Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka pÄ vilket sÀtt som en liten Non Governmental Organization (NGO) kan bidra till ett företags CSR-arbete. Tidigare teorier föreslÄr att en NGO kan bidra till företags CSR-arbete pÄ tvÄ sÀtt, dels genom att dela med sig av sina interna resurser och dels genom att fungera som strategisk lÀnk. Vi undersöker om detta stÀmmer Àven för en liten NGO samt om den uppfyller de kriterier som Stafford et al. (2000) föreslÄr att en NGO bör uppfylla för att fungera som en effektiv strategisk lÀnk. Detta har tidigare studerats för stora NGOs, och det finns dÀrför ett kunskapsgap gÀllande smÄ NGOs roll för företags CSR-arbete.

Abstract Dencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger arbetar och lÀgger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrÄn pedagogers perspektiv dÄ pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling. Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn.

Handen har en central roll i mÀnniskans sociala liv. Förlust av en hand eller delar av en hand kan medföra en helt ny livssituation, inte minst i arbetslivet. Personer som drabbas av större handskador berÀknas till cirka 50 personer per Är. Det Àr dessa stora handskador som orsakar mest bekymmer för individen som kan omöjliggöra en ÄtergÄng till ett tidigare arbete. Patientens upplevelse av denna nya livssituation blir i allmÀnhet minskad tillfredstÀllelse, sorg och besvikelse vilket ger dÄlig sjÀlvkÀnsla.

Syftet med studien var att belysa de professionellas (behandlares/socialarbetares) arbete med familjehemsplacerade barn och unga. Hur man kan förebygga psykisk ohÀlsa hos familjehemsplacerade barn och unga samt vilka insatser som erbjuds var centrala frÄgestÀllningar i studien. Studien utgick ifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt och var av kvalitativ karaktÀr. Metoden som anvÀndes för att besvara frÄgorna Àr semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förebyggande arbete börjar redan nÀr barnet föds.

Detta arbete handlar om hur förberedda rektorer i en utvald kommun anser att deras skolor Àr, inför det att lagen om individuella utvecklingsplaner (IUP) trÀder i kraft den 1 januari 2006. VÄr undersökning har omfattat intervjuer med nio rektorer och en ut-bildningschef. Intervjusvaren visar att skolorna befinner sig i tre skilda faser nÄgot som visar hur olika förberedda skolorna Àr inför den nya lagen om IUP. Slutsatsen vi har kunnat dra av vÄrt undersökningsmaterial Àr bland annat att en av nio grundskolor i den undersökta kommunen har implementerat IUP. TvÄ andra sko-lor har anvÀnt sig av IUP-material i nÄgot eller nÄgra utvalda skolÄr.

SammanfattningFöreliggande fenomenografiska studie har som syfte haft att undersöka elevers uppfattningar av fenomenen utbildning och arbete och hur de kopplar det till sin framtid. Studien har genomförts som enskilda intervjuer med sex elever vid gymnasiets Introduktionsprogram individuellt alternativ vÄren 2013. Efter analysarbetet av intervjuerna har Malows behovs- och motivationsteori kopplats till beskrivningskategorierna.Vid intervjuutsagorna framtrÀder att utbildning uppfattas som nÄgot för framtida behov, mot ett yrke dÀr betygen Àr biljetten in. Vad gÀller utbildning i grundskolan kan tre beskrivningskategorierna urskiljas. Betygen uppfattas som det mest centrala, dÀrefter behovs- och motivationsfaktorer som identifierats som relationer till lÀrare och kamrater samt till inlÀrningsmiljön- med fokus pÄ hur undervisningen organiseras.

I denna uppsats Àr syftet att undersöka huruvida Äsikterna angÄende trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskÀrna överrensstÀmmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskÀrnan. Uppsatsen Àr en fallstudie med en multipel strategi dÀr vi utför en enkÀtundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vÄrt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som Àr viktiga har vi utifrÄn litteraturen formulerat tio frÄgeomrÄden som vi sedan utformat enkÀten och intervjufrÄgorna utifrÄn. Uppsatsen utgÄr ifrÄn tvÄ frÄgor, den ena syftar till att undersöka individernas Äsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frÄgan Àr inriktad pÄ aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter.

I denna uppsats Àr syftet att undersöka huruvida Äsikterna angÄende trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskÀrna överrensstÀmmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskÀrnan. Uppsatsen Àr en fallstudie med en multipel strategi dÀr vi utför en enkÀtundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vÄrt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som Àr viktiga har vi utifrÄn litteraturen formulerat tio frÄgeomrÄden som vi sedan utformat enkÀten och intervjufrÄgorna utifrÄn. Uppsatsen utgÄr ifrÄn tvÄ frÄgor, den ena syftar till att undersöka individernas Äsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frÄgan Àr inriktad pÄ aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter.

