Den digitala klyftan Àr inget nytt fenomen utan har diskuterats sen 1970-talet dÄ skillnaden ianvÀndandet och tillgÄng av video och telefax avsÄgs. Idag syftar den digitala klyftan snararetill anvÀndningen och tillgÄngen till Internet. Andersson (2003) identifierade sex olikagrupper som hon ansÄg ingick i den digitala klyftan. I den hÀr studien anvÀnds teorin om detoffentliga etoset som utgÄngspunkt för att kunna analysera den digitala klyftan. Syftet medstudien Àr att diskutera vad det Àr för perspektiv som genomsyrar svenska myndighetersverksamhet i e-Förvaltning, men Àven att bidra till en diskussion som handlar om att urskiljaoch förstÄ om den digitala klyftan Àr ett demokratiskt problem.Offentligt etos Àr ett samlingsnamn som innefattar olika begrepp och dimensioner somgenomsyrar den offentliga verksamheten.

UtgĂ„ngspunkten för studien Ă€r fenomenet arbetsmotivation med inriktning pĂ„omvĂ„rdnadspersonalen inom Ă€ldreomsorgen. Arbetsmotivation hos personal kan leda tilleffektiviseringar och förbĂ€ttringar i produktivitet. Att vĂ€rna om personalensarbetsmotivation Ă€r dĂ€rav en ytterst strategiskt resursfrĂ„ga. Äldreomsorgen utgör en mycket viktig del av vĂ„rt svenska vĂ€lfĂ€rdssystem och Ă€r ett vĂ€ldebatterat Ă€mne i samhĂ€llet. De största bekymmersomrĂ„dena berör bristen pĂ„ tillgĂ„ng pĂ„ vĂ„rd och omsorg, minskande ekonomiska resurser samt dalande kvalitĂ© pĂ„ den vĂ„rd som ges.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva, analysera och jÀmföra effektiviteten i ett kommunalt bolag och en förvaltning.För att möjliggöra analysering av studieobjekten behövdes effektivitetsbegreppet karaktÀriseras, vilket utfördes genom konstruktionen av en modell, baserad pÄ en teoretisk undersökning. Vidare genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer pÄ de utvalda studieobjekten KÀrnfastigheter och Linköpings kommunala fastigheter. Empirin baseras till största delen pÄ intervjuer med personer i varierande positioner inom organisationerna. Dessa Àr för respektive studieobjekt fyra till antalet. Slutsatsen Àr att det endast gÄr att identifiera enstaka skillnader vad gÀller effektiviteten.

Stressrelaterad ohÀlsa Àr vanligt hos företagshÀlsovÄrdens kundanstÀllda. Att förebygga stressrelaterade besvÀr kan innebÀra friskare personal, minskade sjukkostnader och ökad produktivitet för företaget.Syftet med studien var att fÄ en bild av arbetsgivarnas förebyggande arbetet mot stressrelaterad ohÀlsa. Fanns behov och intresse att utveckla det? Hur tÀnkte man sig att företagshÀlsovÄrden kunde bidra? Genom journalsystemet identifierades arbetsgivare som haft anstÀllda med stressrelaterad ohÀlsa hos Previa Postgatan, Göteborg 2007-2008. Personalansvariga och chefer utfrÄgades via e-post och svaren analyserades enligt kvalitativ metod.

Uppsatsen behandlar frÄgan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen pÄverkar sysselsÀttningsgraden negativt i en ekonomi dÄ förbÀttringar i arbetsbesparande teknologi medför lÀgre efterfrÄgan pÄ arbete. FrÄgestÀllningen har uppkommit med jÀmna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att nÄgot lÄngsiktigt samband kunnat bekrÀftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD lÀnder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sÄdant lÄngsiktigt samband. DÀremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan pÄ sysselsÀttningen pÄ bÄde kort och medelfristig sikt. UtifrÄn detta kan arbetstillfÀllen rÀddas pÄ kort och medelfristig sikt men inte pÄ lÄng sikt dÄ de, inom tillverkningssektorn och Àven generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetstillfredsstÀllelse pÄverkas av hygien- respektive motivationsfaktorer samt att ta reda pÄ hur introvert-extrovert personlighet pÄverkar dessa samband. Studien utgÄr frÄn Herzbergs arbetsmotivations teori och Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsstÀllelse. En enkÀtstudie genomfördes pÄ en grupp (N=48) arbetstagare, huvudsakligen kollektivanstÀllda. Resultatet visade att bÄde en hög nÀrvaro av motivationsfaktorer och en hög nÀrvaro av hygienfaktorer gav upphov till hög arbetstillfredsstÀllelse. Detta resultat ger stöd Ät Herzbergs teori.

