Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt.

Denna uppsats har undersökt vilka förmågor som är centrala för en chef att besitta för att bli en effektiv chef inom manöverkrigföringen. Förmågorna som denna uppsats identifierat som centrala är: Kreativitet, initiativkraft/handlingskraft, självständighet, god utbildningsståndpunkt inom taktik och stridsteknik samt förmåga i att tillämpa uppdragstaktik. Dessa förmågor anses av litteraturen som studerats i denna uppsats som de mest centrala för chefen att besitta. Vidare så har uppsatsen undersökt vilka utbildningsmetoder som kan användas för att utveckla de ovannämnda förmågorna hos elever. Det finns en mängd metoder som rekommenderas men de som anses som mest effektiva är dubbelsidiga övningar och muntliga stridsövningar under förutsättningen att elevernahar en grundlagd utbildning i taktik och stridsteknik.

Syftet med denna uppsats var att undersöka medieprocessen omkring SVT-dokumentären Könskriget i 2005, som utgick från en kritisk granskning av radikalfeminismen i Roks (Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige). I fokus stod den diskurs som skapades i Könskriget av feminismen inom kvinnojoursrörelsen som extrem, manshatande och farlig, och hur denna vidarefördes i dagspressen. Ambitionen med uppsatsen var att bidra till en förståelse av en betydelseskapande maktkamp där media spelade en av huvudrollerna. . Två övergripande frågeställningar har använts för att uppnå syftet: 1. På vilka sätt bidrar media till bevarande eller förändring av diskurser om feminism och feminister?2.

Häxor i periferin. Trolldomsprocesser i Småland 1604-1619.Uppsatsen undersöker de tidiga trolldomsprocesserna i Småland. Det är en kvalitativ fallstudie som undersöker rättspraxis med en genusteoretisk utgångspunkt, under perioden 1604-1619.Studien analyserar sjutton fall av trolldom samt de nyare rättsbruken vilket kompletteras med en omfattande kontextbeskrivning.Teorin grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem med de två bärande logikerna dikotomi och hierarki, samt en tredje logik om rangordning inom könen. I teorin kan man även finna ett struktur- och aktörsperspektiv.Syftet med studien är att undersöka trolldomsprocesser så som de tog sig uttryck i ett perifert område under tidigt 1600-tal.Studien är uppbyggd kring tre frågeställningar:- Vad ansågs utgöra de specifika brotten i trolldomsmålen?- Vilka var aktörerna som agerade inför rätten (svarande, kärande samt vittnen) och vad kännetecknar dem utifrån kategorier som ålder, social ställning, civilstånd, kön etc.?- Vilka genusuppfattningar ger de agerande i rätten (svarande, kärande, vittnen samt den dömande instansen) i trolldomsprocesserna?Specificeringen av brotten är kategoriserade i rykte om trolldom, vidskepelse, signeri och lövjeri samt förgörning.

Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt.

Bakgrund: Ett lager är en viktig del av de flesta värdekedjor. Stora ansträngningar har därför under de senaste åren gjorts för att finna optimala strategier för planering och kontroll av lagersystem. För att uppnå en ökad produktion krävs det att kapacitetsutnyttjandet förbättras. Genom att planera sin kapacitet kan företag reducera kapacitetsbegräsningar, så kallade flaskhalsar, som är nyckeln till att förbättra produktionens kapacitetsutnyttjande.Syfte: Syftet med studien är att beskriva Staples nuvarande kapacitetsutnyttjande i påfyllnads- och plockprocessen. Vidare avser studien att identifiera kapacitetsbegränsningar inom dessa processer.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur mindre företag kan utveckla sin verksamhet trots knappa resurser. Vidare syftar uppsatsen till att skapa en generell utvärderingsmall som företag liknande fallföretaget kan använda sig av vid en verksamhetsanalys. Uppsatsen bygger på empiri från ett fallföretag som är aktivt inom verkstadssektorn. Fallföretaget är ett mångsidigt familjeföretag med verksamheter inom olika affärsområden. Företaget saknar en tydlig strategi för hur det ska växa och utvecklas på lång sikt.

Syftet med detta examensarbete är att studera om SMART Cable Bolt kan användas som en mätmetod och som en del i utvärderingen av det förstärkningssystem som LKAB använder sig av i dagsläget. I och med att man tar ut berg när man bryter malmen så ändras spänningsförhållandena och stabilitetsproblem kan uppstå då spänningarna överskrider bergmassans hållfasthet. LKAB:s gruva i Malmberget består av ett tjugotal malmkroppar varav man idag bedriver brytning i hälften. Stabilitetsproblemen varierar i storlek och omfattning mellan de olika malmkropparna. I Alliansens malmkropp, som är i fokus för detta examensarbete, är det framför allt i de längsgående orterna som problemen uppkommer.

Navigationen pa? webbplatser sker traditionellt med en hierarkisk la?nkstruktur, da?r all information pa? webbplatsen a?r organiserad efter en fo?rutbesta?md ordning. Vanligen sker navigationen via en va?nstersta?lld meny, en toppmeny eller en kombination av dessa ba?da. Varje menyval a?r en la?nk till en fo?rutbesta?md sida med en fast position i hierarkin, da?r startsidan vanligtvis a?r fylld med puffar (interna reklamtexter) och nyhetsflo?den.

