Inom vÄrdyrken Àr arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att pÄverka arbetssituationen lÄg. VÄrdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frÄgor. MÄnga som arbetar i patientnÀra arbete pÄverkas alltsÄ i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande ÄtgÀrder för dessa professioner Àr önskvÀrda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av trÀning i medveten nÀrvaro hos personer i patientnÀra arbete med fokus pÄ stressrelaterade tillstÄnd.

Syfte: Syftet var att undersöka ledares syn pÄ hÀlsa och hÀlsofrÀmjande arbete samt hur det eventuella hÀlsofrÀmjandet arbetet sÄg ut pÄ deras företag. Vidare undersöktes ur ledarens synvinkel, hur, vad och varför ledaren och företaget arbetar som de gör med hÀlsa pÄ sin arbetsplats. Metod: Författarna har genom intervju frÄgat ledare vid fyra företag med kontorsverksamhet vad de anser om hÀlsa och hÀlsofrÀmjande arbete och hur företagets hÀlsoarbete ser ut. Resultat: Resultatet visade att ledarnas syn pÄ hÀlsa och hÀlsofrÀmjande arbete pÄverkar hÀlsoarbetet pÄ företaget. Resultatet visade Àven att tre av fyra företag hade ett vÀlutvecklat hÀlsofrÀmjande arbete.

En mÀngd Àldreforskning pekar pÄ att Älderdomen bör vara en förlÀngning av medelÄldern pÄ det viset att aktivitet, produktivitet, rationalitet, oberoende, hÀlsa och social förmÄga Àven Àr normen pÄ gamla dagar. Teorin om gerotranscendens menar till skillnad frÄn detta att Älderdomen innebÀr en positiv utveckling dÀr man kÀnner sig nöjd med det liv man har haft, samhörighetskÀnslor med den eviga kedjan av liv och en harmoni inför vad som komma skall. Mitt syfte var att undersöka hur Àldre personers upplevelse av Älderdomen ter sig i relation till teorin om gerotranscendens och dess tre dimensioner ? tidsuppfattning, sjÀlvuppfattning och sociala relationer, samt att fÄ en ökad förstÄelse av vilka faktorer som kan ha en avgörande pÄverkan för utvecklingen mot gerotranscendens. Kvalitativ metod anvÀndes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att nÀrma mig Ätta Àldre intervjupersoners upplevelse av Älderdomen.

Transportinfrastruktur Àr en grundförutsÀttning för en funktionsduglig ekonomi. FörbÀttringar av transportnÀtet kan resultera i minskade produktions- och transaktionskostnader, förenkla handel samt underlÀtta teknisk utveckling genom kunskapsöverföring företag emellan. Investeringar i transportinfrastruktur beskrivs ofta som en av de viktigaste förklaringsvariablerna till produktivitet och det senaste seklets höga tillvÀxttakt. Ett lands geografiska och demografiska förutsÀttningar kan komma pÄverka storleken pÄ investeringseffekten. I dagens Europa med högt moderna transportnÀt vÀcker detta frÄgan om vilken betydelse dessa nyinvesteringar har för BNP-tillvÀxt och om industrialiserade lÀnders transportinfrastruktur har passerat en optimal nivÄ.Genom att ekonometriskt undersöka ett datamaterial för fjorton europeiska  lÀnder under Ären 1987 och 2005 har vi studerat investeringar i vÀg och jÀrnvÀg och dess pÄverkan pÄ BNP-tillvÀxten.

I denna studie undersöker vi företagshÀlsovÄrdsanstÀlldas uppfattningar om samtal som metod i stressförebyggande arbete. Tidigare forskning visar bland annat i vilka situationer som stress kan uppstÄ, vilka negativa konsekvenser stress kan ha och varför det Àr viktigt att förebygga- och inte bara behandla stress. Största delen av tidigare forskning som gjorts tycks handla om olika metoder för att behandla stress, dÀrför fokuserar vi i denna studie pÄ hur samtalet kan anvÀndas i förebyggande arbete. Genom att intervjua sex personer som alla arbetar med företagshÀlsovÄrd har vi fÄtt ett resultat som visar att samtalet Àr en bra metod att anvÀnda i stressförebyggande arbete..

The annual demands for forest fuels increases in Sweden. At present, large unutilized biomass resources is found in young, dense forests from which about five million oven-dry tonnes (ODt) (23 TWh) could annually be extracted as forest fuel. But harvesting small trees give high logging costs and new cost-efficient harvesting techniques are therefore required. The aim was to study the productivity of Vimek 608 BioCombi in forest fuel thinning of Lodgepole pine and to calculate the economy of the harvesting and estimate the thinning quality. The time study was performed in Åmarken in the county of VĂ€sterbotten.

VÄrt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det Àr att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar pÄ ett boende i en mindre kommun. Vidare pÄ vilket sÀtt behandlingsassistenterna pÄverkades kÀnslomÀssigt, sÄvÀl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville Àven visa pÄ vilket sÀtt behandlingsassistenterna hanterade att de pÄverkades av sitt arbete..

