Sökresultat:
741 Uppsatser om Produktmiljödirektiv - Sida 18 av 50
Förslag pÄ yttervÀggskonstruktion för smÄhus : Analys med hÀnsyn till energi, statik, fukt och kostnad
I detta examensarbete studeras kommande energikrav för byggnader i Sverige och i synnerhet kraven pÄspecifik energianvÀndning. Detta mot bakgrund av EU-kommissionens och EU-parlamentets direktiv,EPBD2, om nÀra nollenergibyggnader 2020. DÀrefter bearbetas ett förslag pÄ en nyyttervÀggskonstruktion som med lÀgre U-vÀrde Àn den befintliga yttervÀggen ska sÀnkaFiskarhedenvillans olika hustypers specifika energianvÀndning. Syftet med sÀnkningen Àr att möjliggöraför Fiskarhedenvillan att uppfylla de kommande energikraven.Det Àr mÄnga parametrar som mÄste uppfyllas och det nya yttervÀggsförslaget analyseras förutom urenergisynpunkt Àven med hÀnsyn till statik, fukt och kostnad. BerÀkningar för statik och specifikenergianvÀndning har gjorts för ett referenshus.Resultatet av att byta ut den befintliga yttervÀggskonstruktionen mot det framarbetade förslaget medca 33 % lÀgre U-vÀrde gav endast en sÀnkning med ca 6 % av den specifika energianvÀndningen.
Bolagskoder- en jÀmförande utredning av nationella och internationella direktiv i Sverige och England
Denna uppsats bygger pÄ fyra grundstenar; Svensk kod för bolagsstyrning, Combined Code on Corporate Governance, riktlinjer frÄn OECD, EU:s rekommendationer. För att skapa förstÄelse för dessa olika regelverk samt möjliggöra en analys, har teorin om Agent och Principal, samt den om Corporate Governance anvÀnts. Förutom studier av regelverk har diverse intervjuer genomförts med svenska och engelska börsnoterade företag som lyder under bolagskoderna, samt Àven intervjuer med revisionsföretag. Dessa har fungerat som informationskÀllor, referensramar, och underlag för analys och slutsatser. Det ges Àven sammanfattningar av Svensk kod för bolagsstyrning, samt för Combined Code on Corporate Governance, en redogörelse för riktlinjerna publicerade av OECD och EU:s rekommendationer.
AktiemarknadsnÀmnden som myndighetsutövare : En studie av nÀmndens sammansÀttning och vÀrdet av dess uttalanden avseende tolkning av lag
Den 1 juli 2006 trÀdde lagen om offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen Àr ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte Àr att garantera mÄlbolagets aktieÀgare en rÀttvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det Àr aktieÀgarna som sjÀlva skall ta stÀllning till budet och godkÀnna försvarsÄtgÀrder skyddas de frÄn ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieÀgare, vad gÀller t.ex.
MÄlstyrningen av den svenska skolan : blev det nÄgon skillnad?
I mitten av 1990-talet ersattes den svenska skolans direktiv om hur undervisningen skulle gÄ till med en beskrivning av vilka resultat och mÄl som skulle uppnÄs.Syftet med denna uppsats var att öka förstÄelsen för hur nÄgra lÀrare upplevde hur skolarbetet hade pÄverkats av att den svenska barn- och ungdomsskolan övergÄtt frÄn att vara regelstyrd till att vara mÄlstyrd. Sex lÀrare med lÄng erfarenhet intervjuades. De timslÄnga intervjuerna spelades in pÄ band och transkriberades sedan. Resultaten frÄn dessa intervjuer analyseras sedan hermeneutiskt utifrÄn Webers rationalitetsteori och Foucaults maktbegrepp regementalitet.LÀrarna tyckte inte att mÄlstyrningen hade lett till en effektivare skola dÀr eleverna lÀr sig mer. LÀrarna trodde inte heller att lÀrandet hade blivit mer lustfyllt, att skolarbetet blivit roligare för eleverna.
Trafikljusmodellen ? ett effektivt instrument för riskbedömning?
