Det övergripande syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har ocksÄ undersökt om lÀ-rarna dokumenterar detta arbete för att fÄ en tydligare bild av elevers kunskaper och i sÄ fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes pÄ en skola dÀr de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. PÄ skolan intervjuade vi tre lÀrare vilka undervisar i Är 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lÀrarna att de tog hÀnsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att kartlÀgga attityder pÄ ledningsnivÄ till att anvÀnda fysisk aktivitet för de anstÀllda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.FrÄgestÀllningar:? Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrÄn ett ledningsperspektiv pÄ företaget?? Hur ser företagsledningen pÄ kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgÄr ifrÄn en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person pÄ ledningsnivÄ pÄ fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes Àven med tvÄ ledande organisationer pÄ den svenska arbetsmarknaden, en pÄ arbetsgivarsidan respektive en pÄ arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hÀlsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktÀr.

TrÀ Àr ett lÀtt byggnadsmaterial som möjliggör en hög fÀrdigstÀllandegrad i industrialiserade produktionsanlÀggningar. Moelven Byggmodul i SÀffle Àr en trÀvolymbyggare som producerar olika typer av husvolymer i sÄdana industriella produktionsanlÀggningar. De flesta effektiviseringar som gjorts i den traditionella industrin de senaste Ären kan sammanfattas med ett ord, Lean produktion. Begreppet saknar en entydig definition men syftar till att reducera och eliminera aktiviteter som inte Àr vÀrdeskapande. För Moelven finns det stora möjligheter och förutsÀttningar att utifrÄn Lean-begreppet starta upp ett förbÀttringsarbete.

Syftet med denna studie var att undersöka rehabiliteringscoachers tankar och erfarenheter kring faktorer som kan stÀrka motivationen för ÄtergÄng i arbete i rehabiliteringsprocessen för sjukskrivna. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ kunskapsansats. Sex semistrukturerade intervjuer har utförts med rehabiliteringscoacher som arbetar inom arbetslivsinriktad rehabilitering samt har erfarenhet och kunskap om sjukskrivna med syfte att ÄtergÄ i arbete. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrÄn en innehÄllsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier; 1.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva ett Àmnesövergripande arbete mellan slöjd och teknik med Visible Thinking som verktyg för att eleverna skall nÄ sina ÀmnesmÄl och ett fördjupat lÀrande. Studien har genomförts pÄ Lemshaga Akademi en f-9 skola pÄ VÀrmdö, i en aktionsstudie dÀr enkÀt, intervjuer och observationer har anvÀnts. Med utgÄngspunkt i LPO 94, Visible Thinkings arbetsmetoder , olika forskares syn pÄ Àmnesövergripande arbete i skolan, intervjuer med fem lÀrare som alla arbetar med Àmnesövergripande arbete, en enkÀt undersökning bland 49 elever, observationer i projektarbete kring energi och intervju med rektorer studerar jag en modell för den Àmnesövergripande arbetsformen. I resultatet av undersökningen kring arbetet bland lÀrare och elever framkommer att man anvÀnder sig av Visible Thinking som ett verktyg för lÀrandet. Elever och lÀrare ser Àmnesövergripande arbete som en bra form för lÀrande.

Studien Àmnar ta reda pÄ vilka drivkrafter som finns bakom ett ideellt arbete. Med ideellt arbete menas ett arbete som utförs utan ersÀttning, alternativt med en symbolisk summa, pÄ fritiden. Syftet Àr att undersöka och skapa en djupare förstÄelse för vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för ett ideellt engagemang. För att studera omrÄdet har djupintervjuer anvÀnds som metod. Tolv personer som arbetar ideellt inom idrottsföreningar har blivit intervjuade och ligger till grund för det empiriska materialet.För att fÄ en djupare förstÄelse till vad som driver mÀnniskor att arbeta ideellt har uppsatsen anvÀnt Maslows behovspyramid, Herzbergs tvÄfaktorsteori, Self-Determination teorin och Marcel Mauss teori om gÄvor som teoretiska perspektiv.

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbÀttra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under Ären genomgÄtt flera reformer och utvidgats genom bland annat tvÄ nya typer av besöksförbud: SÀrskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsÀtter att öka och Är 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker nÄgot. De förvÀntningar som lagen om besöksförbud gett hos mÄnga stÀller höga krav pÄ polisen och rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rÀttsvÀsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fÄtt kritik.

