Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika aspekter av arbetslivet pÄverkar individen. VÄr utgÄngspunkt i denna uppsats Àr att vi stÀller oss kritiska till arbeten med högt sjÀlvbestÀmmande som blir allt mer vanligt. Till vÄr hjÀlp har vi en mÀngd tidigare forskning samt kritisk teori och Foucaults teori om makt och övervakning som guidar oss i genom forskningsprocessen. Urvalet Àr baserat pÄ tidigare statistik framtaget av ESS, som bestÄr av ett samarbete mellan 24 europeiska lÀnder. Uppsatsen testar hur olika aspekter av arbetslivet pÄverkar grÀnsdragningen mellan arbete och fritid.

Ferruform Àr ett verkstadsföretag i LuleÄ som tillverkar ramkomponenter och axlar till framförallt Scanias lastbilar och bussar. Ferruform tillverkar bland annat stödaxlar, vilka Àr fordonskomponenter som bÀr upp hjulpar utan drivning. En viktig tillverkningsmetod i Ferruforms stödaxeltillverkning Àr svetsning. I en av svetsprocesserna fÀsts sÄ kallade axelÀndar pÄ stödaxlarna. Maskinen som Ferruform anvÀnder till svetsning av axelÀndar Àr mycket nÀra att överskrida sin tekniska livslÀngd, vilket resulterar i allt sÀmre driftsÀkerhet och bristande produktkvalitet.

I takt med att IT har brett ut sig har det uppstÄtt nya former av hot och risker. Arbetet med behörighetsadministration och Ätkomstkontroll Àr en central del av sÀkerhetsarbetet vid ett företag. Detta arbete innebÀr bland annat upprÀttande av rÀttigheter för anvÀndare sÄ att dessa enbart fÄr Ätkomst till den information och de applikationer som de behöver i sitt dagliga arbete.Denna studie Àr utförd pÄ CSC i Linköping, samt Saab AB Linköping och behandlar det sÀkerhetsarbete som utförs avseende behörighetsadministration och Ätkomstkontroll. Inom bÄda företagen Àr sÀkerhetsmedvetenheten hög, vilket till stor del beror pÄ att det Äterfinns mycket information av sekretessbelagd karaktÀr och till och med rena försvarshemligheter.Framkommit i denna studie Àr att bÄde CSC och Saab har vÀl dokumenterade rutiner för behörighetsadministration. Problematiken vad gÀller behörighetsadministration pÄ CSC och Saab ligger i att överblickbarheten inte Àr sÀrskilt tillfredstÀllande dÄ de har mÄnga applikationer, var och en med sitt eget Ätkomstkontrollsystem..

Syftet med det hÀr arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lÀrares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lÀrares vardag med hjÀlp av ett fickminne och en avslutande intervju. Arbetet inleds med en litteraturgenomgÄng dÀr lÀrarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. DÀrefter redovisas den dagboken som en lÀrare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lÀrare. Arbetet avslutas med en diskussion dÀr de frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn utgör grunden till jÀmförelsen mellan litteraturgenomgÄngen och resultatet av studien.- Vilka arbetsuppgifter har en lÀrare i skolan?- Hur fördelas en lÀrares tid mellan de olika arbetsuppgifterna?- Hur uppfattar lÀraren tidfördelningen i sitt arbete?- Vilka krav har en lÀrare pÄ sig utifrÄn samhÀllet och inifrÄn skola.

Matematikundervisning Àr ofta likvÀrdig med enskilt arbete i lÀroboken. Ett ofta ensamt arbete dÀr det Àr boken som styr innehÄllet i lektionen. Matematikdelegationen skriver bland annat om att detta enskilda arbete Àr negativt och bör brytas. Man menar att genom att skapa variation ger man alla elever möjlighet att ta till sig undervisningen.I denna uppsats har vi valt att intervjua Ätta lÀrare som arbetar inom grundsÀrskolan, pÄ sÄvÀl lÄg- som mellan- och högstadium. Vi ville ta reda pÄ hur man ser pÄ lÀroboken om den Àr en viktig del i undervisningen och hur den anvÀnds.Resultatet visar pÄ att lÀroboken anvÀnds flitigt i undervisningen, inte minst som stöd nÀr lÀraren planerar, men ocksÄ som en idépÀrm att plocka tips ur.