Syfte: Syftet Ă€r att undersöka vad noterade företag anser om Övervakningspanelens roll och arbete samt dess funktion att kontrollera att tillĂ€mplig redovisningslagstiftning och god redovisningssed efterföljs i de finansiella rapporterna. UtifrĂ„n detta ska vi undersöka om Övervakningspanelens arbete anses vara legitimt. Metod: Vi har genomfört en explorativ kvantitativ enkĂ€tundersökning samt en intervju av kvalitativ karaktĂ€r. Teoretiska perspektiv: Vi har studerat litteratur som framförallt behandlar legitimitetsteori, men Ă€ven rĂ€ttssociologisk teori. Empiri: Uppsatsens empiri bestĂ„r av erhĂ„llna enkĂ€tsvar frĂ„n företag som Ă€r noterade pĂ„ Stockholmsbörsens A-lista samt svar frĂ„n vĂ„r intervju med Övervakningspanelen.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Enligt lÀroplanen, Lgr 11, ska eleverna ges möjlighet att arbeta Àmnesövergripande, dock anges inte hur eller i vilken utstrÀckning. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka om och, i sÄ fall, i vilken utstrÀckning Àmnesövergripande arbete anvÀnds i Ärskurs 4 - 6. Vi efterstrÀvade Àven att ta reda pÄ hur lÀrare definierar Àmnesövergripande arbete.Vi Àmnade Àven studera om lÀrandeteorierna Àr av relevans för hur och om lÀrare vÀljer att anvÀnda Àmnesövergripande arbete i sin undervisning. Relevant litteratur som belyser för- respektive nackdelar med Àmnesövergripande undervisning kopplades till vÄr empiriska undersökning. I vÄrt empiriska material ligger fokus pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lÀrare i Ärskurs 4 - 6 samt observationer vid undervisning i lÀrarnas klassrum.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg dÀr ledning med dess hjÀlp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och pÄ sÄ sÀtt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstÄ de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förstÄelse för organisatorisk rÀttvisa. Vad gÀller monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem sÄ Àr det viktigt att förstÄ att rÀttvisefrÄgor utgör en viktig del av de olika anstÀllningsförhÄllandena i organisationen. Utan denna förstÄelse kan det uppstÄ ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rÀttvisa för pÄverkan pÄ attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetÀra ersÀttningar fÄ för upplevda beteendemÀssiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte Àr att beskriva och förklara attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem.

MÄlet med examensarbetet var att skapa ett verktyg för insamling av erfarenhetsdata för produktutvecklingsprocessen. Den skall vara anvÀndbar för att bidra till ett systematiskt arbetssÀtt för produktionsanpassad konstruktion pÄ Volvo Aero Corporation. Det skapade verktyget för insamlande av erfarenhetsdata skall bidra till att produktivitet och producerbarhet kan förbÀttras pÄ kommande koncept och konstruktioner. En förstudie har genomförts pÄ företaget under hösten 2010 vilket ligger till grund för det beskrivna problemet i examensarbetet.Arbetet avgrÀnsades till att utveckla en struktur för hur metod och erfarenhet skall struktureras och en testversion av verktyget togs fram för utvÀrdering. Efter samrÄd med den handledande Verksamhetsutvecklingsgruppen, VU-gruppen, frÄn avdelning 9931 Projekt-, Koncept- och Tillverkningsledning, beslutades att examensarbetet skulle avgrÀnsas ytterligare till insamling av diametermÄtt pÄ komponenten Diffuser Case pÄ Volvo Aero.

Förr i tiden producerades musik med analog hÄrdvara och datorer anvÀndes inte i nÄgon vidare utstrÀckning. PÄ 80-talet introducerades datorer och nu produceras nÀstan all musikmed hjÀlp av datorer. Denna uppsats belyser om, och i sÄ fall hur, införandet av datorer i musikproduktion har pÄverkat musikproducenter i deras arbete i vardagen. Vi har intervjuat ett antal musikproducenter för att se hur deras anvÀndande av datorer i sina arbetsuppgifter har förÀndrat, förbÀttrat och försÀmrat deras arbete. Undersökningenhar genomförts med avstamp i ett sonderingssamtal med en musikproducent pÄ en musikstudio i Malmö för att sedan mynna ut i semistrukturerade intervjuer med fem musikproducenter.

I detta arbete tar vi upp bilden och bildÀmnets betydelse idag och hur det kan anvÀndas som ett verktyg för elevers lÀrande. VÄrt syfte med detta arbete var att fÄ fördjupad kunskap om bildens vikt och hur den kan vara ett hjÀlpmedel för övriga Àmnen i skolan. I vÄr problemformulering stÀller vi oss frÄgan hur pedagoger kan anvÀnda bilden som ett verktyg för att utveckla elevens lÀrande i skolan.VÄr metod Àr kvalitativ och vi har intervjuat sju pedagoger med bildintresse och bildutbildning. I litteraturen och undersökningen har vi bland annat funnit att bilden Àr ett sprÄk och att bilden Àr viktig för bÄde elevers utveckling och för att stÀrka deras identitet. Bilden Àr ocksÄ viktig för fantasin genom det kreativa skapandet.I detta arbete har vi kommit fram till att det behövs vidare forskning inom Àmnet och att Àmnets status behöver höjas för att mÄlen i lÀro- och kursplaner ska uppnÄs..