Med stöd av teorier om barn och kommunikation, mediepåverkan liksom synen på barn som publik ville vi i denna uppsats ta reda på hur barn i mellanstadiet i Halmstad läser filmen "Dylans historia?, en egenproducerad programserie om Halmstads historia.Frågeställningen var: Hur ser det narrativa mötet ut mellan producenternas intentioner, så som de uttrycks i produktionens/filmens narrativa element, och barnen. Det vill säga, hur uppfattar barnen filmen? Utifrån Stuart Halls teorier om ?encoding - decoding? jämförde vi producenternas intentioner med texten (filmen) med den tolkning som publiken (barnen) gjorde. 19 barn i åk 4 och åk 6 intervjuades.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur media används i det retoriska spelet, då inblandade aktörer försöker påverka legitimiteten av ett internationellt företagsförvärv. För att studera detta avser vi göra en medieanalys av legitimerings- och illegitimeringsförsök gällande affären mellan Skandia och Old Mutual. Vi kommer att analysera framställningen av affären i svensk media under perioden maj 2005 till mars 2006 med hjälp av Suddaby och Greenwoods (2005) retoriska strategier, Elsbachs (1994) studie av verbala ställningstaganden och Kostova och Zaheers (1999) teori om legitimitetsproblem för det multinationella företaget. Argumentationen för att påverka legitimiteten handlade bland annat om budnivån, förflyttning av kapital ut från Sverige, affärens industriella logik och Skandiastyrelsens oenighet. Våra resultat tyder på att illegitimeringsförsöken främst bestod av en normbaserad eller historisk retorik tillsammans med en institutionell vokabulär.

Allt sedan miljonprogrammet har byggindustrin försökt att hitta sätt att effektivisera byggsektorn. Detta har lett till satsningar på förändringsprogram såsom Utmärkt! Samhällsbyggnad och Lean Construction. Genomgående för de olika satsningarna är att de uppvisar positiva resultat där förslagen till effektiviseringsåtgärder utnyttjas inledningsvis, men av ett eller annat skäl inte får någon långvarig effekt i byggproduktionen. En orsak till bristande genomslag kan vara att åtgärderna ofta är toppstyrda och inte genomsyrar hela organisationen.Sällan utreds och analyseras hantverkarnas förutsättningar för att delta i arbetet mot ett effektivare arbetssätt och kunna bidra till att förbättra byggprocessen. Intressant är även i vilka skeden i byggprocessen som hantverkarnas expertis kan utnyttjas.

Den här studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlärningsstrategier är relaterade till deras förmågor. Förmågorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat på Gardners teori om multipla intelligenser. Att åka med logiktåget definieras som att förstå logik så att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast är den nya logiken som behöver förstås. Studien genomfördes med en enkätundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lägre logisk-matematisk intelligens än lingvistisk intelligens använder ytinlärning eller procedurmemorering och därmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

I detta arbete undersöks hur man konstruerar en sökfunktion och hur sökresultatvisningen görs på bästa sätt. Sökfunktionen är oftast en central del på en webbsida idag och fyller en viktig roll för om en webbsida skall bli framgångsrik eller inte. Om informationen inte går att hitta på ett enkelt sätt kan webbsidan tappa sina användare ganska snabbt. Även presentationen av sökresultaten kan vara en vital del där logik, design och layout är viktiga aspekter som inte får förbises. Det finns således en hel del faktorer att ta hänsyn till som webbutvecklare.Rapporten går igenom några utvalda best-practice metoder från områden som layout, sökfält, sökresultat och paginering med syftet att identifiera viktiga och användbara metoder.

Frågan som ställdes i denna studie var hur det kommunikativa ledarskapet påverkar utvecklingsprocesser på X-organisationen . Tidigare forskning inom ämnet fokuserar på beteendet hos ledaren, som till exempel egenskaper som ansvarskänsla och självtillit. Denna studie mer är inriktad på de organisatoriska förutsättningarna, som kommunikationsstrukturer, socialtsamspel och förståelse av den roll individen har i den organisatoriska helheten.   Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med fem chefer i organisationen och fokuserar på organisationens strukturer, processer, sociala interaktion samt omvärldsrelationer. För att svara på frågan har en modifiering av Hamrefors verksamhetsmodell använts som dessutom utökats med variablerna transparens, samordnande logik, kunskapsöverföring samt möjliggörande av arbetssätt. Undersökningen visar att det finns brister i den samordnande logiken främst i strukturer och processer, detta främst på grund av att organisationen är relativt nybildad samt att den är decentraliserad.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som är ett närliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker även hur begreppet utanförskapär relaterat till arbetslöshet och fas 3, som är ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa människor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvärda medborgaren.Forskningsmetoden som används är kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap är en metafor för arbetslös; attvara utanför är att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebär att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap.

