Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod och behandlar omrÄdet musik i tematiskt arbete. Det som undersökts i studien Àr musikens roll i tematiskt arbete i förskolan, om musiken anvÀnds som ett mÄl i sig eller som ett medel för andra Àmnen. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr utvecklingspedagogiken. Resultatet av studien Àr att musiken anvÀnts i tematiskt arbete som medel för att utveckla barns sprÄk, sociala förmÄgor, förmÄga att uttrycka kÀnslor, som underhÄllning och för att mÄla till.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Synen pÄ personalyrket har utvecklats under hundratalet Är och HRM som fick sitt genombrott under 1980-talet Àr en av de senare epokerna. HRM innebar att personalarbetet fick en annan roll i den övergripande företagsstyrningen. Det betonades att personalarbetet skulle utgÄ ifrÄnföretagets strategi samtidigt som företagets affÀrsidé Àven skulle omvandlas till en motsvarande personalidé. Fokus förflyttades frÄn att HR-ansvariga inom linjeverksamhetenutförde administrativa arbetsuppgifter till att istÀllet ha en mer heltÀckande förstÄelse avverksamheten med dess kunder, aktieÀgare, chefer och medarbetare.Hailey argumenterar att beskrivningarna av HRM fallerar att spegla den komplexitet och detdjup som HR-rollerna innefattar. Det finns Àven röster som hÀvdar att HR-avdelningenhuvudsakligen kritiserats för bristande koppling till företagets dagliga och lÄngsiktiga behovsnarare Àn för sina roller och sitt ansvar.

Syftet med arbetet Àr att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgÄngsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar pÄ vad specialpedagogerna menar vara vÀgen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgÄngsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bÀttre situation. Med hjÀlp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbÀttrad situation för elever och elevgrupper. Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger pÄ goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en kÀnsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv mÄste arbetet ske pÄ olika nivÄer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn pÄ vad skolan stÄr för och ska fungera som modeller för elever och varandra.

För en djupare förstÄelse av bestÀmningsfaktorerna modelleras i denna uppsats vÄrduppsökande med en ansats inspirerad av Grossmans artikel "On the concept of health capital and the for health" frÄn 1972. BenÀgenheten att söka vÄrd anses vara hÀrledd frÄn efterfrÄgad nivÄ av hÀlsokapital, vilket bestÀms av produktivitet i hÀlsoproduktionen och skuggpriset av kapitalet. Förutom Grossmans huvudvariabler ?Älder, utbildning och inkomst? innefattar modellen ocksÄ bÄde alternativa investeringar och humankapital samthÀlsonedsÀttande konsumtion och demografiska variabler. Med data frÄn Region SkÄne analyseras detta genom en ekonometrisk modell uppbyggd i tre steg.

GrÀnslöst arbete innebÀr att ansvaret ligger hos individen och denne sjÀlv kan bestÀmma var, hur och nÀr arbetet ska utföras. Prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla bidrar till utmattning och sömnsvÄrigheter och att anvÀnda sig av kompensatoriska strategier Àr ett sÀtt att hantera grÀnslösheten. Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla, strategier och ÄterhÀmtning bland personer med grÀnslöst arbete. En enkÀtundersökning genomfördes. Deltagare var 93 mÀn och 47 kvinnor som arbetar pÄ ett privat företag inom sÀkerhet och utbildning.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ kunskap om hur BVC sköterskor arbetar med att frÀmja samspelet mellan barn och förÀldrar samt hur specialpedagogens kompetens kan anvÀndas i detta arbete..

Vi uppmuntras att mĂ€ta vĂ„ra liv i prestationer, att finna identitet i arbeteoch fyller vĂ„ra dagar med aktiviteter. Har det alltid varit sĂ„? NĂ€r och vartfinner vi tid för vila och Ă„terhĂ€mtning? Är det okej att lĂ€gga sig pĂ„ sofflocket?Jag har tittat nĂ€rmare pĂ„ förhĂ„llandet mellan arbete och vila..

Ungdomars instÀllning till droger har Àndrats de senaste Ären och dÀrför har vi funnit det intressant att ta reda pÄ hur en skola jobbar förebyggande mot just droger. Vi ville fÄ tips och idéer om hur vi kan skapa en god kontakt med ungdomar i de stÀder vi snart kommer att jobba i. PÄ grund av arbetets storlek valde vi att avgrÀnsa oss till en skola och utgick frÄn skolan och fritidsgÄrdens syn pÄ problemet. För att inhÀmta informationen intervjuade vi skolans rektor samt ansvarige pÄ fritidsgÄrden i omrÄdet. Dessa intervjuer utgjorde grunden för vÄrat arbete.

