Behovet av skogsbrÀnslen har ökat i takt med en ökad efterfrÄgan av förnyelsebara energikÀllor, samtidigt som andelen skogar med ett omedelbart röjningsbehov stigit. Det har lett till att innovatörer letar efter nya system för skörd av biomassa i dessa bestÄnd. Syftet med denna studie var att modellera och analysera ett maskinsystem som Àr under utveckling för skörd av biomassa i klena förstagallringar. Maskinsystemet ska fÀlla, aptera och bunta trÀddelar i bestÄnden. Skördaren som utgör basen för konceptmaskinen Àr den fyrhjuliga modellen av Komatsu 901TX.1. PÄ basenheten kommer det att monteras en helautomatiserad extrakran/leveranskran. Leveranskranen stÄr för transporten av det skördade virket frÄn skördaraggregatet till en helautomatiserad buntningsenhet. Resultatet som redovisas i rapporten har tagits fram genom simuleringar i simuleringsprogrammet Arena 5.0.

SammanfattningAtt hantera konflikter Àr nÄgot som mÄnga ledare/chefer stÄr inför i sin yrkesroll. Mitt syfte med studien,har varit att visa vilka ÄtgÀrder och resurser dessa chefer tar till nÀr de hanterar och löser konflikter, i de olika verksamheterna i den kommunala sektorn? För att kunna göra detta har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken chefer pÄ olika nivÄer, vad det gÀller kön, Älder, och olika tid som chef för att fÄ en uppfattning av hur de ser pÄ konflikt. Detta har jag gjort för att identifiera de processer som sker vid konflikt och ge lÀsaren en förstÄelse av vad konflikthantering innebÀr bÄde för oss som mÀnniskor men ocksÄ i form av arbetstagare och av chefer.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskolans hÀlsofrÀmjande arbete ser ut i dagslÀget, och vilka förbÀttringar som kan göras. Arbetet Àr inriktat mot kost och fysisk aktivitet. Ett delsyfte Àr att se om det finns skillnader beroende pÄ vilken förskola barnen gÄr pÄ. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika förskolor dÀribland en idrottsförskola. Undersökningen kompletterades Àven med observationer av de olika förskolegÄrdarna.

LÀrares vardagliga arbete utförs under stÀndig press frÄn olika berörda aktörers förvÀntningar pÄ verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger pÄ de intentioner som finns angÄende IKT i skolan. SÀrskilt intresse Àgnas Àven det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lÀrares anvÀndande eller icke-anvÀndande av IKT kan förstÄs utifrÄn detta. Data Àr hÀmtad frÄn en observationsstudie gjord hos fem olika lÀrare i deras vardagliga arbete frÄn Är 4 i grundskolan till Är 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar pÄ hur den stora andelen ad hoc-arbete pÄverkar lÀrares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie om erkÀnnande i ideellt arbete. Studien utgÄr frÄn Ätta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de fÄr erkÀnnande i sitt ideella uppdrag och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkÀnnandets mellannivÄ, solidaritet. Tidigare forskning inom omrÄdet Àr knapphÀndig och befinner sig till största del inom fÀltet för arbete, enligt normen om att arbete Àr lönearbete. Den forskning som finns visar pÄ att erkÀnnande pÄ arbetsplatsen bidrar till vÀlbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför mÀnniskor vÀljer att engagera sig ideellt Àr bland annat en social aspekt, vilket lÀgger en grund till att erkÀnnande Àr intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete Àr att betrakta som arbete, beroende pÄ tidsÄtgÄng, uppgifternas karaktÀr och hur professionellt de genomförs.

Med produktionsplanering menas att pÄ ett effektivt sÀtt koordinera ett projekts aktiviteter och resurser. Genom god planering kan potentiella konflikter förutspÄs. Arbetsberedningar Àr ett verktyg som ser över arbetsmomenten, kartlÀgger arbetsflöden och kan hitta det mest effektiva sÀttet att genomföra arbetet pÄ. Arbetsberedningar kan anvÀndas för att dela erfarenheter och standardisering av arbetsmoment inom företaget.Syftet med rapporten Àr att studera arbetsberedningar, samt vilka uppgifter produktionsledning och yrkesarbetare har vid framstÀllning av arbetsberedningar. Undersökningen har genomförts som en fallstudie med tvÄ datainsamlingsmetoder; litteraturstudie och intervjuer.

