belöningssystem innebär och vad det har för verkan hos organisationer, i detta fall Handelsbanken. Vi redovisar även medarbetarnas uppfattning om belöningssystemet och hur de upplever att deras motivation påverkas. Metod: Informationen har hämtats från vetenskaplig kurslitteratur och artiklar samt internetsidor. Undersökningen bestod av ett flertal intervjuer av både ledningen och anställda vid olika kontor i Handelsbanken.
En studie om studenters upplevda kontrollokus och akademiska motivation i relation till arbetslivserfarenhet och ålder
Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter år av arbetslivserfarenhet och ålder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och ålder hade någon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och kontrollokus. I tvärsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 män) från en högskola i Mellansverige och deltagarnas ålderspridning var 19-47 år. Undersökningen byggde på två enkäter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) och Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 år gamla och en studentgrupp som var 26 år och äldre på kontrollokus, där resultatet visade att den äldsta gruppen upplevde mer externt kontrollokus än den yngre gruppen.
Den nya insatsorganisationen i utlandstjänst
Syftet med denna uppsats är att presentera organisatoriska faktorer inom den nyligen införda insatsorganisationen som utifrån olika perspektiv på organisation och ledarskap, kan påverka svenska officerares motivation till att genomföra utlandstjänst. Uppsatsen hämtar sin huvudsakliga empiri från en genomförd enkätundersökning med officerare yrkesverksamma i Försvarsmakten. Resultatet av undersökningen och i förlängningen analysen av dessa ämnar svara på huruvida den nya insatsorganisationen har någon direkt påverkan på svenska officerares motivation till utlandstjänst, samt om det utifrån fyra olika organisationsperspektiv går att finna aspekter i den nya organisationen som är avgörande för individens tjänstvillighet till internationell tjänst..
Bibliotekarie ? vad är du, vad kan du, vad vill du? - en kvalitativ studie om bibliotekariestudenters och utbildningsrepresentanters syn på yrkesidentitet, kompetens och karriär
The aim for this bachelor thesis was to form a deeper understanding of librarians? occupation and professional identity and therefore we have examined library students? and educators? view on professional identity, competence and career possibilities. Our take on this was that there seems to be little interest in managerial positions and we asked ourselves why this is and if we could see a change in interest in the librarians to become. As our theoretical framework, we chose Andrew Abbott?s, 'Theory of Profession'.
Drivkrafter för motivation i en gymnasieskola / The Driving Forces of Motivation in a Secondary School
Syftet med följande arbete är att undersöka vilka faktorer som motiverar gymnasielever i ÅK 1-3 att studera och lära sig mer.
Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation och motivationsteorier. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se:
1. Vilka faktorer motiverar elever att lära sig?
2. Vilka motivationsfaktorer kan påverkas av lärare och vilka ligger utanför lärares påverkan?
Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna motiveras av olika faktorer som samspelar med varandra.
Grundskollärares informationsbehov och informationsförsörjning: en intervjuundersökning ur ett rollperspektiv
This thesis deals with the information needs and information provision of teachers in compulsory school, from a role theoretical perspective. The object is to investigate teachers opinions on their information needs and information provision. The following questions have been used to approach the problem: Which are the information needs of teachers in compulsory school? How do teachers get the information they need? Which difficulties and deficiencies do teachers experience in their information provision, and what does the ideal situation look like? The theoretical frame of reference consists of a model of the information seeking of professionals, which is based on role theory. Qualitative interviews have been carried out with nine teachers.
Vem bestämmer över kvaliteten? : Bibliotekariers privata och professionella syn på kvalitativ skönlitteratur
With an increased empowerment of the users, and a dependence on outside critics, one wonders what kind of role the librarians have in a context where qualitative literature is discussed. The aim of this study is to examine the relationship between librarians private and professional views on qualitative fiction, in order to be able to discuss their role as quality intermediaries in a user oriented context.The method used, is the qualitative, semistructured interview. This author interviewed seven librarians from three different libraries in Sweden. The theoretical emphasis partly relies on the ten words of qualitative value that Inger Elam and Bengt Brülde discusses in their respective texts, partly on David Garvins quality assessment theory, which defines several quality categories divided between an absolute and a relative quality view.Through the comparison between the private and the professional quality view, examined with the two theoretical approaches, the analysis of the interview material shows that there lies a complexity in the librarians professional role. On the one hand, they are dependent of both the users and the critics judgements about the qualitative aspect in the work with purchasing new literature to the library.