Tidigare forskning visar att det finns olika framgÄngsfaktorer för ÄtergÄng i arbete efter en lÄngtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgÄngsfaktorer för ÄtergÄng i arbete för personer som haft en lÄngtidssjukskrivning, d.v.s. lÀngre Àn 60 dagar, inom JÀmtland lÀns landsting (JLL). UtifrÄn resultatet i denna studie ville vi se om det förelÄg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anstÀllda som varit lÄngtidssjukskrivna.

ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapC-uppsats i socialt arbete, 41-60pVĂ„ren 2006Coaching av arbetslösaEn kvalitativ studie om coachinggrupper pĂ„ ArbetsförmedlingenFörfattare: Maria JohanssonSammanfattningStudiens syfte var att utvĂ€rdera de coachinggrupper som bedrivs pĂ„ Arbetsförmedlingarna i tvĂ„ mindre orter i Mellansverige. Det som jag ville undersöka var om coaching pĂ„ Arbetsförmedlingen Ă€r en effektiv metod för att fĂ„ ut arbetslösa pĂ„ arbetsmarknaden.Metoden som anvĂ€ndes var kvalitativ och det empiriska materialet inhĂ€mtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fem respondenter, tre deltagare och tvĂ„ coachingledare. Resultatet analyseras med hjĂ€lp av tidigare forskning och begreppen coaching, lösningsfokuserad korttidsterapi, skam, empowerment och konstruktivism.Resultaten visade att tvĂ„ av tre deltagare Ă€r mycket positiva till att ha deltagit i coachingrupperna. Ingen av respondenterna har Ă€nnu fĂ„tt arbete, men alla har fĂ„tt nya idĂ©er och motivation att fĂ„ ett arbete.

Som en följd av generationsvÀxlingen kommer chefspositioner i arbetslivet att ersÀttas av yngre generationer. Med bakgrund av detta Àr syftet med denna studie att undersöka och skapa förstÄelse för unga chefers förestÀllningar om och förhÄllningssÀtt till arbete ocharbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhÄllanden, krav, ung i chefsrollen samt förhÄllandet mellan arbetsliv och privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga chefers arbetsförhÄllanden innebÀr stressiga arbetsdagar med mÄnga arbetsuppgifter.

Arbetet i ett fÀngelse Àr annorlunda mot de flesta andra arbetsplatser. Det Àr en isolerad arbetsplats med lite insyn frÄn det övriga samhÀllet, samt i hög grad styrt av lagar och förordningar. Det framgick i forskning att fÀngelseanstÀllda har högre arbetsengagemang dÄ de upplever sin arbetsplats som rÀttvis, och dÄ de fÄr stöd frÄn arbetsledare. Studien Àmnade undersöka om det fanns ett samband mellan konflikten mellan arbete och familj och arbetsengagemang, samt om det fanns samband mellan arbetsmiljö (rÀttvisa, kontroll i arbetet och arbetsbörda) och arbetsengagemang. Undersökningen hade en svarsfrekvens pÄ 15 % vilket pÄverkade studiens tillförlitlighet.

Introduktion: Preoperativ vÄrd grundas i humanistiska och omvÄrdnadsetiska antaganden pÄ nyttan av en vÀlinformerad patient. Den perioperativa vÄrdprocessen med en pre- intra- och postoperativ del presenterades i USA Är 1985 och har dÀrefter utvecklats i Sverige av von Post. I den perioperativa vÄrden ingÄr ?peri-operativ dialog?, en anestesi-/operationssjuksköterskas pre-, intra- och postoperativa samtal med den patient hon/han skall vÄrda isamband med ett kirurgiskt ingrepp. För att kunna införa perioperativ dialog som arbetsmodell pÄ operationsavdelning krÀvs ett förÀndrat arbetssÀtt vilket kan vara svÄrt att fÄ gehör för i dagens sjukvÄrd, med ökade krav pÄ produktivitet och ekonomisk effektivitet.

