Denna rapport beskriver ett examensarbete som utförts vid Smurfit Kappa Kraftliner Piteå våren 2012. Företaget är ett pappersbruk som tillverkar kraftliner vilket används som det yttre lagret i wellpapp. Då wellpapp är en produkt som används till förpackningar ställs krav på att Smurfit Kappas produkt kraftliner dels ska vara hållfast men också slät och fin för de fall då wellpappen används i kartonger som ska vara tilltalande för konsumenter att köpa.För att försäkra sig om att ovan nämnda egenskaper tillgodoses ägnar sig Smurfit Kappa åt kontinuerlig kvalitetskontroll av sitt papper. En av de kvalitetsparametrar som mäts är fiberorienteringsvinkel, med andra ord i vilken vinkel träfibrerna i papperet är orienterade. Mätning av fiberorienteringsvinklar kan ske på olika sätt.

I traditionellt planeringsarbete isoleras arbetsgruppers teamwork genom ensamarbete. Ett sätt att förbättra teamworket och därmed planeringsarbetet är att integrera de personer som ska utföra arbetet. En metod för integreringen är visuell metodik. Metoden är relativt ny i byggbranschen och har sitt ursprung från tillverkningsindustrin. Hur byggproduktion drivs visuellt kan variera i omfattning.

Föreliggande studie tillämpar diskursanalys i syfte att förstå var det råder samstämmighet eller konflikt kring huruvida Sverige ska sälja, spara eller annullera överskottet på utsläppsrätter inom EU:s och FN:s utsläppshandel. Genom kritisk diskursanalys har vi kategoriserat och kodat tio riksdagsdebatter mellan åren 2010 och 2014, i vilka en ekologisk diskurs och en ekonomisk diskurs kämpar om tolkningsföreträde. Bortsett från samstämmigheten att handel med utsläppsrätter ? vilken kan ses som ekologisk modernisering ? är ett viktigt verktyg för att minska klimatförändringar; råder öppen kamp kring hur ett överskott på utsläppsrätter ska hanteras. Kampen har delats in i sju kategorier baserat på huruvida: 1) ett beslut om annullering kan tas direkt eller om det krävs en utredning först, 2) en annullering är en symbolisk handling eller styrs av marknadens logik, 3) en försäljning leder till ökade utsläpp, 4) på vilket sätt överskottet ska fungera som förhandlingsstrategi under klimatmöten, 5) Sverige förlorar sitt klimatanseende vid en försäljning av överskott på utsläppsrätter, 6) utsläppshandeln i högre grad borde styras av politiker eller marknadsmekanismer, och slutligen 7) huruvida överskott på utsläppsrätter bör ses som ett lyxproblem.

Vi, Anna Nilsson och Jeanette Svensson, valde att producera musikvideos under vårat kandidatarbete på Blekinge tekniska högskola. Detta eftersom vi båda har ett stort intresse till musik och rörlig bild. Vi valde att göra två stycken för att lära oss produktionens process grundligt och för att nu kunna jämför de båda och av detta ta lärdom. Den ena musikvideon gjorde vi till en skånsk duett som heter KC och den andra till Advance Patrol. Båda låtarna är inom genren hiphop. Vårt mål med projektet var att skapa två videos som inte följde den generella mallen för hiphop-videos.