Syfte: Syftet Àr att beskriva, utreda och analysera effekterna av de finansiella stresstest som Finansinspektionen kommer att införa frÄn och med 2007 i trafikljusmodellen, samt vad dessa har för betydelse för tjÀnstepensionsbolag i Sverige. Studien Àmnar Àven undersöka eventuella effekter av förÀndringarna, och granska effektiviteten i trafikljusmodellen. Metod: Studien skrivs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av trafikljusmodellen. Vidare anvÀnds en kombination av deduktiv och deskriptiv ansats för att angripa trafikljusmodellen. I studien anvÀnds bÄde primÀr- och sekundÀrdata som informationskÀllor.
Samverkan i arbetslag : utifrÄn rektorers uppfattning
Bakgrund: Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i arbetslag inte Àr sjÀlvklar. Beroende pÄ vilka lÀrare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lÀrare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lÀrare emellan, men vi kÀnner att rektorernas direktiv inte Àr tydliga. UtifrÄn detta vÀcktes vÄrt intresse för hur olika rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan pÄ sin skola.
VG+, det Àr ju det vÀrsta dom vet : Tolkningar av argument i diskussionen om betyg
Studien bygger pÄ en gruppdiskussion mellan tre lÀrare och en samtalsledare om betyg och artiklar om betyg och bedömning. Syftet var att tolka och förstÄ olika idéer och Äsikter om betyg. Det empiriska materialet analyserades och tolkades komparativt. Studien var hermeneutisk och tolkningen skedde i tre steg: för det första beskrivande, för det andra komparativt och för det tredje med fokus pÄ olika spÀnningsfÀlt som framkommit under arbetets gÄng. Dessutom refererades kontinuerligt till forskning inom omrÄdet.
Litteraturhistoria, ett förlegat begrepp i skolan och i undervisningen? : En studie av den nya Àmnesplanen i svenska för gymnasiet
Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrÄn vad den nya Àmnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen Àr att litteraturhistoria fÄr en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr textanalys dÀr den nya Àmnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann nÀrlÀsning. Enligt resultatet har det framgÄtt att principerna för den nya Àmnesplanen Àr tydlighet och att kurserna bygger pÄ varandra. Momentet litteraturhistoria Àr till stor del knutet till litteraturvetenskap och anvÀndning av dess begrepp, samt tolkning och vÀrdering av skönlitterÀra verk.
Samverkan mellan Polis och kommun
Landets tjugoen polismyndigheter arbetade tidigare vÀldigt mycket pÄ egen hand nÀr det gÀllde brottsförebyggande arbete. Men nÀr den dÄvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg lÀmnade direktiv om att ett samverkansavtal skulle framtas mellan Polis och kommun öppnades nya möjligheter, men Àven krav pÄ Polismyndigheterna att utveckla samarbetet med kommunerna för att gemensamt kunna se över deras problemomrÄden och pÄ sÄ sÀtt fÄ ett effektivare brottsförebyggande arbete samt en bra dialog med alla berörda parter i samverkansavtalet, och Àven med samhÀllet i stort. Denna rapport analyserar hur samarbetet fungerar rent praktiskt i Haparanda kommun med deras brottsförebyggande arbete gÀllande ungdomar som Àr i en sÄ kallad riskzon för framtida narkotikamissbruk, och hur berörda personer inom olika myndigheter och samhÀllsorgan gemensamt arbetar mot ett och samma mÄl för ett tryggare samhÀlle. Samtliga personer som medverkat i rapporten har bara goda ord om samarbetet, men det finns trots detta farhÄgor om att arbetet med tiden kommer att rinna ut i sanden och att vissa kommuner kommer att dela pÄ resurserna och inte arbeta gemensamt. Samverkansavtal mellan Polis och kommun Àr dock ett steg i helt rÀtt riktning för att tillsammans kunna arbeta brottsförebyggande i ett samhÀlle som stÀndigt utvecklas och förÀndras..
Litteracitet i förskolan : En studie om pedagogers reflektioner kring arbetssÀtt och lÀroplanens direktiv
Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, frÀmst lÀs- och skrivinlÀrning i förskolan. LikasÄ hur dessa pedagoger ser pÄ sin yrkesroll och sitt arbetssÀtt i förhÄllande till de riktlinjer och mÄl lÀroplanen anger. Följande forskningsfrÄgor har anvÀnts: Hur arbetar pedagogerna med lÀs- och skrivinlÀrning med hjÀlp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhÄllande till de mÄl och riktlinjer lÀroplanen anger för lÀs- och skrivinlÀrning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för lÀs- och skrivinlÀrning ser ut i deras verksamhet? Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer, dÀr fyra förskollÀrare och fyra barnskötare deltar frÄn fyra olika förskolor. Resultatet visar pÄ att flera metoder och hjÀlpmedel anvÀnds i pedagogernas verksamheter men Àven vilken betydelse leken har för inlÀrning.
