Sökresultat:
741 Uppsatser om Produktmiljödirektiv - Sida 3 av 50
HÄllbar livsmedelsproduktion : EU:s och Jordbruksverkets mÄl samt svenskajordbrukares uppfattningar om hur ett hÄllbart jordbrukskall bedrivas
Under Ären 2007 och 2008 utbröt en global matkris. Kraftigt stigande livsmedelspriser skapade politisk oro i flera delar av vÀrlden. FrÄgor kring hur vÀrldens livsmedelsproduktion ska klara av en vÀxande befolkning och förÀndrat klimat i framtiden pÄ ett hÄllbart sÀtt vÀcktes. Syftet med denna rapport Àr att undersöka vad Europeiska Unionen ? EU gör för att frÀmja en hÄllbar utveckling inom Europas jordbruk ? ett sÄ kallat hÄllbart jordbruk.
Ett steg framÄt, tvÄ steg bakÄt? Direktiv 2005/29/EG:s effekt pÄ det svenska konsumentskyddet inom marknadsrÀtten
PÄ EU:s inre marknad ska fri rörlighet rÄda. Trots det tvekar konsumenter inför att handla över grÀnserna. MÄnga konsumenter kÀnner en osÀkerhet inför andra lÀnders lagar och oroas över att skyddet mot ohederliga nÀringsidkare inte Àr det samma som i deras eget land. Denna osÀkerhet undergrÀver den inre marknaden. För att motverka denna osÀkerhet har EU antagit direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affÀrsmetoder.
Digitala fotografier : Hantering och bevisvÀrde
Syftet med detta arbete Àr dels att ge en orientering till blivande aspiranter om Àmnet digitala bilder samt relaterat till det hur bevisprövning sker i Sverige. Jag vill ocksÄ bidra till en ökad förstÄelse av hur detta pÄverkar polisens del i rÀttskedjan samt se om det finns nÄgra gemensamma riktlinjer för hur detta skall hanteras. För att man skall förstÄ varför det kan uppkomma frÄgor kring hur bilder anvÀnds vid en rÀttegÄng sÄ mÄste man förstÄ det svenska systemet med fri bevisprövning. DÀrför börjar denna rapport i det avsnittet för att sedan gÄ in pÄ hur bilder hanteras i Sverige och till viss del i USA. Detta arbete syftar Àven till att orientera lÀsaren inom nÄgra omrÄden inom digitala bilder, i tur och ordning avhandlas Metadata, Manipulering av bilder, Komprimering och Upplösning.
PenningtvÀttslagen : Revisorers tillÀmpning och uppfattning
Med penningtvÀtt kan avses ÄtgÀrder i syfte att dölja eller omsÀtta egendom som hÀrrör frÄn brottslig verksamhet. Finanspolisen uppskattar att omsÀttningen av pengar som tvÀttas uppgÄr till cirka 100 miljarder Ärligen enbart i Sverige.1991 antogs ett EG- direktiv i syfte att samordna insatser mot penningtvÀtt inom EES- omrÄdet. Detta direktiv lÄg som grund för införandet av Lag (1993:768) om ÄtgÀrder mot penningtvÀtt, Àven kallad penningtvÀttslagen. Företag inom den finansiella sektorn har sedan 1994 varit skyldiga att rapportera misstÀnkt penningtvÀtt till Finanspolisen. Ett nytt EG- direktiv antogs 2001 i vilket det stadgades att Àven andra yrkesgrupper ska omfattas, dÀribland godkÀnda och auktoriserade revisorer.
VĂ€rdering av krav vid upphandling av IT-system inom offentlig sektor
Upphandlingar för införande av nya IT-system inom offentlig sektor omfattas i Sverige av Lagen om offentlig upphandling. Denna lag tvingar den upphandlande myndigheten att vÀlja ett av tvÄ direktiv för att utse ett vinnande anbud, det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det med lÀgst pris. Tidigare studier visar pÄ att mÄnga anser det lÀttare att gÄ efter direktivet om lÀgst pris dÄ det ekonomiskt mest fördelaktiga mÄste motiveras utifrÄn flera aspekter. Studien syftar till att undersöka hur en verksamhet inom offentlig sektor kan sÀtta ett kvantitativt mervÀrde pÄ krav för IT-systemet för att pÄ sÄ sÀtt kunna genomföra upphandlingen med det ekonomiskt mest fördelaktiga som direktiv. ForskningsfrÄgan har studerats genom en dokumentstudie pÄ Stockholms Stads nya IT-satsning Skolplattform som Àr uppdelad i fem separata upphandlingar.