Arbetsmotivation vid komplexa och icke-komplexa arbetsuppgifter
Syftet med denna uppsats var att fastställa om och hur arbetsuppgifternas komplexitetsgrad påverkar vad de anställda motiveras utav. Vidare undersöktes vilka preferenser de anställda med arbetsuppgifter av olika komplexitetsgrad hade gällande icke-monetära belöningar. Det studerades även till vilken grad cheferna var medvetna om deras anställdas preferenser. Utifrån det teoretiska perspektivet ska de anställda med komplexa arbetsuppgifter motiveras utav inre faktorer såsom beröm, utveckling och ökad självständighet. Anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter ska då påverkas utav yttre faktorer som lön och spontana materiella belöningar.
Anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet : En beskrivande studie som systematiserar hur anställda blir motiverade att leva upp till varumärkesöftet
Problemformulering Den befintliga forskningen om vad som motiverar anställda att leva upp till varumärkeslöftet är ostrukturerad. Forskare använder olika nämnare för att beskriva vad som motiverar anställda men det saknas forskning som sammanställer och ger en strukturerad bild av ämnet. Därför är det nödvändigt att systematisera nämnarna för att strukturera den befintliga forskningen.Syfte Syftet med studien är att systematisera de nämnare som driver anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet.Forskningsfråga Hur kan nämnarna som driver anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet systematiseras?Metod Studien består av en tvärsnittsstudie av anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet. Det genomfördes en kvantitativ undersökningsmetod där kvantifierbar data samlades in med hjälp av enkäter.Slutsats För att strukturera befintlig forskning framkom det att nämnarna kunde systematiseras till de fyra faktorerna självständighet, delaktighet, ledarskap och bekräftelse.
En karriär inom sponsring: på gott och ont : En jämförande studie om uppfattningar kring tennisproffs motivation
I takt med tilltagande kommersialisering av ta?vlingsidrott har sponsorinta?kter o?kat markant. Inom idrotten tennis a?r det vanligt att tennisproffs tar hja?lp av en sportagent sa? att de sja?lva inte beho?ver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fa? sponsorinta?kter, genom till exempel marknadsfo?ring och associationer, tra?nger ut spelarens inre motivation.
Lust att lära i bildämnet : En studie om högstadieelevers och lärares uppfattning av bildämnet och lust som motivation
Denna studies syfte är att undersöka hur elever och deras bildlärare idag uppfattar bildämnet i en svensk skola samt lust som motivation. Ett socialt konstruktivistiskt samt progressivistiskt perspektiv på lärande och Peter Gärdenfors forskning om lust som motivation är denna studies teoretiska utgångspunkter. Den empiriska studien har pågått under fyra veckor på ett svenskt högstadium. Kvantitativa enkäter och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex elever och två lärare. Resultatet från den empiriska undersökningen har analyserats och tolkats kvantitativt och kvalitativt.
Gamification och Gameplay : Att höja motivationen med hjälp av gameplay
Denna studie har undersökt hur en användares motivation att samla mynt i ett serious game påverkas av att dessa är sammankopplade med spelets gameplay. För att undersöka detta har två versioner av ett serious game skapats, ett där mynt endast kan användas för att köpa kosmetiska uppgraderingar och ett där uppgraderingarna som kan köpas, utöver kosmetiska förändringar, även påverkar spelets gameplay. 12 personer har deltagit i testet och värderat hur mycket motivation de känt då de spelat spelen. Resultatet tyder på att det inte existerar någon markant skillnad mellan hur mycket motivation testdeltagarna kände inför att samla mynt i de båda versionerna. Undersökningen skulle kunna utvecklas genom att fler tester utförs på flera olika typer av mjukvaror..
?Varför ska vi lära oss detta?? - Ett utvecklingsarbete för att skapa inre motivation hos elever, för historieämnet
Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i ämnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan använda sig av motivationsteorier när man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen.
Utifrån vår studie fastställde vi tre olika undervisningsmetoder där vi strävade efter att tillgodose och väcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod.
Handbollsspelares uppfattningar om lagsammanhållning, motivation och målsättning
Studiens syfte var att undersöka handbollsspelares uppfattning om lagsammanhållning, motivation och målsättning. Vidare undersöktes om elithandbollsspelare skildes åt gällande uppfattningar om lagsammanhållning, motivation och målsättning jämfört med icke elithandbollsspelare. Undersökningsdeltagarna var 83 män (M = 20,33 Sd = 3,37) och spelar handboll på elit- respektive icke elitnivå. Studien utfördes med hjälp av frågeformulär (Group Environment Questionnaire, Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire och Goal Setting in Sport Questionnaire). Resultaten visade att handbollspelare uppskattar individens attraktion till gruppen som högst, att de är mer uppgiftsmotiverade än resultatmotiverade och främst använde tävlingsmål.