ProgrammeringssprÄk har oftast ett typsystem och kan vÀlja att anvÀnda olika statiska verktyg att analysera koden. Statiska sprÄk utför typkontroller innan körtillfÀllet och kan dÄ ge garantier att typfel inte kan förekomma, dynamiska sprÄk gör dÀremot dessa kontroller under körtillfÀllet och om ett dÄligt beteende upptÀcks avbryts programmet.Eftersom kontrollerna görs under körtillfÀllet skrivs inte typsignaturer ut i dynamiska sprÄk. Ett dynamiskt sprÄk kan vara mer flexibelt Àn ett statiskt sprÄk eftersom inga garantier ges. Eftersom inga typsignaturer skrivs ut gÄr det att skriva program pÄ ett mer koncist sÀtt. I statiska sprÄk tvingas oftast anvÀndaren att skriva ut typerna explicit för variabler och funktioner.TyphÀrledning Àr processen att hÀrleda typer för uttryck.

Migrationsverket har sedan 2010 arbetat med att införa lean som arbetssÀtt i hela sin organisation. Lean hÀrleds ofta historiskt till Toyotas styrsystem Toyota Production System, och har till största delen anvÀnts inom privata organisationer dÀr effektivitet, produktivitet och ekonomiska vÀrden varit de huvudsakliga mÄlen. Ur ett statsvetenskapligt perspektiv Àr det dÀrför av vikt att undersöka leans förmÄga att Àven beakta de demokratiska vÀrden som en offentlig verksamhet har att ta hÀnsyn till. Genom att intervjua handlÀggare och teamledare pÄ Migrationsverkets mottagningsenhet i Boden om deras erfarenheter och upplevelser av lean som arbetssÀtt samt genom att studera deras interna arbetsmaterial har min ansats med denna uppsats varit att ge en bild av huruvida lean Àr ett lÀmpligt arbetssÀtt för offentlig verksamhet och om medarbetarna upplever att implementeringen av lean förÀndrar synen pÄ vÀrdena effektivitet och legitimitet i praktiken. Resultatet frÄn denna undersökning visar att det finns ett starkt stöd för leans teoretiska förmÄga att underlÀtta för medarbetarna att stÀrka rÀttssÀkerheten samtidigt som arbetssÀttet ökar effektiviteten.

Underjordsbrytning Àr en vanlig brytningsmetod vid gruvdrift. Vad som avgör om man ska bryta malmen genom dagbrott eller med en underjordsgruva beror pÄ hur malmkroppen ser ut. Underjordsbrytning anvÀnds ofta vid höggradiga malmkroppar som ligger under jord. De finns mÄnga olika metoder men tvÄ av de vanligaste Àr skivrasbrytning och igensÀttningsbrytning. Som anvÀnds av Boliden AB och LKAB.

FrĂ„gan som detta arbete stĂ€ller Ă€r vad som Ă€r mĂ„let med Saabs politiska arbete. Det Ă€r ett stort företag inom försvarsindustrin och detta pĂ„verkar de politiska kontakterna. Teoretiskt material framförs om orsaker till företags politiska agerande, metoder för agerandet och vad som pĂ„verkar dessa metoder. Även tidigare undersökningsresultat framförs. Undersökningen bestĂ„r av ett antal intervjuer samt en hel del tryckt och elektroniskt andrahandsmaterial.

Vi utgÄr frÄn ett diagram över utvecklingen av andelen sysselsatta i de tre sektorerna jordbruk, industri och tjÀnster under 1900-talet i Sverige. I detta diagram syns nÄgon gÄng pÄ 1960-talet en kraftig förÀndring, industrisysselsÀttningens andel ger sken av att minska kraftigt frÄn ett Är till ett annat. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ vad som ligger bakom denna markanta förÀndring,"knÀet". Vi vill ta reda pÄ om det verkligen sker en sÄ kraftig förÀndring som diagrammet ger sken av eller om andra faktorer som omdefinieringar av statistiken kan förklara"knÀet". Vidare vill vi ta reda pÄ hur industrisysselsÀttningens utveckling vid denna tid kan förklaras.

SammanfattningEtt affÀrssystem kan ses som ett standardiserat, verksamhetsöverskridande systemstöd. Införandet av affÀrssystem har stora inverkningar pÄ organisationen och Àr komplext, resurs- och tidskrÀvande. Det Àr mÄnga faktorer att ta hÀnsyn till, vilket resulterar i att flera systeminföranden misslyckas. Kontentan av ett misslyckande kan innebÀra stora förluster för organisationen och i vÀrsta fall leda till konkurs. Uppsatsens syfte har varit att rekonstruera framgÄngsfaktorer med processkartlÀggning vid ett systeminförande. Den har en kvalitativ ansats som Àr baserad pÄ intervjuer med personer i tre olika yrkesroller.