Inriktningen för det svenska försvaret är att uppnå ett flexibelt och rörligt insatsförsvar. Akut stress under krigsliknande situationer är något dagens officer kan komma att ställas inför, vilket ställer höga krav på officeren och de militära ledarskapsförmågorna.Med tanke på den nya inriktningen inom Försvarsmakten är det högst aktuellt att undersöka om det officeren lär sig under utbildning stämmer överens med verkligheten och om teorier kan anses som relevanta även under insats. Är teorier som lärs ut vid Försvarsmaktens ledarskapsutbildning tillämpbara i praktiken?Syftet med uppsatsen är att undersöka om teorier kring ledarskap under stress, som lärs ut inom Försvarsmakten, överensstämmer med officerens ledarskap vid internationella insatser.Genom en deduktiv logik genomförs en teoriprövande fallstudie på BA01, utifrån en kvalitativ metod och textanalys. Det utvalda fallet analyseras utifrån en svensk modell för ledarskap under akut stress.Slutsatserna för denna undersökning är:-          Vald teori fungerar i praktiken och är ytterst relevant för militärt ledarskap i internationella insatser.-          En stabil grund i det vardagliga ledarskapet, kopplat till ledaren och organisationen, gynnar beslutsfattande under akut stress.-          Det är viktigt att förstå vilka bakomliggande faktorer som kan påverka ledarskapet under akut stress och ämnet måste därför undersökas från flera perspektiv och ses som en del av ett större sammanhang.-          Ledarskap påverkas av förhållandet mellan chefen och dennes underställda, men även hur väl samarbetet fungerar inom organisationen såväl med likställda som högre chefer.

Bakgrund: Kost och hälsa har aldrig varit så utbrett och omdebatterat i media som det är idag och ämnet, som tidigare varit avgränsat till främst professioner som dietister och läkare, har funnit nyvunnen mark hos diverse privatpersoner som alla delar intresset för mat och hälsosamma levnadssätt. I de forum som finns att tillgå på Internet idag, ses ett myller av åsikter kring matens betydelse och trots att Internet som ett diskussionsforum funnits i ett antal år finns det än idag inte särskilt mycket forskning på området.Syfte: Fokus i denna studie ligger på argumentationer som kan ses i de kommentarsfält som finns i anslutning till kost- och hälsorelaterade artiklar på Aftonbladets hemsida.Metod & Material: Vi har haft som avsikt att se mönster via en kvalitativ innehållsanalys av texten, med fokus på argumentationsanalys, och utgångspunkt i retorikens olika verktyg.Resultat, Diskussion och Slutsats: Vi fann att de allra flesta kommentarerna kantades av ett innehåll som tycks bidra med förnuft och logik till budskapet och därefter fanns det flest av typen känsloväckande uttalanden. Argument av typen sympati och samhörighet fann vi minst av i materialet och tenderade oftare att vara skrivna av kvinnor. Vi har även sätt att människors val av retoriska redskap vid kost- och hälsorelaterade argumentationer tycks spegla den syn man har på hälsa och hälsosam mat i allmänhet. Trots vårt snäva urval och flera aspekter av att man i kvalitativa metoder trots allt inte helt kan frångå ett subjektivt tyckande, hoppas vi kunna bidra till ökad fokus på området och fler liknande studier i framtiden, för att ge detta växande hälsofenomen mer plats, och sedemera förbättra framtida hälsokommunikation..

Uppsatsen är en mångfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och är genomförd som en fallstudie under våren 2012. Syftet med studien är att undersöka vilka som får komma till tals i nyheterna och utifrån vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, män och personer med minoritetsbakgrund. Därtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren på SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att påverka nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgångspunkter är att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rådande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram är det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehåll. Därtill har mångfald på SVT varit ett intressant undersökningsområde då det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahålla ett utbud som präglas av mångfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sändning i tre sammanhängande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie på SVT Riksnyheter under två arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnår en relativt jämn könsfördelning i nyhetsinnehållet i avseendet presentationen av kvinnor och män, men att nyhetsinnehållet är könsmärkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

I byggbranschen förekommer huvudlöneformerna tidlön och prestationslön. Tidlönen är en fast lön som utbetalas månadsvis medan prestationslöneformen innebär att arbetstagaren får betalt efter prestation, baserat på tid eller mängd. I regel är prestationslönen uppdelad på en fast del och en rörlig del, där den rörliga delen kallas överskott. Överskottet betalas vanligtvis ut var tredje månad efter en s.k. avstämning, där man kontrollerar produktionens resultat samt vilken ersättning arbetslaget eventuellt har rätt till.

