Ett av de idag mest populÀra processbaserade sÀtten att utveckla verk­sam­heter Àr förbÀttringsarbete baserat pÄ Lean. Konceptet har sitt ursprung inom bilindustrin och har gett avsevÀrda förbÀttringar av prestanda och produktivitet inom tillverkningsindustrin. Dessa har emellertid frÀmst rört sjÀlva tillverkningen och inte de övriga delarna av verksamheten, som de administrativa tjÀnster kontoret tillhandahÄller.MÄnga forskare anser att Lean Àr universellt och kan tillÀmpas pÄ alla slags processer. Tolkningen av konceptet behöver emellertid anpassas eftersom för­ut­sÀttningar­na skiljer sig Ät mellan olika kontexter. Skillnaderna mellan tillverknings- och tjÀnstekontexter fÄr vissa forskare att varna för att förbÀttringsarbete i tjÀnstesammanhang riskerar att skada företagens konkurrensförmÄga om det bygger pÄ en till­verk­nings­baserad logik.Syftet med studien Àr att beskriva hur tillverkande företag som arbetar med Lean i produk­tionen tolkar Lean pÄ kontoret.

Vi ville veta hur Göteborgs stads arbete med hemlösa förÀndrats de senaste Ären. Detta var vad vi fann:Göteborgs stads arbete med bostÀder Ät hemlösa har under 2000-talet gÄtt igenom enorma förÀndringar. En dold parallell bostadsmarknad har byggts ut, dÀr förvaring av mÀnniskor som egentligen behöver rehabilitering och motivation har blivit mer regel Àn undantag. Göteborg har lappat och lagat nÀr problemen blivit akuta och missar att situationen Àr pÄ vÀg att bÄde förvÀrras och förÀndras. Dessutom har arbetet kantats av tjÀnstemÀn som skyller pÄ varandra, nödlösningar, motsÀgelser och statistik som sopas under matten..

Enligt vÄr erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förstÄelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett Àmnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lÀrande kunna frÀmjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förstÄelsen hur Äsikter och erfarenheter pÄverkar förutsÀttningar för Àmnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i bÄde kvalitativ och kvantitativ form.

Med hjÀlp av teknologiska lösningar ser vi att kontorsarbete idag blivit allt mer digitaliserat. Det hÀr har pÄverkat möjligheten att utföra arbetsuppgifter oberoende av tid och rum. Mobiliseringen av arbetslivet innebÀr att arbetet blivit mer sjÀlvstÀndigt och att de förr naturligt fysiska interaktionerna pÄ arbetsplatsen minskar. Studier visar Àven pÄ utmaningar i ledarskapet hos organisationer som implementerat ett mobilt arbetssÀtt. För att lyckas övervinna de utmaningar som den mobila arbetssituationen skapar i arbetslivet, har innebörden av relationsorienterat ledarskap samt hur det pÄverkar resultatet för organisationen framhÄllits som vÀsentlig att studera.Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur relationsorienterade ledarbeteenden, som att stödja, hjÀlpa till och kÀnna empati för medarbetaren, kan bidra till att uppnÄ mÀnniskans behov av en kÀnsla av samhörighet, personligt vÀrde samt personlig utveckling i mobila arbetsliv.

En mÀngd Àldreforskning pekar pÄ att Älderdomen bör vara en förlÀngning av medelÄldern pÄ det viset att aktivitet, produktivitet, rationalitet, oberoende, hÀlsa och social förmÄga Àven Àr normen pÄ gamla dagar. Teorin om gerotranscendens menar till skillnad frÄn detta att Älderdomen innebÀr en positiv utveckling dÀr man kÀnner sig nöjd med det liv man har haft, samhörighetskÀnslor med den eviga kedjan av liv och en harmoni inför vad som komma skall. Mitt syfte var att undersöka hur Àldre personers upplevelse av Älderdomen ter sig i relation till teorin om gerotranscendens och dess tre dimensioner ? tidsuppfattning, sjÀlvuppfattning och sociala relationer, samt att fÄ en ökad förstÄelse av vilka faktorer som kan ha en avgörande pÄverkan för utvecklingen mot gerotranscendens. Kvalitativ metod anvÀndes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att nÀrma mig Ätta Àldre intervjupersoners upplevelse av Älderdomen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att kartlÀgga attityder pÄ ledningsnivÄ till att anvÀnda fysisk aktivitet för de anstÀllda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.FrÄgestÀllningar:? Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrÄn ett ledningsperspektiv pÄ företaget?? Hur ser företagsledningen pÄ kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgÄr ifrÄn en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person pÄ ledningsnivÄ pÄ fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes Àven med tvÄ ledande organisationer pÄ den svenska arbetsmarknaden, en pÄ arbetsgivarsidan respektive en pÄ arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hÀlsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktÀr.