One of the most important components of a harvester is the crane. Most harvester cranes are only possible to pivot (or horizontally rotate) at the crane pillar. Cranab in Vindeln, Sweden, has developed a new type of harvester crane which has an extra pivot point on the outer boom. This makes it possible to reach around residual trees, easing thinning work in dense stands. The aim of the study was to analyze if the use of a pivoting outer boom (POB) crane gave an increase in thinning production and if there were any differences in time consumption between the work elements for the POB crane and a conventional crane. A Valmet 911.3 equipped with a POB crane was used in the study.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

I Sverige föresprÄkade man förut lojalitet mot sin arbetsgivare och man bytte inte jobb lika ofta som man gör i dagens samhÀlle. Cirka en halv miljon svenskar byter jobb varje Är och olika program för att fortast möjligt introducera nyanstÀllda i sina nya arbetsuppgifter har ökat. Mellanskog som Àr en skogsÀgarförening med 220 anstÀllda har ett vÀl utvecklat introduktionsprogram. Mellanskog har under de senaste tre Ären anstÀllt totalt 36 skogsinspektorer varav 31 av dessa fortfarande arbetar kvar som inspektorer för Mellanskog och 24 av dessa har besvarat en enkÀt gÀllande deras introduktion. Syftet med en god introduktion Àr frÀmst att de anstÀllda sÄ fort som möjligt skall nÄ produktivitet.

FörestÀllningar om arbete, familj och individ relaterar till distinktionen mellan privat och offentligt och hierarkiska sociala ordningar. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv undersöka hur förestÀllningar om "privata" och "offentliga" ordningar framtrÀder i personliga assistenters arbetsbeskrivningar. Uppsatsens empiri bestÄr av material frÄn fem intervjuer med personliga assistenter.I arbetsbeskrivningarna framtrÀder förestÀllningar om familj, arbete och individ samverkande. Analysen visar hur diskursen om en oberoende individ, som framtrÀder som central för och osynliggörande av personliga assistenters arbete, i materialet aktualiseras i relation till hegemoniska diskurser om arbete i det offentliga och familjen som en autonom, privat enhet. Offentligt avgrÀnsas mot privat, men grÀnsen framtrÀder som kontextuell, permeabel, instabil och elastisk.

Denna uppsats fokuserar pÄ hur en organisation kan arbeta med att engagera nyanstÀllda i introduktionen till det nya arbetet och hur introduktionen kan göras till en en lÀrorik och intressant lÀrandeprocess? Ett nytt hjÀlpmedel som syftar till att stimulera, engagera och göra en lÀrandeprocess mer intressant för mÀnniskor Àr gamification. SpeltÀnk, spelmekanik och speldesign anvÀnds i en icke-spelkontext för att göra uppgifter och arbetsprocesser mer motvierande och roligare. Det finns forskning visar pÄ att gamification har gett positiva resultat nÀr det kommer till att engagera och motivera mÀnniskor inom olika arbetsomrÄden. Med utgÄngspunkt i forskning om arbetsintroduktion, motivation, belöning och gamification samt intervjuer med anstÀllda vid ett mindre, men snabbt expanderande, It-företag har jag inom ramen för uppsatsstudien tagit fram ett förslag till introduktionsprogram.

NÀringsliv och offentlig sektor stÄr inför stÀndiga utmaningar att förÀndra och effektivisera sin verksamhet. Idag ses information som en verklig produktionsfaktor och Ätkomst till lÀmplig informationen ses som en nödvÀndighet för uppnÄ effektivitet och produktivitet i de individuella aktiviteterna (Oehlmann, Thoben & Weber, 1997). Med hjÀlp av elektroniska arbetsinstruktioner pÄ produktionsgolvet har tillverkande industrier hittat en effektiv metod för att minska variationerna, öka kvaliteten, förbÀttra kommunikationen, minimera kostnaderna och snabbare fÄ ut produkterna pÄ marknaden, den s.k. Time-to-market (Coetzee, 2004).Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om Informationslogistik genom införandet av elektroniska arbetsinstruktioner kan pÄverka effektiviteten och kvaliteten i ett företag vilket anvÀnder sig av elektroniska arbetsinstruktioner.En fallföretagsstudie har genomförts pÄ HMS Industrial Networks AB, en vÀrldsledande leverantör av fÀltbuss-teknologi för automationsutrustning. De har utvecklat ett IT-system för att hantera elektroniska arbetsinstruktioner vilket de anvÀnder fullt ut i sin tillverkning.Mer praktiskt har uppsatsens arbete handlat om att undersöka hur de anstÀllda upplever att det pÄverkat deras effektivitet i det dagliga arbetet, sÄvÀl som kvaliteten i arbetet, informationen och pÄ produkterna.Intervjuer med anvÀndare frÄn dokumentationsteamet och produktionsmedarbetarna har gjorts och resultatet visar att anvÀndandet av PRIS och elektroniska arbetsinstruktioner har gett en rad effekter i verksamheten, bÄde för dem vilka administrerar och hanterar produktionsunderlagen sÄvÀl som för de berörda anvÀndarna pÄ produktionsgolvet och i övriga delar i organisationen.Resultatet visar att Informationslogistik i allra högsta grad kan pÄverka effektiviteten och kvaliteten i ett företag.

Bollsta sÄgverk ingÄr i SCA Timber och Àr ett furusÄgverk. Under 2006 producerades det 410 000 m3 sÄgade trÀvaror. Syftet och mÄlet med arbetet Àr att kartlÀgga och pÄ kort tid öka tillgÀngligheten för hela sÄganlÀggningen. Den ackumulerade mÄlnivÄn pÄ 77 m3/timme ska höjas till 82 m3/timme av sÄgad vara. Det finns en potential för hela anlÀggningen om strölÀggaren förbÀttras.

Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring mÀnniskans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tÀmligen sjÀlvstÀndiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna Àr beskrivna och tvÄ andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear.