Bakgrund: VÄld pÄ arbetsplatsen har blivit alltmer vanligt inom vÄrden och det Àr ett problem mÄnga sjuksköterskor nÄgon gÄng kommer utsÀttas för. VÄld kan bÄde vara fysiskt och verbalt och kan orsaka konsekvenser i form av försÀmrad  mental hÀlsa, samt kÀnslor som rÀdsla eller otrygghet pÄ arbetsplatsen. Dessa konsekvenser kan i sin tur pÄverka sjuksköterskornas arbetsförmÄga och produktivitet. Syfte: Att beskriva psykosociala konsekvenser av fysiskt och verbalt vÄld frÄn patienter/och eller anhöriga riktat mot sjuksköterskor som jobbar pÄ sjukhus samt vilken pÄverkan vÄldet har pÄ sjusköterskors relation till arbetet och förmÄga att ge en patientsÀker vÄrd. Metod: Litteraturstudie baserat pÄ 14 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillÀmpad organisationsform pÄ dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling Àr dÀrför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) Àr en metod framstÀlld för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvÀrderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts pÄ tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förÀndringar skett i grupperna. Resultaten visade inte pÄ nÄgra större signifikanta förÀndringar i gruppernas fasutveckling.

I detta arbete har vi fördjupat oss i ATEX-direktiven för att undersöka hur PlÄt och spiralteknik ABs arbete pÄ omrÄdet kan förbÀttras. I dagslÀget sÀljer företaget ATEX-godkÀnd utrustning periodvis men anser att deras kunskaper om ATEX inte Àr tillrÀckliga för att tillgodose alla kunders behov. MÄlet med detta arbete var att ta fram en manual för de regler kring explosionsförebyggande föreskrifter som gÀller företagets produkter. Detta arbete har resulterat i en manual i form av en lathund för arbete med ATEX anpassad för PSTs verksamhet..

Inom offentlig förvaltning Àr det svÄrare Àn inom den privata sfÀren, för de anstÀllda att fÄ Äterkoppling mellan det egna arbetet och resultatet. De centrala mÄlen för verksamheten beslutas lÄngt frÄn den enskilda handlÀggaren det vill sÀga den som ska genomföra arbetet. Det krÀvs ocksÄ att det finns resurser som stÄr i paritet med de statliga uppdragen. Kopplingen mellan mÄlen/uppdragen och de tilldelade medlen Àr som regel otydlig idag. Syftet med denna uppsats var att studera om en obalans mellan mÄl och resurser fÄr konsekvenser pÄ personalens hÀlsa och motivation.

Vid nedlÀggning av verksamheter har man i tidigare studier stött pÄ det ovÀntade fenomenet close-down effect, att anstÀlldas produktivitet ökar. Belöningar kan inverka pÄ anstÀlldas prestation dÄ motivationen, enligt balansteorin, ligger i strÀvan efter jÀmvikt mellan belöning och arbetsinsats. Syftet med denna studie Àr att undersöka belöningars betydelse för anstÀlldas arbetsattityder under nedlÀggningsprocessen, samt att undersöka om beslutet om nedlÀggning upplevs som ett brott mot det psykologiska kontraktet. En enkÀtundersökning och en prestationsbedömning genomfördes bland 275 medarbetare pÄ ett tillverkningsföretag. Studiens resultat indikerar att ju högre anstÀlldas förvÀntan om belöning Àr, desto högre Àr deras tillit till arbetsgivaren.

Dagens förÀnderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att sjÀlvstÀndigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan ocksÄ utgöra ett alltmer grÀnslöst arbete dÀr arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare grÀnsdradning mellan arbete och familj Àn tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriÀr VÄr studie Àr en kvalitativ undersökning dÀdr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. VÄr frÄgestÀllning var Àr: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj?Vi har anvÀnt oss av ....