Byggsektorn står för en stor del av det totala avfallet i Sverige och står därmed inför stora miljöutmaningar. Däribland finns NCC Construction Sverige (nedan kallat NCC), Sveriges tredje största byggföretag med cirka 10 000 anställda. På varje bygg- eller anläggningsarbetsplats på NCC upprättas en miljöplan där olika krav omhändertas: lagkrav, lokala föreskrifter, beställarkrav samt interna krav.Studien genomfördes i samband med författarens praktik på NCC i Göteborg, avdelning Anläggning, med syftet att synliggöra yrkesarbetare, arbetsledare och platschefers syn på miljöarbetet på företaget - idag och historiskt. Totalt genomfördes 8 anonyma personintervjuer; två platschefer, två arbetsledare och fyra yrkesarbetare intervjuades under hösten 2014.Studien visade att ekonomiska incitament är viktiga för att miljöarbetet ska kännas berättigat för dem som utför det - framför allt för skeptikerna. Pappersbördan är hög och vissa anser att miljöarbetet enbart är en pappersprodukt utan egentlig mening.

Nedanför lappmarksgränsen bedrivs i Kalix' och Torne älvdalar så kallad koncessionsrenskötsel. Denna har varit författningsreglerad sedan 1929. I och med att rennäringslagen trädde i kraft i juli 1971 fick regleringen ett något annorlunda innehåll än tidigare. Genom envetna myndighetsåtgärder fick tillämpningen också till följd att det i allmänhet inte längre kom att vara samer utan vissa fastighetsägare som i realiteten drev renskötseln. Denna tillämpning befanns emellertid efter domstolsprövning olaglig men har från juli 2006 legaliserats genom författningsändring.

Kombinerad sim- och sporthall belägen i sydligaste delen av Mellanbergsparken på gränsen mellan Hägerstensåsen och Västertorp i sydvästra Stockholm. Projektet handlar dels om anläggningens placering och roll i sin kontext - i förhållande till den befintliga centrumbildningen kring Hägerstensåsen med dess tidstypiska form och struktur. I förhållande till parkmiljön i Mellanbergsparken och dess funktioner samt parkmiljön i ett större sammanhang. Samt i förhållande till stråken på och i närheten av platsen, däribland inte minst den hårt trafikerade Södertäljevägen och de problem och möjligheter som detta medför. Dels om anläggningens egna inre logik, de krav som ställs  på en modern, tillgänglig anläggning av detta slag och sambandet mellan de olika aktivitetsslagen inom byggnaden och de eventuella synergier som kan uppstå som resultat av detta. Samt hur verksamheterna inne i anläggningen samverkar med platsen och dess förutsättningar för att generera lokalisering, tematiska samband mellan inne och ute och utformning av allt från bärande system till detaljer. .

Hållbar utveckling har, allt sedan Brundtlandrapporten 1987 och Rio 1992, utgjort den fundamentala idén för långsiktiga miljö- och utvecklingspolitiska strävanden och kommit att dominera miljöpolitiken/policyn i många länder. Med utgångspunkt i Hajers teori om diskursiva strategier för ekologisk modernisering, studeras i denna uppsats (1) hur hållbar utveckling påverkat svensk miljöpolitisk diskurs samt (2) hur den diskursiva dynamiken kring skiftet i svensk miljöpolitik - från kretsloppstänkande och Agenda 21 till ekologisk modernisering - efter socialdemokratins nya vision om 'det gröna folkhemmet', bör förstås.I en fallstudie i Malmö studeras närmare hur förändringen av den miljöpolitiska diskursen återspeglas i en lokal kontext samt huruvida det är nationell styrning, lokal logik eller ömsesidiga samspel inom ramen för de diskursiva förändringarna som gör att den lokala praktiken 'blir vad den blir'..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

AbstractI denna kandidatuppsats används ideologikritik som metod för att, med hjälp av envänsterradikal feministisk granskning, analysera och kritisera liberal demokrati.Fokus ligger bland annat på den liberala demokratins värderingar och de grundantagandensom värderingarna vilar på. Hur ser man på människan? Vad menar man med jämlikhet?Vilken förförståelse har man för det som ses som rättvisa? Genom att göra dessagrundantaganden till undersökningsobjekt, påvisas brott och motsägelser i den liberalademokratiska logiken, som annars förblir dolda i förförståelsen. Det som tidigare har verkaticke-ifrågasättbart, naturligt och självklart kan istället ses som normativt, politiskt ochföränderligt. En diskussion förs om att liberal demokrati framställs som världsomspännandeideal och att den utgör ett självförstärkande system som återskapar sin egen logik.

Byggsektorn står för en stor del av det totala avfallet i Sverige och står därmed inför stora miljöutmaningar. Däribland finns NCC Construction Sverige (nedan kallat NCC), Sveriges tredje största byggföretag med cirka 10 000 anställda. På varje bygg- eller anläggningsarbetsplats på NCC upprättas en miljöplan där olika krav omhändertas: lagkrav, lokala föreskrifter, beställarkrav samt interna krav.Studien genomfördes i samband med författarens praktik på NCC i Göteborg, avdelning Anläggning, med syftet att synliggöra yrkesarbetare, arbetsledare och platschefers syn på miljöarbetet på företaget - idag och historiskt. Totalt genomfördes 8 anonyma personintervjuer; två platschefer, två arbetsledare och fyra yrkesarbetare intervjuades under hösten 2014.Studien visade att ekonomiska incitament är viktiga för att miljöarbetet ska kännas berättigat för dem som utför det - framför allt för skeptikerna. Pappersbördan är hög och vissa anser att miljöarbetet enbart är en pappersprodukt utan egentlig mening.