Sjuttiotalisterna stÄr nÀrmast att ta över chefpositionerna nÀr 40-talisterna gÄr i pension och ingÄr i den generation som ofta benÀmns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter Ätta kvalitativa intervjuer, genomförda pÄ ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med mÄnga möjligheter till utmaningar.

Syftet med studien Àr att studera förhÄllandet mellan fysisk aktivitet pÄ arbete och fritid. En tvÀrsnittsstudie genomfördes för att jÀmföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mÀta den fysiska aktivitetsnivÄn. MÀtningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.

För att handel av varor mellan olika platser skall kunna Ă€ga rum krĂ€vs att varorna kan transporteras mellan de olika platserna. Över lĂ„nga avstĂ„nd transporteras varor mer Ă€n ofta med sjöfart frĂ„n en hamn till en annan och dĂ€ribland containersjöfart. För att förstĂ„ varför vissa hamnar anlöps men inte andra Ă€r det intressant att stĂ€lla ett antal frĂ„gor. Vad avgör vilka hamnar ett rederi anlöper pĂ„ en fartygsslinga? Vilka förutsĂ€ttningar har hamnar att attrahera direktanlöp? Vilka förutsĂ€ttningar har Skandinavien att attrahera direktanlöp till Sydamerika? Denna studie kommer med syftet att undersöka vad som krĂ€vs för att en hamn skall attrahera direktanlöp av oceangĂ„ende containerfartyg besvara ovannĂ€mnda frĂ„gor, vilka Ă€r studiens frĂ„gestĂ€llningar.Denna studie tar med hjĂ€lp av tidigare forskning fram en analysmodell vilken i en fallstudie appliceras pĂ„ Göteborgs hamn för att utröna möjligheterna för ett direktanlöp av studiens typfartyg.

I vÄrt arbete har vi behandlat Àmnet livskunskap och den samhÀllsförÀndring som vi tycker oss se. Syftet med vÄrt arbete har varit att försöka se om Àmnet livskunskap kan vara ett tecken pÄ en utveckling som hÄller pÄ att ske inom skolan. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi pÄ vÄr utvalda skola intervjuat lÀrare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgÄngen tog del av. Resultatet av vÄrt arbete visar att det pÄ skolan finns en medvetenhet om en förÀndrad kunskapssyn och att man i Àmnet livskunskap arbetar med de förmÄgor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv..

Profit in first commercial thinnings of today is hard to achieve. This is because of prevailing pulpwood prices and because of high costs of logging and transport. To reduce these costs higher productivity is advocated. One way to increase the productivity is the use of multi-tree handling harvester heads. The aim of this study was to calculate logging and transport costs in first thinnings, where multi-tree handling has been used.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de kommunikationskanaler KÄren anvÀnder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sÀnds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge ÄtgÀrdsförslag..

Inom bÄde skatterÀtten och redovisningsrÀtten finns begreppen pÄgÄende arbete och forskning och utveckling. PÄgÄende arbete Àr uppdrag som ett företag utför för en annan persons rÀkning som Àr oavslutade vid rÀkenskapsÄrets utgÄng. De bÄda begreppen regleras olika bÄde i skatterÀtten och i redovisningsrÀtten, varför grÀnsdragningen mellan forskning och utveckling och pÄgÄende arbete fÄr betydelse för företag som arbetar pÄ uppdrag av kunder samtidigt som man bedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr frÀmst att analysera grÀnsdragningen mellan de skatterÀttsliga reglerna om forskning och utveckling och pÄgÄende arbete. Denna analys syftar till att komma fram till om det finns en skatterÀttslig grÄzon inom vilken ett företag har möjlighet att vÀlja om de vill hÀnföra en utgift till pÄgÄende arbete eller till forskning och utveckling.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad nÄgra personer med förvÀrvad hjÀrnskada i vuxen Älder upplevde var en meningsfull sysselsÀttning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsÀttning. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra mÀn, med förvÀrvad hjÀrnskada i vuxen Älder som hade sin sysselsÀttning tillgodosedd genom en privat hjÀrnskadeverksamhet. Teorierna som anvÀndes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM ? kÀnsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen.

Studiens syfte var att undersöka hur unga mÀnniskor ser pÄ arbete och arbetslöshet. För Àldre generationer Àr arbetet förutom en kÀlla till försörjning Àven en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebÀr ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning sÄ att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att fÄ svar pÄ frÄgan intervjuade vi nio ungdomar, sÄvÀl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser pÄ saken. Vi utgick frÄn ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, dÀr vi efterstrÀvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i vÄra intervjuer.