I byggbranschen förekommer huvudlöneformerna tidlön och prestationslön. Tidlönen Ă€r en fast lön som utbetalas mĂ„nadsvis medan prestationslöneformen innebĂ€r att arbetstagaren fĂ„r betalt efter prestation, baserat pĂ„ tid eller mĂ€ngd. I regel Ă€r prestationslönen uppdelad pĂ„ en fast del och en rörlig del, dĂ€r den rörliga delen kallas överskott. Överskottet betalas vanligtvis ut var tredje mĂ„nad efter en s.k. avstĂ€mning, dĂ€r man kontrollerar produktionens resultat samt vilken ersĂ€ttning arbetslaget eventuellt har rĂ€tt till.

Individer med ett psykiskt funktionshinder har varit en del av en het debatt som pÄgÄtt i Sverige en lÀngre tid. Att ha bÄde ett psykiskt funktionshinder och ett missbruk kallas för att ha en Dubbeldiagnos, (DD). Denna studie vill undersöka hur vÄrdpersonal upplever sitt arbete med att motivera brukare med DD till att förÀndra sin dagliga livsföring. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med vÄrdpersonal, sammanlagt 12 intervjuer. VÄrdpersonalen upplever sitt arbete som mycket positivt men att en kÀnsla av frustration uppkommer dÄ framsteg sker i en mycket lÄngsam process.

Corporate Social Responsibility (CSR) Àr det arbete som företag Ätar sig utöver den lagliga skyldigheten och innefattar bland annat arbete med miljö och samhÀlle. Fenomenet har framförallt undersökts i större företag i och med deras stora inverkan pÄ omgivningen. I smÄ och medelstora företag (vidare kallat SMEs) Àr CSR-arbetet inte lika vÀl utforskat. Syftet med detta arbete Àr att utforska hur och varför SMEs i Sverige, med fokus pÄ enmans- och mikroföretag i Uppsala, arbetar internt med CSR-relaterade aktiviteter. Genom intervjuer undersöker studien huruvida femton enmans- och mikroföretag i detaljhandeln arbetar med CSR inom kategorierna vÀlgörenhet, samhÀllet, miljön samt leverantörer.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

SammanfattningAutomation har blivit ett allt större verktyg som företag utnyttjar nÀr de vill förbÀttra sin produktivitet, kvalité, effektivitet och Àven för att minska arbetsbelastningen för sin personal. Idag arbetar större företag systematiskt med automation. Det finns dock mÄnga mindre företag som inför automation utan att tÀnka igenom varför eller vad automationen kan skapa för förutsÀttningar. Ett beslut gÀllande införandet av automation kan verka trivialt, men fattar man ett felaktigt beslut kan orsaka stora ekonomiska konsekvenser för företaget.Tydliga beslutsmodeller kan enligt forskare minska andelen felaktiga beslut. Modellerna ger möjlighet att redan frÄn början analysera och diskutera varför automation kan vara ett bra verktyg för företaget.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att genom Piagets och Sterns teorier undersöka hur förskollÀrare upplever barns i Äldern 0-5 Ärs, förmÄga till medkÀnsla, samt hur förskollÀrare arbetar för att utveckla denna förmÄga hos barnen. Vi har anvÀnt oss av tidigare forskning, Sterns och Piagets teorier kring barns medkÀnnande förmÄga samt LÀroplanen för förskolan i vÄr undersökning. I vÄr studie anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare i en kommun i Norrbotten. Anledningen till valet av studie Àr att vi tror att en medkÀnnande förmÄga Àr nödvÀndig att inneha som medborgare i ett samhÀlle. Resultatet av vÄr undersökning har visat att förskollÀrarna i intervjuerna anser att arbetet med medkÀnsla i förskolan Àr viktig och att de arbetar för att stÀrka denna förmÄga hos barnen.

I vÄrt examensarbete har syftet varit att frÀmja utvecklingsmöjligheterna i flickors och pojkars emotionella sprÄkförmÄga i tal och skrift genom att arbeta intensivt med skönlitteratur, skrivövningar och drama i skolan. De metoder vi har valt för att mÀta resultatet av vÄrt arbete Àr processkrivning i uppsatsform dÀr vi mÀtte antalet adjektiv och adverb samt en utvÀrdering av grupparbete med frÄgeformulÀr..

Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien Àr initierad av Socialstyrelsen och innehÄller förutom bidrag till projekten Àven delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvÀrdering av projekten.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur det Àr att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka Àr projektledarna?- Hur Àr deras arbetsklimat?- Vilka Àr deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgÄngsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervÀrden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende pÄ deras storlek, förankring i samhÀllet, ideologi och historia. Detta Àr faktorer som i hög grad pÄverkar hur projekten drivs och dÀrför ocksÄ villkoren för projektledarna.Projektledarna i den hÀr satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de stÀndigt mÄste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anstÀllningsform dÀrför ofta Àr tÀmligen osÀker.

