Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan.De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden.Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet..

Underso?kningens syfte a?r att belysa skillnader och likheter i synen pa? kompositionsprocesser mellan tva? traditioner: konstmusik och afroamerikansk. Fo?r att na? fram till detta syfte har fyra komponerande musikho?gskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hja?lp av ett teoretiskt ramverk, besta?ende av teman ro?rande kompositionsprocessens fo?rutsa?ttningar.

De positiva interna aspekter som identifieras är: Förändringsbenägenhet inom ledningen, produktionens outnyttjade kapacitet, tillfredsställda anställda, möjlighet att påverka arbetssituationen, invanda mönster och rutiner, öppen attityd till utökning av personalstyrka ur ledningens perspektiv, positiv inställning till familjeföretagandet, tillit mellan familjemedlemmar, kunskap inom flera arbetsområden, möjligheten att fritt få uttrycka åsikter samt ansvarstagande.De negativa interna aspekter som identifieras är: bristande kännedom om företagsekonomiska termer, avsaknad av officiellt ansvarig person för produktionen, beslutsfattande utanför arbetstid, avsaknad av dynamik i diskussioner i styrelsen, likartade tankesätt, avsaknad av affärsidé och vision, uppfattning av att en vision inte är behövlig, avsaknad av gemensam uppfattning om företagets centrala verksamhet, bristande kommunikation samt kortsiktigt målperspektiv.De strategier som genereras av TOWS-matrisen är: att ta vara på och främja personalens invanda mönster och rutiner, utnyttja möjligheten att uttrycka åsikter, värna om öppenheten gentemot utökning av personalstyrkan, skapa dynamik i diskussioner, anställ en ansvarig person för produktionsavdelningen, skapa en gemensam affärsidé och vision, uppmärksamma värdet i att haen vision, förbättra kommunikationen samtliga anställda emellan samt att sprida kunskap om företagsekonomiska termer till samtliga i ledningen..

I dagens samha?lle finns det ma?nga faktorer som pa?verkar organisationer och dess synsa?tt vilket kan vara problematiskt da? dessa inte alltid a?r fo?renliga med varandra. I kreativa organisationer kan detta representeras av ett ekonomiskt och ett kreativt synsa?tt som ses som uttryck av institutionella logiker, korporationslogiken respektive professionslogiken. Studien a?mnar da?rmed underso?ka hur dessa tva? institutionella logiker som teoretiskt sett krockar kan urskiljas och samspela inom en kreativ organisation.

Kognitivismen med rötter i analytisk filosofi och logik beskriver tänkande som symbolmanipulation efter logiska regler. Begrepp har sin mening genom att de refererar till objekt och händelser i världen. Embodied cognition (EC) eller kroppsbasserad kognition, med rötter i biologi, fenomenologi och pragmatism ser istället tänkande som ett emergent fenomen som uppstår ur erfarandet av kroppens aktivitet i världen. Begrepps mening har istället sin grund i det sensomotoriska systemet.  Abstrakta begrepp får sin mening via metaforer och metonymer. Likt konstruktivism ser EC lärande som modifiering av tidigare kunskap.

Vid design av IT-system krävs en förhållning till de specifika egenskaper som finns i den miljösystemet är tänkt att användas. Även om användningen ser liknande ut krävs en detaljeradanalys av det specifika sammanhanget för att få en djupare förståelse för hur det verkligaanvändningsområdet ser ut. Det har visats sig uppkomma användbarhetsrelaterade problem vidförflyttning av ett system från en stationär miljö till en mobil miljö. Rapporten har undersöktvilka utmaningar som uppkommer när ett system flyttas från en mobil miljö till en annan snarlikmobil miljö och tar sin utgångspunkt i Ecodriving-lösningar för tunga fordon. En kvalitativundersökning genomfördes för att undersöka och identifiera de utmaningar som uppkom.Analyserat material låg till grund för framtagningen av en prototyp.

Offentligt rum och vardagens politik handlar om hur 1990- talets sociala förändring, med en rörelse från ett samhälle integrerat av arbetsetiken mot ett samhälle organiserat utifrån konsumtionsestetiken, förändrar demokratins villkor i och för det offentliga rummet. Det mer preciserade syftet är att undersöka vilka konsekvenser den sociala förändringen får för utövandet av vardagens politik i det offentliga rummet. Den övergripande frågeställningen är vad ett fritt ord innebär, vad är det fritt från och för vem är det fritt? Centrala begrepp i studien är: Medborgaren, dvs. individens kollektiva identitet som politisk varelse.