Dagens dynamiska affÀrsmiljö krÀver stÀndig effektivisering för fortsatt lönsamhet pÄ marknaden. Logistik och distribution Àr omrÄden som av denna anledning hamnat i fokus för förÀndring eftersom de kan skapa konkurrenskraft. Genom effektiva mÀtsystem i distributionsverksamheten kan företag styra och utveckla sina distributionssystem efter de krav som stÀlls och dÀrmed öka sin konkurrenskraft. MÀtningar Àr verktyg för att skapa kunskap och kunskap Àr en förutsÀttning för förbÀttring. Det Àr mot ovanstÄende bakgrund som syftet med detta arbete tagit form.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetstillfredsstÀllelse pÄverkas av hygien- respektive motivationsfaktorer samt att ta reda pÄ hur introvert-extrovert personlighet pÄverkar dessa samband. Studien utgÄr frÄn Herzbergs arbetsmotivations teori och Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsstÀllelse. En enkÀtstudie genomfördes pÄ en grupp (N=48) arbetstagare, huvudsakligen kollektivanstÀllda. Resultatet visade att bÄde en hög nÀrvaro av motivationsfaktorer och en hög nÀrvaro av hygienfaktorer gav upphov till hög arbetstillfredsstÀllelse. Detta resultat ger stöd Ät Herzbergs teori.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en inblick i och problematisera fenomenet eget arbete. Vi har i vÄr undersökning fördjupat oss i tidigare forskning kring Àmnet och Àven gjort 10 intervjuer med utbildade lÀrare i grundskolans tidigare Är 1-3. En slutsats vi kan dra utifrÄn vÄr studie Àr att fenomenet eget arbete Àr tvetydigt och att betydelsen varierar beroende pÄ vem man frÄgar och i vilket sammanhang. NÄgot som blev tydlig i vÄrt resultat var ocksÄ att mÄlen i samband med planering av eget arbete ibland glöms bort och att genomförandet av eget arbete i princip bara förekommer i skolÀmnet svenska. En annan slutsats som framkommit Àr att utvÀrderingen av elevernas eget arbete skiljer sig bland de lÀrare som intervjuats och att flera av dem inte utvÀrderar alls.

En allmÀn uppfattning Àr att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses Àven anvÀnda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus pÄ individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkÀt undersöktes tvÄ arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).

I dagens konkurrenssamhÀlle bestÀms framtiden för företag av medarbetarnas produktivitet och prestation. Syftet med denna studie var att undersöka hur strategisk ekonomistyrning kan pÄverka försÀljning av tjÀnster inom finansiell sektor. Fokus lÄg pÄ att ta reda pÄ hur eventuella skillnader i styrningen kunde pÄverka försÀljningsresultatet. Ekonomistyrning Àr ett mÄngfacetterat och komplext fenomen, varav en kvalitativ studie var passande. Studien genomfördes som en fallstudie pÄ ett tjÀnsteföretag verksamt inom finansiell sektor.

Fibromyalgi karaktÀriseras av utbredd, diffus vÀrk i musklerna och ömhet vid beröring och tryck. Sjukdomen kan ha ett negativt inflytande pÄ dagliga livets aktiviteter vilket kan leda till aktivitetsbegrÀnsningar. Syftet med studien var att undersöka om kvinnor med diagnosen fibromyalgi upplever aktivitetsbegrÀnsningar i vardagen. Syftet var ocksÄ att beskriva vilka aktiviteter som begrÀnsas, pÄ vilket sÀtt de begrÀnsas och vilka copingstrategier och praktiska lösningar som anvÀnds. Metoden som anvÀndes var halvstrukturerade intervjuer som utfördes pÄ fem kvinnor med fibromyalgi.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och kÀnsloarbete ömsesidigt pÄverkar varandra. För att uppnÄ vÄrt syfte togs följande frÄgestÀllningar fram: Vilka Àr respondenternas upplevda och förvÀntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och kÀnsloarbete i förhÄllande till ledarstilar?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav Ätta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent frÄn ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jÀmföra med vad ledningen anser.

The weather has been extremely rainy the last summers in Sweden. Because of the rain, a lot of harvested straw has been lost since it was too wet to store. When the pig producers couldn?t get enough straw to use as bedding, an alternative was requested. Silage is a realistic alternative to straw but since silage often contains clover, it may not be suitable to use in pig production since clover is rich in phytoestrogens.

En allmÀn uppfattning Àr att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses Àven anvÀnda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus pÄ individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkÀt undersöktes tvÄ arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).