"På vår skola kommer vi i tid till lektionerna."
En textanalytisk studie av grundskolors officiella skolregler.
Studiens syfte var att, med utgångspunkt i Foucaults teorier om disciplin, synliggöra och problematisera de normer gällande attityder och handlingar som officiella skolregler bygger på. Vidare var syftet att utifrån diskursbegreppet undersöka hur dessa normer skapar diskurser om idealeleven. Svaren på frågorna om vilket utrymme olika normer och därigenom diskursskapanden bereds i skolregeldokument, söktes utifrån norm- och idealelevdiskurskategorier utformade med utgångspunkt i tidigare forskning. Analysen bestod av två kvantitativa innehållsanalyser vilka genomfördes på ett underlag av 32 skolregeldokument inhämtade från cirka hälften av Uppsalas grundskolor.Studiens ursprungliga analys utgick från medelvärdena av skolornas procentuella utrymmesfördelning. Denna analys visade att de normer som i genomsnitt ges störst utrymme i de undersökta dokumenten är sådana som ger direktiv för attityder och handlingar vilka påverkar ordningen i aktiviteter och skolmiljön. Även normer som ger direktiv för attityder och handlingar vilka sker i relation mellan människor bereds genomsnittligt stort utrymme i skolregeldokumenten. Då mest utrymme ges till normer som har en ordnande funktion, genereras också störst utrymme åt skapandet av diskursen om den ordningsamme skoleleven. Sålunda har diskursen om den gode medkamraten ett mer begränsat utrymme att tillgå. Detta gäller också för de normer som ger direktiv för ansvarstagande respektive för attityder och handlingar vilka motsvarar kulturella traditioner och vanor. Följaktligen visar resultatet av analysen utifrån medelvärdena att de undersökta skolorna fokuserar mer på ordningsskapande än moralisk fostran i sina skolregeldokument.När den ursprungliga analysen granskades uppstod frågetecken gällande medelvärdenas tillförlitlighet, varför dessa jämfördes med medianvärdena. Jämförelsen visade att det finns en stor spridning mellan dokumenten gällande deras utrymmesfördelning mellan normerna. I uppsatsen presenteras och diskuteras både resultatet av medelvärdesberäkningarna och resultatet av ifrågasättandet av dessa. Detta för att läsaren själv ska kunna få möjligheten att bedöma huruvida resultaten av medelvärdena ändå kan anses ge en indikation om skolregeldokumentens innehåll.