Mitt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur skolan tolkar begreppet klassrumsklimat. Jag vill undersöka hur elever och pedagoger arbetar för att pÄverka klimatet och om de kan se nÄgra förÀndringar. Som metod har jag valt kvalitativa intervjuer med pedagogerna i tvÄ femteklasser och kvalitativa gruppintervjuer/samtal med eleverna i samma klasser. I resultatkapitlet presenteras intervjuerna under rubrikerna klass 5b och 5a och under var rubrik i följande ordning: pedagog, killar, tjejer. Jag har kommit fram till att ett aktivt och engagerande arbete med klassrumsklimatet ger en trygg elevgrupp.

En kvalitativ undersökning dÀr olika delar av socialt arbete har studerats med fokus pÄ samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har Ätta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frÄgor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrÄn systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som anvÀnds nÀr de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion.En av undersökningens slutsatser har varit att Àven om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn pÄ vad samverkan innebÀr. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekrÀftar att akolans förebyggande arbete ofta skÀrs ned pÄ nÀr resurserna krymper..

Kvinnor innehar idag fÀrre chefspositioner pÄ den svenska arbetsmarknaden. För att öka förstÄelsen kring varför fÀrre kvinnor jÀmfört med mÀn Àr chefer syftar uppsatsen till att förstÄ om emotionellt arbete Àr relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhÀndertagande kÀnsloarbete som sker till förmÄn för andras vÀlmÄende. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjÀlp av tvÄ dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.

Syftet med studien Àr att beskriva hur svenska rekryterare vÀrderar meriter vid anstÀllning av ny personal, dÄ frÀmst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jÀmförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren vÀrderar den finlÀndska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om sÄ Àr fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan fÄ. Vi vill Àven tolka och förstÄ hur den finlÀndska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhÄllande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som lÄg till bakgrund för detta syfte Àr: Hur uppfattar svenska rekryterare finlÀndare jÀmfört med svenskar samt vilka meriter vÀrderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken?Denna studie Àr en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i UmeÄ.

Sammanfattning Denna avhandling avser en Skotare ? Valmet 860,4 ? frÄn Komatsu Forest, som har hög produktivitet, men saknar sÄvÀl primÀrt fjÀdringssystem för fram- och bakaxel som hyttfjÀdringssystem för att isolera mot vibrationer frÄn ojÀmnt underlag. Tidigare projekt har praktiskt mÀtt upp accelerationer (vibrationer) i förarstol, hytt, framvagn och bakvagn, liksom fyra boggievinklar. I detta examensarbete har en simuleringsmodell av skotaren utvecklats i SimMechanics baserat pÄ vissa antaganden och förenklingar, och utvÀrderats gentemot tidigare mÀtdata. Gjorda simuleringar matchas mot mÀtdata i bÄde tids- och frekvensdomÀnen för att demonstrera att simuleringsmodellen reflekterar huvuddragen i den verkliga skotaren.

Mitt examensarbete handlar om arbetssÀttet ?eget arbete? som bland annat vÀxt fram de senare Ären som en lösning pÄ hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer pÄ tvÄ olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lÀrare. Jag har velat undersöka hur lÀrare beskriver arbetssÀttet pÄ de tvÄ skolorna, lÀrares syn pÄ sin roll som lÀrare under eget arbete och undersöka lÀrares syn pÄ vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssÀttet. I analysen av de tvÄ skolornas arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik.

I den boreala vegetationszonens skogar Àr kvÀve i regel en tillvÀxtbegrÀnsande faktor som ofta har en avgörande effekt pÄ markvegetationen. Markvegetationen har betydelse för biologiska processer, biodiversitet och ger ekosystemtjÀnster. KvÀve tillkommer dessa ekosystem genom atmosfÀrisk kvÀvedeposition, kvÀvefixering och skogsgödsling. I och med krav pÄ ökad produktion kan skogsgödsling bli en allt vanligare ÄtgÀrd inom skogsbruket vilket skulle öka kvÀvemÀngderna i skogen. Vi undersökte dÀrför vilken effekt detta skulle kunna ha pÄ en medelgod tallskogs markvegetation. VÄr studie baserades pÄ data frÄn Skogforsks gödslingsförsök 165, Hagfors.

Majoriteten av vÀrldens extremt fattiga bor i rurala omrÄden och 300 miljoner av dem i Indien och Kina. Trots att lÀnderna kommit en bit pÄ vÀgen i sin strukturella omvandling arbetar fortfarande runt hÀlften av befolkningen pÄ landsbygden inom jordbruket. De direkta och indirekta effekterna som den primÀra sektorn skapar har visat sig viktiga av olika anledningar. Hur detta kommer sig undersöks nÀrmare i denna uppsats som Àr en litteraturstudie om rural fattigdom och jordbrukssektorn roll för att minska denna i Indien och Kina. Dessutom kommer Àven den makroekonomiska politik som förts i lÀnderna samt andra jordbruksspecifika faktorers inverkan pÄ sektorn att granskas.