Att hantera mervärdesskatt kan medföra konsekvenser för ett företag. Det är inte alltid så okomplicerat som man lätt kan få intryck av. Ibland kan det vara osäkert vad som verkligen gäller och företaget som är skattskyldigt ansvarar för att det blir rätt. Mervärdesskatt är en statlig omsättningsskatt som regleras enligt mervärdesskattelagen. Reglerna är harmoniserade i enlighet med EG:s mervärdesskattedirektiv.

Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt.

Uppsatsen är en mångfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och är genomförd som en fallstudie under våren 2012. Syftet med studien är att undersöka vilka som får komma till tals i nyheterna och utifrån vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, män och personer med minoritetsbakgrund. Därtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren på SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att påverka nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgångspunkter är att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rådande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram är det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehåll. Därtill har mångfald på SVT varit ett intressant undersökningsområde då det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahålla ett utbud som präglas av mångfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sändning i tre sammanhängande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie på SVT Riksnyheter under två arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnår en relativt jämn könsfördelning i nyhetsinnehållet i avseendet presentationen av kvinnor och män, men att nyhetsinnehållet är könsmärkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

Uppsatsen är en mångfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och är genomförd som en fallstudie under våren 2012. Syftet med studien är att undersöka vilka som får komma till tals i nyheterna och utifrån vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, män och personer med minoritetsbakgrund. Därtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren på SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att påverka nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgångspunkter är att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rådande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram är det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehåll. Därtill har mångfald på SVT varit ett intressant undersökningsområde då det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahålla ett utbud som präglas av mångfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sändning i tre sammanhängande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie på SVT Riksnyheter under två arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnår en relativt jämn könsfördelning i nyhetsinnehållet i avseendet presentationen av kvinnor och män, men att nyhetsinnehållet är könsmärkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

Den svenska livsmedelsproduktionen har sedan slutet av 1800-talet varit präglad av stora produktionsvolymer, stora enheter och en åtskillnad mellan produkt och producent. Denna norm för hur livsmedel produceras idag har jag valt att benämna industriproduktionsdiskursen. På senare år har det dock skett ett intåg av en annan diskurs i livsmedelssverige, som jag kallar för mathantverksdiskursen. Denna diskurs kan ses som ett uttryck för en alternativ diskurs om livsmedelsproduktionen, som förespråkar en annorlunda syn på livsmedel och produktionsvärden. Syftet med denna studie är att utreda vilka konsekvenser som de båda diskurserna har för småskaliga ostproducenter. Jag utreder frågorna om vilka subjektpositioner och handlingsutrymmen som ryms inom de båda diskurserna, hur olika kunskaper presenteras, samt hur diskurserna är kopplade till en social praktik för småskaliga ostproducenter. För att besvara syftet och frågorna använder jag mig av kritisk diskursanalys som arbets- och analysmetod, och jag utgår från Norman Faircloughs tankar om disksurs som något avskiljt från en social praktik. Genom att analysera texter från jordbruksdepartementet, regeringen och Eldrimner får jag en förståelse för hur diskurserna tar sig till uttryck.

I dagens samhälle finns inbyggda system i allt från vattenkokare till rymdraketer. För att möta användarnas ständigt ökande krav på prestanda och funktionalitet måste hårdvaran i dessa system utnyttjas optimalt. Detta kan göras genom att konstruera hårdvara specifikt för den aktuella uppgiften eller att använda en mer generell hårdvara, där istället mjukvaran är anpassningsbar. I många fall kan det vara lämpligt, och i vissa fall även nödvändigt, att blanda dessa metoder för att lösa en given uppgift. En kraftfull processor kan exempelvis kompletteras med en accelerator uppbyggd av specifik hårdvara.

Ferruform AB i Luleå tillverkar chassikomponenter till Scanias lastbilsproduktion. Vid avdelningen för Stålkonstruktioner utförs förädling av plåt till ett antal olika produkter. De processer som utförs på plåten är huvudsakligen skärning, klippning, formning, svetsning samt ytbehandling. Som ämne används varmvalsad formatplåt som köps in från två stora leverantörer. Formatplåten har ett oxidskikt på ytan som kallas för valshud.