Encro(ach)chat - EU-domstolens intr?ng i den svenska bevisr?tten
Ett fungerande straffr?ttsligt samarbete mellan EU:s medlemsstater ?r v?sentligt f?r att EU ska kunna erbjuda sina medborgare ett omr?de med frihet, s?kerhet och r?ttvisa. I takt med att den organiserade brottsligheten ?kar blir detta allt viktigare. Ett av de verktyg som EU implementerat f?r att fr?mja en effektiv hantering av den gr?ns?verskridande brottsligheten ?r direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder p? det straffr?ttsliga omr?det.
Upprustning av miljonprogrammet (ur energisynpunkt)
MÄlet med detta arbete Àr att undersöka och analysera en byggnad frÄn miljonprogrammet i Helsingborg göra gÀllande energiberÀkningar. Dessa berÀkningar ska mynna ut i olika förslag till hur man skulle kunna styra upp en renovering av dessa byggnader sÄ att de uppfyller de nya energikraven samt skapa en mer tilltalande estetisk byggnad..
Design för Ätervinning av elektriska och elektroniska produkter
MÀngden elavfall ökar och kommer att fortsÀtta att öka en tid framöver. Elektriska och elektroniska produkter innehÄller en mÀngd olika Àmnen, i vissa fall upp till 60 olika grundÀmnen. En del av Àmnena Àr giftiga eller farliga och en del Àr vÀldigt vÀrdefulla. I t.ex. mobiltelefoner stÄr Àdelmetallerna för 93 % av vÀrdet.
"PÄ vÄr skola kommer vi i tid till lektionerna." : En textanalytisk studie av grundskolors officiella skolregler.
Studiens syfte var att, med utgÄngspunkt i Foucaults teorier om disciplin, synliggöra och problematisera de normer gÀllande attityder och handlingar som officiella skolregler bygger pÄ. Vidare var syftet att utifrÄn diskursbegreppet undersöka hur dessa normer skapar diskurser om idealeleven. Svaren pÄ frÄgorna om vilket utrymme olika normer och dÀrigenom diskursskapanden bereds i skolregeldokument, söktes utifrÄn norm- och idealelevdiskurskategorier utformade med utgÄngspunkt i tidigare forskning. Analysen bestod av tvÄ kvantitativa innehÄllsanalyser vilka genomfördes pÄ ett underlag av 32 skolregeldokument inhÀmtade frÄn cirka hÀlften av Uppsalas grundskolor.Studiens ursprungliga analys utgick frÄn medelvÀrdena av skolornas procentuella utrymmesfördelning. Denna analys visade att de normer som i genomsnitt ges störst utrymme i de undersökta dokumenten Àr sÄdana som ger direktiv för attityder och handlingar vilka pÄverkar ordningen i aktiviteter och skolmiljön.
Har den svenska bolÄnemarknaden pÄverkats av finanskrisen?
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida 2000-talets finanskris har haft nÄgon inverkan pÄ den svenska bolÄnemarknaden för privatpersoner. DÄ krisen har slagit hÄrt mot fastighetsmarknader runt om i vÀrlden, vill vi se i vilken utstrÀckning den har drabbat Sverige. Arbetet Àmnar undersöka huruvida bankernas instÀllning till att utfÀrda bostadslÄn har förÀndrats nÄgot, samt utifall det har skett nÄgra förÀndringar av regelverk och direktiv frÄn svenska myndigheter.Metod: I vÄr uppsats har vi anvÀnt oss utav sÄvÀl en kvalitativ metod som en kvantitativ. Den kvalitativa metoden utgörs av intervjuer, medan den kvantitativa metoden utgörs av information som insamlats genom internet samt diverse litteraturer. Forskningsarbetets avgrÀnsning strÀcker sig till att undersöka den svenska bolÄnemarknaden.
Utvecklingssamtal - en del av performance?