Syftet med studien Àr att se hur skolpersonalens arbete mot mobbning och annan krÀnkande behandling i fyra högstadieskolor i Kronobergs lÀn pÄverkas av LÀroplanen 94 (Lpo 94) och skollagen. LPO 94 visar detaljerat pÄ de riktlinjer och mÄl som personalen i skolverksamheten ska rÀtta sig efter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur pÄverkar Lpo 94 och skollagen det praktiska arbetet med mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Samt: Vad Àr betydelsefullt och vad skulle kunna förÀndras i arbetet mot mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Metoderna som ligger till grund för detta arbete Àr hermeneutik, fenomenologi och kvalitativ metod.Resultatet visar och slutsatsen Àr att sedan lagen om att skolan kan bli skadestÄndsskyldiga, samt att lagen om att skolan mÄste upprÀtta en likabehandlingsplan kom, har skolan börjat arbeta mer med frÄgorna. Resultatet visar Àven att implementeringen av likabehandlingsplanen Àr en komplicerad process..

Syftet med denna studie Àr att belysa arbetsmotivationen hos enhetschefer. De frÄgestÀllningar som anvÀnts Àr: Hur upplever enhetschefer innehÄllet och innebörden av sin yrkesroll? Hur beskriver enhetschefer vad som motiverar dem till arbete respektive vad som hindrar detsamma? För att genomföra studien har öppna kvalitativa intervjuer anvÀnts. De som intervjuats Àr enhetschefer inom ett verksamhetsomrÄde i en mellanstor kommun i norra Sverige. I dessa framkommer det att enhetscheferna har ett vÀldigt varierande arbete och att de har stor frihet att styra hur de vill strukturerar upp och leda sina verksamheter.

Bakgrund: Investeringsplanering utgör en stor del av företagets totala planing. Behovet attinvestera har under senare Är tilltagit. Anledningar till detta Àr bland annat;strukturomvandling, ökad priskonkurrens, optimism samt ökad ekonomisk aktivitet. Specifiktför tillverkningsindustrin Àr ökade kapacitetsbehov och nya produktionskrav.Tillverkningsindustrin Àr vidare investeringsintensiv och har under senare tid upplevt ett ökatinvesteringbehov.Problemdiskussion: Investeringar Àr ett Àmne dÀr ett brett utbud av tidigare forskningföreligger. Dock Àr processen ett relativt outforskat omrÄde.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg dÀr ledning med dess hjÀlp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och pÄ sÄ sÀtt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstÄ de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förstÄelse för organisatorisk rÀttvisa. Vad gÀller monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem sÄ Àr det viktigt att förstÄ att rÀttvisefrÄgor utgör en viktig del av de olika anstÀllningsförhÄllandena i organisationen. Utan denna förstÄelse kan det uppstÄ ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rÀttvisa för pÄverkan pÄ attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetÀra ersÀttningar fÄ för upplevda beteendemÀssiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte Àr att beskriva och förklara attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem.

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Sjukskrivingarna i Sverige har ökat drastiskt under de senaste fyra Ären och svenskarna Àr nu de mest sjukskrivna i hela Europa. Ledarskap och delaktighet pÄ arbetsplatsen samt arbetsgivarens hantering av rehabilitering av den sjukskrivne Àr bidragande faktorer till förmÄgan att ÄtergÄ i arbete efter en sjukskrivningsperiod. Kostnaderna för sjukskrivningarna har stigit till en ohanterbar nivÄ för samhÀllet och den allmÀnna vÀlfÀrden i avseende pÄ hÀlsa och socioekonomiska aspekter Àr starkt hotad av denna sjukfrÄnvaroutveckling. Syftet med denna undersökning var sÄledes att utröna vilka faktorer det Àr som för den sjukskrivne upplevs som viktiga för dennes förmÄga att bryta en sjukskrivning och ÄtergÄ i arbete. Deltagarna i undersökningen delades in i grupperna korttidssjuka respektive lÄngtidssjuka och genom en MANOVA visar resultatet att det föreligger skillnader mellan de olika grupperna utifrÄn vissa faktorer.

SammanfattningPÄ den förskola som jag arbetar och som ocksÄ har varit min VFU-plats under min utbildning har det förekommit mÄnga diskussioner kring hur vi arbetar med demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Förskolan vilar pÄ demokratins grund, som innebÀr att vi inom förskolan bland annat ska ta till vara barnens tankar och idéer samt uppmuntra barnets förmÄga till inflytande i vardagen. Tidigare forskning har visat pÄ svÄrigheter kring arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Med anledning av detta fann jag det intressant att undersöka de yngre barnens reella inflytande pÄ nÄgra förskolor. Mitt arbete bygger pÄ en enkÀtundersökning om nÄgra pedagogers syn pÄ begreppen demokrati, delaktighet och inflytande samt vilka faktorer som kan pÄverka eller begrÀnsar deras arbete med begreppen.