Under våren 2012 har vi utvecklat en IT-lösning åt simulatorcentralen på Saab Aeronautics i Tannefors, Linköping. Saab har en lång historia av att utveckla och tillverka flygplan med tillhörande stödsystem, bland annat Jas Gripen. De simulatorer som finns används dels för utveckling av nya mjukvaror åt flygplanen samt dels för utbildning och övning för piloter.Projektet har utförts som en del av vårt examensarbete från utbildningsprogrammet Innovativ Programmering vid Linköpings universitet.Projektet har utförts av fyra personer, där arbetet har fördelats över två stycken examensarbeten för att separera arbetet och ansvaret så mycket som möjligt. Vi delade upp arbetet så att vår grupp gjorde det bakomliggande systemet med logik, datalagring och alla funktioner. Samtidigt gjorde den parallella gruppen ett grafiskt gränssnitt i form av en websida för att använda dessa funktioner.Denna rapport beskriver det arbete som gjordes av Jesper Larsson och André Teintang.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att inom en enhet på Stockholms Stad identifiera friskfaktorer och undersöka vad som krävs för att fortsatt bevara dessa. Vidare är syftet att undersöka vilket stöd som är nödvändigt för bevarandet samt HR-funktionens roll i detta avseende. Enheten är, sett till sjukfrånvaro, en välmående grupp som står inför förändringar inom marknaden och målsättning då de påverkas av det nyligen genomförda regeringsskiftet.Ett frågeverktyg användes för att framställa de åtta viktigaste dimensionerna av det attraktiva arbetet och en fördjupad diskussion kring dessa fördes sedan under en fokusgruppsintervju tillsammans med enhetens medarbetare. Resultatet visade att de viktigaste dimensionerna var bland annat arbetstid och relationer.Vidare påvisades att en balans mellan arbetsliv och privatliv är av stor vikt för medarbetarnas hälsa och välmående. För att fortsatt bevara det attraktiva i arbetet visade empirin att gruppens relationer och ledaren var nyckelfaktorer och att HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, enbart bidrar med en administrativ och vägledande roll i frågan om stöd.Arbetets slutsatser innefattar att bevarandet av friskfaktorer kräver att tillvaron måste vara begriplig, hanterlig och meningsfull men även att medarbetarna behöver rimliga krav i relation till deras handlingsutrymme.

Syfte: Syftet med studien är att belysa forskning och litteratur kring Lean Production utifrån två vetenskapliga synsätt. Studien syftar även till att undersöka en organisations införande av och arbete med Lean Production, för att kunna ge praktiska bidrag om hur detta arbete kan fortskrida.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ och öppen ansats inom ramen för en fallstudie i samarbete med Sandvik Materials Technology. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer och observationer med och av operatörer, produktionsledning och stabspersonal. En omfattande analys av litteratur och forskning kring Lean Production har legat till grund för en teoretisk referensram.Resultat & slutsats: Belysningen av Lean Production visar att systemsynsättet beskriver konceptet som ett säkert recept för framgång, trots sin förenklade syn på organisationers påverkan av omvärldsförändringar. Det socialkonstruktivistiska synsättet visar att Lean Production har en legitimerande funktion i organisationer, men ger liten kunskap om de förändringar som sker i organisationer.

I denna uppsats undersöker jag hur det är möjligt att med hjälp av bland annat Ernst Cassirers teorier kring myter och genom att se hur dessa tar sig i uttryck i ett narratio, nå en utökad förståelse för argumentation genom att ta fasta på det som ligger utanför logikens och det rationella förnuftets område. Med utgångspunkt i Cassirer, kompletterad av Jean-Pierre Vernant, Cornelius Castoriadis och Jesper Svenbro, visar jag hur m?thos hela tiden är närvarande i vårt tänkande, hur m?thos skapar och omskapar mening samtidigt som denna mening sätts i spel genom olika myter. I argumentation tar dessa myter formen av det som i den antika dispositionen för ett argumenterande tal kallades narratio. En av de viktigaste funktionerna för narrationen är att skapa trovärdighet åt ett m?thos och detta sker på fyra olika sätt: prosans genrekarakteristiska, diakrona handlingskopplingar, anagnorisis, samt den synkrona sammanlänkningen.

I Sverige spelar skogsnäringen en betydande roll för landets ekonomi och sysselsättning. Råvaruförutsättningarna har stor påverkan på produktionen i ett sågverk, och produktionen har ett divergerande flöde. Höga råvarukostnader ställer krav på ett högt råvaruutnyttjande där inget lämnas åt slumpen. Lönsamheten i en komponentfabrik bygger på ett högt utbyte av insatt råvara. Produktionens biprodukter ska i så hög grad som möjligt utgöras av homogent virke och andelen flis och spån skall minimeras.

Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga.Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma institution.Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och missbrukaren.