Revisionens pÄverkan pÄ miljöredovisningen ? skÀnker revisionen trovÀrdighet och legitimitet
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om miljöredovisningen blir mer trovÀrdig om den blivit granskad av en revisor och om denna ökade trovÀrdighet skÀnker legitimitet till organisationen.Undersökning grundar sig pÄ en jÀmförande fallstudie om tvÄ företag. Undersökningspersonerna bestÄr huvudsakligen av intressenter eftersom det Àr intressenternas synvinkel vi studerar. Data har vi införskaffat genom telefonintervjuer. Vi har efter den empiriska undersökningen kommit fram till följande: Företaget kan erhÄlla legitimitet tack vare en trovÀrdig miljöredovisning men denna trovÀrdighet skapas inte genom en revision. Det inte Àr pÄ grund av brist pÄ förtroende för revisorn eller denna yrkesverksamhet som miljöredovisningen inte blir mer trovÀrdig tack vare en revision.
Hur elever grupperas inom Àmnet svenska som andrasprÄk i högstadie- och gymnasieskolan : En kvalitativ studie om rektorer, lÀrare och elevers Äsikter om dagens situation.
Det hÀr arbetet handlar om hur elever grupperas inom Àmnet svenska som andrasprÄk. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur elever med annat modersmÄl Àn svenska indelas i grupper och klasser. Kvalitativa intervjuer med rektor, lÀrare och elev pÄ en högstadie- respektive en gymnasieskola har ringat in arbetet mot syftet. Studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet dÀr huvudtesen Àr att individen lÀr av och med sin omgivning. Det visar sig i studien att det saknas tydliga direktiv kommunen och rektor inte alltid engagerar sig i sva-undervisningen.
HÄllbart lÀrande Ät alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhÀllsmedborgare?
ABSTRAKT
Ekdahl, Ceit & Helleblad, Gosia (2010). HÄllbart lÀrande Ät alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhÀllsmedborgare? (Sustainable learning for all. How should the educational system be designed in order to allow all individuals to develop their talents and strengths and in becoming actively participating citizens?).
PÄverkas kreativitet av arbetsplatsen?
Tydligt framstÄr det att dagens företag arbetar allt mer efter ett projektorienterat arbetssÀtt. FramvÀxten av de kreativa företagen som nu tar större marknadsandelar, anvÀnder sig av denna arbetsform, vilket gör denna uppsats viktig i förstÄelsen och hanteringen av deras situation.Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av tidigare forskningsunderlag frÄn bÄde Professor Amabile och Engwall, med varsitt forskarlag, försöka förstÄ och kartlÀgga de viktigaste faktorer som dessa företag idag stÀlls inför gÀllande deras kreativa förmÄgor. En syntesmodell framtogs av författarna som vidare förklaras och undersöks pÄ djupet via tio stycken semistrukturerade intervjuer. De delar som valdes till syntesmodellen var; arbetsplatsklimat och erkÀnnande, sjÀlvstyrt eller tydliga direktiv, utmaning och tidsresurser. Intervjuer gjordes pÄ designbyrÄn Ergonomidesign och reklambyrÄn Klirr Stockholm AB. Med hjÀlp av undersökningen och teorier kunde författarna komma fram till att de utvalda faktorerna tydligt visade sig pÄ företagen och utan tvekan pÄverkade de anstÀllda i olika utstrÀckning.
Inkludering som mÄl för skolan specialpedagogiska arbete : Ett dilemma mellan styrdokumentets direktiv och verkligheten i klassrummet
The society?s view of pupils with needs of special support in nine-year school has changed over time in Sweden. The teachers? views of the pupils have had an influence of how the special education process is designed. The aim with my paper is to make a comparative study of how special education teachers in rural schools and schools in Stockholm have designed their work with pupils with needs of special support.