Syftet med denna studie var att belysa unga mÀnniskors tankar om begreppet attraktivt arbete rent generellt och vad ett attraktivt arbete inom Àldreomsorgen innefattar. Vad kÀnnetecknar ett attraktivt arbete och anses Àldreomsorgen uppfylla dessa krav pÄ vad ett attraktivt arbete innehÄller. Intervjuer med omvÄrdnadspersonal frÄn hemtjÀnst och Àldreboenden har genomförts. Studien innefattar Àven intervjuer med gymnasieelever frÄn omvÄrdnadsprogrammet och belyser deras förvÀntningar och erfarenheter pÄ ett arbete inom Àldreomsorgen. Studien visar att ett arbete inom Àldreomsorgen Àr ett arbete som anses bra men att vissa förbÀttringar ÀndÄ Àr nödvÀndiga för att sÀkerstÀlla framtidens personalförsörjning.

Anestesisjuksköterskans arbete Àr genom sin karaktÀr och mÄngsidighet psykiskt krÀvande och anestesiologi Àr en specialitet dÀr noggrannhet och en stÀndig mental och fysisk nÀrvaro Àr av största vikt. Arbetet karaktÀriseras idag av ett högt tempo och stÀller krav pÄ hög produktivitet samt innebÀr ofta vÄrd av kritiskt sjuka patienter och krav pÄ förmÄgan att fatta snabba beslut. Dessa faktorer kan ge upphov till negativ stress, vilket i förlÀngningen kan leda till fysiskt och psykiskt lidande för sjuksköterskan sjÀlv men Àven ett vÄrdlidande för patienten eftersom fel och misstag lÀttare begÄs under stressade förhÄllanden. Forskning visar ocksÄ att det finns ett klart samband mellan arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor och brister i patientsÀkerheten. Mot bakgrund av detta Àr det dÀrför viktigt att tydliggöra vad anestesisjuksköterskan upplever som stressande i sitt yrke.

För det första konstaterade jag att det Àr vÀldigt svÄrt att mÀta produktivitetsförÀndringar inom IT-omrÄdet. Trots svÄrtigheterna att mÀta förÀndringar var det en som uttryckligen lyckats Ästadkomma mer under arbetstiden eftersom intranÀtet medfört att han kunnat byta ut restimmar mot arbetstimmar. Dessutom kom jag fram till att alla respondenter erhÄller mer information Àn vad de behöver till sina respektive arbetsuppgifter. Situationen Àr mest akut för mÀnniskor som Àr ute och reser mycket, och dÀrför inte har en daglig kontakt till intranÀtet. MÄnga av intranÀtanvÀndarna vÀljer hellre att ta avstÄnd frÄn intranÀtet Àn att riskera att drabbas av för mycket information.Det Àr inte mÄnga av intranÀtanvÀndarna som sitter och letar efter information.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lÀrare menar nÀr det gÀller för- och nackdelar med ett sÄdant arbetssÀtt. Jag har studerat Àmnet genom att lÀsa litteratur och genom att intervjua fyra lÀrare. Resultatet visar att litteraturen sÄg bÄde för- och nackdelar med arbetssÀttet"eget arbete"medan lÀrarna sÄg mest fördelar. UpplÀgget av"eget arbete"sÄg olika ut pÄ skolorna men alla skolor gjorde nÄgon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av lÀraren. SjÀlv kom jag fram till att en variation av ?eget arbete? och helklassundervisning nog Àr den bÀsta lösningen..

Denna uppsats avser att undersöka lÀrares betydelse i grupparbete som en arbetsmetod i grundskolans tidigare Är. OmrÄdet har avgrÀnsats till att undersökas utifrÄn tre olika punkter: organisatoriska villkor, gruppuppgifter samt lÀrarens roll och ledning. I bakgrunden presenteras vad det kan finnas för motiv som ligger bakom valet av grupparbete som arbetsmetod i grundskolans tidigare Är. Det redogörs för grupparbetets historia i den svenska skolan de senaste Ärtiondena liksom hur grupparbete gÄr att förstÄ utifrÄn utvecklingspsykologen Vygotskij samt nu gÀllande lÀroplan. DÀrefter redogörs det för Steiners teori om grupprocess och produktivitet och slutligen ett antal centrala begrepp.