Strukturering och planering har lÀnge varit kÀnt som viktiga faktorer som pÄverkar hur en verksamhet ska fungera. FörstÄelsen för detta har inte alltid varit densamma. LÀngre tillbaka fanns inte kunskap om vad detta gav. Forskning har under Ären genomförts angÄende planering och strukturering och olika resultat har framkommit. Efter dessa resultat har principer vuxit fram som har haft pÄverkan pÄ arbetssÀtten.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av mÀnniskors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primÀra syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. VÄrt sekundÀra syfte har varit att se om det gÄr att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive mÀn upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter dÄ det gÀller arbete och utbildning. Resultatet av vÄrt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Strukturering och planering har lÀnge varit kÀnt som viktiga faktorer som pÄverkar hur en verksamhet ska fungera. FörstÄelsen för detta har inte alltid varit densamma. LÀngre tillbaka fanns inte kunskap om vad detta gav. Forskning har under Ären genomförts angÄende planering och strukturering och olika resultat har framkommit. Efter dessa resultat har principer vuxit fram som har haft pÄverkan pÄ arbetssÀtten.

Vi har i vÄrt examensarbete undersökt om det finns nÄgon skillnad pÄ fritidspedagogens arbete idag och för 20 Är sen. Vi har stÀllt oss frÄgan hur fritidspedagogens arbete förÀndrats under en 20 Ärs period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete pÄ 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angÄende deras arbete pÄ 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förÀndrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förÀndring i mötet med skola/lÀrare.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar nÀr ekonomstudenter vÀljer sin första arbetsgivare.Uppsatsens teoridel bygger pÄ tre delar. I den första delen beskriver vi hur individen pÄverkas av sin omgivning nÀr han/hon vÀljer sin första arbetsplats. Andra delen tar upp arbete och motivation och kopplingen mellan motivationsfaktorer och val av arbete. Sista delen handlar om hur individer kan pÄverkas av företag vid val av arbetsplats.Den empiriska delen innefattar en enkÀtundersökning och tvÄ intervjuer som har utförts pÄ ekonomikum vid Uppsala Universitet.Vi har i vÄr studie kommit fram till att det finns flera olika faktorer som pÄverkar ekonomstudenternas val av arbete. PÄverkan kan ske dels frÄn omgivningen och dels frÄn företagen, men Àven faktorer kring arbete och miljö spelar in..

Antologin bestÄr av tre bidrag som studerar betydelsen av arbete och arbetslöshet ur olika perspektiv. TvÄ av de tre bidragen inriktar sig pÄ lastbilschaufförer och privatrÄdgivares upplevelser av deras arbeten. Det tredje bidraget fokuserar pÄ hur det Àr att vara ung och leva utan arbete, samt vilka konsekvenser det fÄr för individen. I anslutning till vÄra frÄgeteman rörande arbete och arbetslöshet har vi genom mindre omfattande fÀltarbeten och kvalitativa intervjuer samlat in material till studien, som dÀrefter analyserats med hjÀlp av Grundad teori-metoder. Analysen av materialet har bidragit till att olika teorier kring bland annat livsvillkor, sociala interaktion med andra, samt arbetsrelaterad stress, blivit centrala för antologin.

Syftet med mitt arbete Àr att presentera ett tematiskt arbete dÀr skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet Àr Àven att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika förestÀllningsvÀrldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket pÄ Judith A. Langers lÀsteori men Àven andra forskares syn pÄ skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande Àr ocksÄ nÄgot som diskuteras men Àr inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete.

Nowadays the majority of the thinnings made in Swedish forests are done by machines, harvesters and forwarders. The most common model in thinning with a harvester is strip-road operated thinning and stand-operated thinning with one intermediate passage between the strip-roads. This study is a time study with some quality follow ups on a strip-road operated thinning model, a stand-operated thinning model with one intermediate passage between the strip-roads and a stand-operated thinning model with two intermediate passages between the strip-roads. The machines in the study were a small harvester (Forestline MPM C90) and a medium sized forwarder (Timberjack 1110). The study was made in LitsnĂ€set outside the city of Östersund in Sweden and was made during the autumn 2007. In a lodgepole pine stand six study units (0,6 ha) were thinned with the three different models, two study units per model.