I denna kvalitativa studie har utvecklingssamtal och dess betydelse för performance undersökts. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn rör hur chefer ser pÄ utvecklingssamtal, vilka möjligheter och hinder som finns kopplade till dem, hur de kan utvecklas samt om det finns faktorer som kan ha betydelse för att pÄverka företagets strÀvan mot performance. För att besvara frÄgestÀllningarna intervjuades nio chefer och resultatet presenteras utifrÄn frÄgestÀllningarna.Utvecklingssamtal kopplat till performance var inte sjÀlvklart för cheferna att resonera om, dÄ mÄnga inte funderat kring detta tidigare. Det framkommer att samtliga chefer Àr positivt instÀllda till utvecklingssamtal. Cheferna ger ocksÄ uttryck för olika möjligheter och hinder i utvecklingssamtalen.
Modern strategisk kommunikation : Oberoende försvars- och sÀkerhetspolitiska bloggars relation till Försvarsmaktens direktiv för strategisk kommunikation
I det moderna samhÀllet, som tydligt prÀglats av de senaste Ärtiondenas nÀrmast explosiva utveckling av den digitala vÀrlden, kÀmpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framvÀxten av de sociala medierna och deras sÀrstÀllning som informationsspridare pÄverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmÀnheten. Mot bakgrund av detta stÀlls frÄgan huruvida svenska försvars- och sÀkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgÄng för, Försvarsmakten i dess strÀvan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehÄllsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlÀgg publicerade under en sex veckor lÄng tidsperiod under vÄren 2014 av tvÄ oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrÄn tre gemensamma nÀmnare, tidsfokus, samhÀllsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade frÄn Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de bÄda bloggarna generellt förhÄller sig vÀl till Försvarsmakten med utgÄngspunkt i de identifierade gemensamma nÀmnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..
Energideklarationer enligt EU-direktivet
Den 16 december 2002 beslutade Europaparlamentet om direktivet 2002/91/EG "Om byggnaders energiprestanda". Detta direktiv innebÀr att EU vill minska unionens importberoende inom energiomrÄdet genom att effektivisera energianvÀndningen i byggnader. Sverige har som medlem i EU ett krav pÄ att införliva detta direktiv i landets lagstiftning. Olika utredningar har gjorts i detta syfte och pÄgÄr fortfarande. Den 16 mars 2006 överlÀmnades propositionen 2005/06:145 "Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande" till riksdagen.
Uppsatsen vill lyfta fram om, och i sÄ fall hur fastighetsbranschen förberett sig inför det kommande systemet med energideklarationer.
Begreppet onormalt lÄgt anbud i direktiv 2004/18/EG om offentlig upphandling : Om begreppets innebörd och konsekvenserna av att det saknas förbud mot att anta onormalt lÄga anbud
Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har offentliga upphandlingar kommit att fÄ allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt omrÄde Àn tidigare. En konsekvens av detta Àr att konkurrensen blivit allt hÄrdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hÄrda konkurrensen pÄ upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lÀmnar anbud med onormalt lÄga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt lÄga anbud i offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser sÄsom att konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta pÄverkar bÄde den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lÄgt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna.
UpphovsrÀttslagens genomslagskraft mot fildelaren : Vad pÄverkar möjligheterna att fÀlla en fildelare?
Tekniken har historiskt sett alltid haft en stor inverkan pÄ upphovsmÀn och rÀttighetsinnehavare vad gÀller möjligheterna att sÄvÀl skydda som att förmedla sina verk. Internet och fildelningens intÄg i samhÀllet har pÄ senare tid stÀllt förhÄllandet mellan de bÄda pÄ sin spets.Fildelningen Àr idag ett stort problem för sÄvÀl rÀttighetsinnehavare som lagstiftare. Samtidigt utvecklas fildelningstekniker som gör det Àn svÄrare att stoppa spridningen av upphovsrÀttsskyddade verk. Dess utveckling tog sitt första sprÄng med lanseringen av tjÀnsten Napster men idag Àr det framförallt fildelning via bittorrent som dominerar.Den svenska upphovsrÀtten pÄverkas till stor del av EU-rÀttsliga direktiv men ocksÄ av utom-EU-rÀttsliga konventioner och internationella avtal. PÄ senare Är har ett flertal direktiv och avtal tagits fram i syfte att Äterta kontrollen över immateriella rÀttigheter.För Sveriges del har detta bl.a.