Satsningar för att skapa en god hÀlsa för arbetstagare har blivit allt mer viktiga och har kommit att bli en ny dimension pÄ arbetsplatsen. PÄ Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun finns friskvÄrdssatsningen Qom i Gong som Àr till för att inspirera arbetstagarna till ett hÀlsosammare liv. Deras hÀlsofrÀmjande aktiviteter har visat sig ha frÀmst tre positiva effekter för förvaltningen. För det första fungerar de som en sprÄngbrÀda för att de anstÀllda ska fÄ upp ögonen för hÀlsoarbete och nya aktiviteter. För det andra har deras hÀlsoarbete Àven en positiv effekt ute pÄ arbetsplatserna genom att de bidrar till en ökad effektivitet och produktivitet.

Har produktivitetsutvecklingen i det svenska skogsbruket stagnerat, och har detta i sÄ fall nÄgot att göra med debatten om dÄlig lönsamhet för skogsmaskinföretag? Denna kvalitativa studie undersöker skogsmaskinföretagaren, vem hon eller han Àr samt vilken relation denne har till uppdragsgivaren. Studien försöker Àven identifiera potentiella kÀllor i verksamheten för effektivitetsförbÀttringar och kostnadseffektivisering.Teorin som anvÀnds till att lösa uppgiften hÀrstammar frÄn: entreprenörskapsteori, relations-marknadsföring samt prissÀttningsteori. Det empiriska materialet har samlats in frÄn 12 semi-strukturerade intervjuer med skogsmaskinföretagare i SmÄland, VÀsterbotten och Uppland. I syntesen av teorin och det empiriska materialet identifierades tvÄ grupper av skogs-maskinföretagare, dÀr den ena gruppen speciellt lÀmpar sig att i dialog med uppdragsgivaren samt deras kunder utveckla branschen.

Denna litteraturstudie har utförts med syftet att redogöra för hur husdjursavel kan anvÀndas för att minska den negativa miljöpÄverkan frÄn animalieproduktion. Animalieproduktion pÄverkar miljön negativt genom husdjurens utslÀpp av vÀxthusgaser, frÀmst metangas. Litteraturstudien behandlar huvudsakligen idisslare eftersom den största delen av de totala metanutslÀppen, frÄn husdjur, hÀrstammar frÄn dem. Metangas bildas under den mikrobiella fermenteringen som sker i vÄmmen hos idisslare. Fermentering av foder med hög smÀltbarhet resulterar i mindre metanbildning jÀmfört med foder med lÄg smÀltbarhet.

Bakgrund:HÀlsotrenden i samhÀllet har idag nÄtt organisationer som arbetar medhÀlsofrÀmjande aktiviteter för att förbÀttra medarbetarnas hÀlsotillstÄnd.FriskvÄrdsbidraget har lÀnge funnits och varit en frivillig förmÄn för organisationer atterbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hÀlsoarbete. DÄ organisationer inser attbidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hÀlsofrÀmjande harorganisationer börjat införa obligatorisk friskvÄrd. Genom att organisationer inför dettakan friskvÄrdsarbetet kritiseras dÄ ledningen pÄ organisationer anvÀnder sig avelementet tvÄng och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt krÀnker personalenspersonliga integritet.Syfte:Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen pÄ KalmarVatten upplevde obligatorisk friskvÄrd. Vi ville Àven fÄ förstÄelse för om denobligatoriska friskvÄrden blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarnaupplevde införandet i förhÄllande till den privata integriteten och rÄdande hÀlsotrend isamhÀllet.Metod:Studien har gjorts pÄ organisationen Kalmar Vatten som infört obligatoriskfriskvÄrd för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi meden induktiv ansats dÀr datainsamling frÄn respondenter pÄ Kalmar Vatten Àr grunden förvÄr analys och slutsats.Slutsats:Organisationen har skapat en företagskultur som Àr inriktad mothÀlsofrÀmjande arbete genom att utnyttja sin maktposition.