Syfte: Studiens syfte var att studera och analysera hur elever i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram och hur villkoren för specialpedagogisk verksamhet uttrycks i tvÄ för Gymnasieskola-11 centrala dokument: Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Gymnasieutredningens betÀnkande FramtidsvÀgen - en reformerad Gymnasieskola (SOU 2008:27). Studien syftade ocksÄ till att analysera hur regeringen och utredarna avser att styra verksamheten i gymnasieskolan mot ökad genomströmning och mÄluppfyllelse samt vad detta kan fÄ för specialpedagogiska implikationer.FrÄgestÀllningar: - Vilka subjektspositioner för elever i behov av sÀrskilt stöd framtrÀder i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Hur formuleras villkoren för specialpedagogisk verksamhet i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Vad innebÀr dessa subjektspositioner och villkor för elever i behov av sÀrskilt stöd och för specialpedagogisk verksamhet i Gymnasieskola-11?Teori och Metod:Studien Àr en diskursanalys dÀr teori och metod Àr sammanflÀtade. Det empiriska materialet bestod av tvÄ för Gymnasieskola -11 centrala policytexter. Materialet analyserades med hjÀlp av Laclau och Mouffes analysverktyg nodalpunkt och ekvivalenskedja samt utifrÄn Foucaults teorier om makt och styrning.Resultat: Studiens resultat visar att texterna möjliggör ett antal subjektspositioner för elever i Gymnasieskola -11 varav eleven som anstÀllningsbar, framtida arbetskraft kan sÀgas vara den övergripande.

SammanfattningSyftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med tidig lÀs- och skrivinlÀrning, hur det praktiska förhÄller sig till det teoretiska och slutligen hur deras arbete stÀller sig i förhÄllande till styrdokumenten, det vill sÀga dagens lÀroplan.Detta arbete berör Àven svenskundervisningens historiska utveckling, kortfattad definition av lÀsning och skrivning, arbetsmiljö, teorier om inlÀrning och olika arbetsmetoder.Intervjuerna som gjordes till detta arbete har skett i form av kvalitativa samtal. De intervjuade pedagogerna arbetar allesammans pÄ lÄgstadiet.Resultatet av undersökningen Àr att lÀrare inte kan arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning efter en fÀrdig mall. LÀrare mÄste anpassa sig sjÀlc, material och arbetsmetod efter barngruppen och dess individer. Ingen arbetsmetod anvÀnds uteslutande, utan en lÀrares uppgift bestÄr i att plocka de bÀsta delarna ur varje metod för att sedan komponera egna arbetssÀtt som passar sÄvÀl lÀrare som mÄlgrupp. Alla lÀrare arbetar med samma mÄlstyrning, Lpo 94, men vÀgarna till mÄlen varierar lika mycket som det finns lÀrare..

SammanfattningDe kÀnslor som serviceanstÀllda visar upp i sitt arbete pÄverkar kundernas sinnestÀmning och deras instÀllning till en organisation. DÀrför kan företag ha nytta av de anstÀlldas uppvisade kÀnslor för sitt vinstsyfte. KÀnslomÀssigt arbete med mycket kundkontakter visade sig krÀva att den anstÀllde mÄste undantrycka sina verkliga kÀnslor och stÀndigt visa upp ett glatt yttre. I dessa möten tvingas man hantera bÄde sina egna och andras kÀnslor vilket leder till att den anstÀllde kommer att kÀnna sig avpersonifierad och oÀkta. Hon upplever en kognitiv dissonans dÀr agerandet krockar med hennes egna vÀrderingar.

Uppsatsen handlar om golfklubbsbranschen och klubbarna strategiska arbete. Problematiken i branschen Àr att mÄttet pÄ framgÄng skiljer sig Ät mellan de olika aktörerna. Syftet Àr dÀrför att analysera det strategiska arbetet i de olika grupperingar som finns inom golfklubbsbranschen, samt att beskriva hur klubbars syn pÄ framgÄng pÄverkar detta arbete. Genom egna erfarenheter har uppsatsen vÀxt fram ur empirin. Empirin bestÄr av tvÄ olika perspektiv dels aktörsperspektivet dÄ vi intervjuat golfklubbsansvariga och dels expertperspektivet dÀr vi intervjuat en expert.

Arbetet handlar om hur förskollÀrare arbetar med antalsuppfattning i förskoleklass och vad de utgÄr ifrÄn för material i detta arbete dÄ deras lÀroplan Lgr 11 (Skolverket, 2011) inte har med nÄgot om antalsuppfattning. Förskoleklass Àr övergÄngen mellan förskola och skola frÄn hösten dÄ eleven fyller sex Är. Det Àr en frivillig skolform. Syftet med arbetet var att besvara följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar lÀrare i förskoleklass med antalsuppfattning? Vilket material utgÄr lÀrarna frÄn i sitt arbete med antalsuppfattning? Vi har anvÀnts oss av en kvalitativ undersökning.