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att ställa demokratiska och ekonomiska värden mot varandra för att se om värdekonflikt föreligger i en situation då demokratiska värden uttryckts som önskvärda och i behov av förstärkning och där New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts på marknadsekonomiska värderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som når fram till slutsatsen att en värdekonflikt faktiskt på sätt och vis kan sägas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska värdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, än som ett mål i sig självt. Frågan visar sig i slutändan handla om användandet av en ny normativ logik som inte är fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

Uppsatsen utgår från en egen modell för att analysera det etiskt logiska sambandet mellan den normativa studien Copenhagen Consensus värdeideal, beslutsetik och etiska tradition. Modellen visar god överensstämmelse i metod och genomföran-dedelen av projektet, men visar inkonsekvens med avseende på den etiska tradi-tionen. Utifrån denna empiriska slutsats tar uppsatsen ett normativt grepp och kri-tiserar Copenhagen Consensus utifrån den etiskt logiska inkonsekvens som finns. Tillsammans med värdeteoretisk och vetenskapsteoretisk analys av projektet for-muleras kritik som rör främst dess resultat och faktiska frågeställning. Slutsatsen är att på grund av de etiskt logiska inkonsekvenserna samt nationalekonomins ve-tenskaps- och värdeteoretiska egenskaper lyckas inte Copenhagen Consensus be-svara en relevant frågeställning och ge ett användbart resultat.

Syftet med denna studie var att lokalisera, värdera och sammanfatta befintlig litteratur som besvarar på den centrala frågeställningen. De två centrala frågorna för studien är om tv- och datorspel kan användas för att hjälpa underlätta problematiken som människor med någon form av autism kan uppleva, och hur bra denna metods effektivitet är gentemot mer traditionella metoder som terapi. Den teoretiska tolkningsramen som ligger till grund för denna studie är The Social Model of Disability, en modell som menar att samhället exkluderar människor med funktionsnedsättning via fördomar och okunskap på hur man bör inkludera människor med funktionsnedsättning. Data har samlats in via en form av litteraturstudie som kallas för Scoping Study och har därefter analyserats via analys genom uppräkning och tematisk analys. Resultatet visar på att datorspel kan användas för att lära ut språkliga kunskaper, igenkänning av ansiktsuttryck och emotioner, sociala erfarenheter, samt living skills (levnadsfärdigheter).

AbstractTransitionell rättvisa behandlar frågan om hur man har ställt sig till förbrytare i en tidigare ordning. Här jämförs fyra länders lösningar till denna problematik, Kambodja, Rwanda, Guatemala och Sierra Leone. Ambitionen är att förklara varför dessa olika val har gjorts.Artikelns teoretiska utgångspunkt är kopplad till Huntingtons transitions-former. I artikelns centrum står dock en maktbalanshypotes, som hämtar inspiration från snarlika studier av bland andra Sriram och Lanegran. Dessa bygger på antaganden om att det är maktförhållanden mellan parterna i konflikten som avgör vilka lösningar som överhuvudtaget är genomförbara.

VD:n för spelindustrins intresseorganisation (Interactive Digital Software Association) förutspår i den årliga State of the Industry rapporten för åren 2000 ? 2001, att spelindustrin snart kan nå 70 procent av världens hushåll, vilket gör spelmaskinen, näst intill, lika vanlig som videon. I denna dag börjar många spelutbildningar växa fram i hela landet, så som i Karlshamn, Visby och Kramfors. Trots denna tillväxt finns det nästan ingen akademisk forskning i ämnet speldesign. Detta gör att hjulet i många fall tvingas återuppfinnas om och om igen.

Denna uppsats behandlar Gödels ofullständighetsteorem. Jag redogör för Gödels bevis av teoremen med hans ursprungliga terminologi, som jag också konkretiserar genom egna exempel. I uppsatsen visar jag även att Gödel begår ett misstag som gör att hans bevis för ofullständighetsteoremen formellt sett inte håller (även om bevisidén inte påverkas). Jag har inte kunnat finna att detta misstag har påtalats i litteraturen, så det är möjligt att denna uppsats utgör ett bidrag till debatten. Vidare omformulerar jag Gödels resonemang på ett sådant sätt att (de nya) bevisen håller, förutsatt att det inte finns något annat misstag som ingen ännu har upptäckt.

All kommunikation, inklusive den politiska, förändras i och med de sociala mediernas framväxt. De erbjuder alternativa kommunikationsvägar till traditionella massmedier och torgmöten. I denna uppsats har de två svenska politikerna Veronica Palms (S) och Filippa Reinfeldts (M) relationsskapande via det visuella sociala mediet Instagram granskats. Utifrån teorier kring mediernas logik, medialisering, privat och offentligt, det växande förtroendet kring att bilder visar verkligheten samt visuell kommunikation har politikernas bildflöden analyserats utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och semiotik.  Deras två bildflöden skiljer sig delvis åt då Palm tar större delen av bilderna som publiceras själv, ofta närbilder på saker i sin omgivning, medan Reinfeldt istället låter sig bli fotograferad i halvbild.

Detta arbete har sin utgångspunkt i Tekniska Verkens och Östkrafts integrerade operationella system. Dessa är utvecklade för att stödja beslutsprocesser för bl.a. fysisk och finansiell elhandel. Integreringen har gjorts genom annamandet av en IRM-baserad lösning, av verksamheterna benämnt "datavaruhus".Avregleringen av elmarknaden medförde större krav på elleverantörerna med avseende på flexibilitet och funktionalitet när kunderna fick välja elbolag själva. Det som främst bidrar till komplexiteten gällande elhandel är de många olika sorters elavtal som kan tecknas och det ständigt varierande inköpspriset på nordiska kraftbörsen.För fallstudiens företag gäller att deras datavaruhuslösning lider av osedvanligt dåliga prestanda.