Två företag, konkurrenter på en duopolmarknad, undersöks under ett antal förenklande antagande för att finna jämviktsbeteende. Företagen antas förutom pris ha möjlighet att konkurrera genom att erbjuda produkter differentierade i två horisontella dimensioner. En tolkning är att företagen konkurrerar genom pris och lokalisering i en tvådimensionell stad. Av intresse är främst optimal grad av differentiering. Från genomgången litteratur står det klart att Nashjämvikten består av minimal differentiering i en dimension och maximal differentiering i den andra, samt pris som bestäms direkt av en transportkostnadskoefficient.

Vinmarknaden av idag präglas av allt tuffare konkurrens, och går från att ha varit traditionsbunden mot att bli mer och mer marknadsorienterad. Det går att se trender i att flaska och förslutning vid sidan av etikett börjat användas allt mer som marknadsföringsredskap.Denna studie avser belysa betydelsen av själva flaskan, genom att specialstudera tre flaskattribut: flaskans färg, form och vikt. Vinflaskans attribut undersöks avseende hur de används, eller kan användas, i marknadsföringssyfte för att påverka kundens preferens vid val av vin. Marknadsföringsaspekten begränsas till att behandla främst Produktdifferentiering.Metoden för denna studie är i form av en litteraturstudie av fyra vetenskapliga artiklar.Resultatet uppvisar viss betydelse av flaskform, flaskfärg och flaskvikt för konsumenters preferens, men att dessa tenderar att vara underordnade andra attribut. Differentierande formgivning kan påvisas påverka konsumenter positivt, oavsett attribut.I diskussionen finner denna studie tydliga samband mellan hur Produktdifferentiering som marknadsföringsstrategi beskrivs i litteraturen och hur vinkonsumenters preferensbeteende beskrivs i empirin, vilket leder till slutsatsen att strategierna har kundpåverkan.

Efter att den svenska bankmarknaden varit strängt reglerad, avreglerades den till största delen 1985. Detta medförde nya förutsättningar för bankerna på den svenska marknaden. Syftet med denna uppsats är därför att studera den svenska bankmarknaden under åren 1986 och 1993. Den svenska bankmarknaden är en utpräglad oligopolmarknad och kännetecknas av att etableringshinder råder på marknaden, dessa beskrivs mer ingående i teorikapitlet. Slutsatsen av denna studie är att den ökade konkurrensen har lett till att Produktdifferentiering, som exempelvis användandet av Internet är viktigt för bankerna på den svenska bankmarknaden.

Målet med att anlita en fastighetsmäklare är tydligt, bostaden ska bli såld till ett tillfredställande pris. Däremot är processen, det vill säga vad tjänsten egentligen innehåller och hur fastighetsmäklaren sätter sina arvoden, desto mer diffus. Mäklartjänsten är liksom tjänster i allmänhet opåtagliga, ytterst subjektivt uppfattade och svåra att standardisera. Det är bland annat detta som skiljer tjänster från produkter. Även mäklarbranschen är komplex, då den bygger på tekniska aspekter samtidigt som valet av fastighetsmäklare bygger på personliga aspekter.

En ur ett marknadsrättsligt perspektiv uppmärksammad och kontroversiell fråga är när samma företag marknadsför två mer eller mindre identiska produkter under olika varumärken, så kallad märkesdifferentiering. Ur ett näringsidkarperspektiv finns det ofta goda skäl för denna form av varumärkesanvändning, vilken närmast kan ses som reklamdriven Produktdifferentiering. Ur ett konsumentperspektiv är dock företeelsen inte alltid lika eftersträvansvärd. Genom märkesdifferentiering kan konsumenters möjligheter att orientera sig på marknaden genom meningsfulla pris- och kvalitetsjämförelser försvåras, vilket kan utnyttjas av näringsidkare för att sälja likartade varor till olika priser. Samtidigt kan dock märkesdifferentiering leda till positiva effekter ur ett konsumentperspektiv, exempelvis genom att konsumenter ges information om en produkts egenskaper de tidigare varit omedvetna om, varvid konkurrensen på marknaden stärks.

The competition amongst companies is getting tougher and the economic markets are getting even bigger with new products and businesses. One way for companies to differentiate themselves from the competitors is through packaging design. If the merchandise is to send a reliable and solid message to consumers, the attributes of the packaging must be consistent and uniform. If the different attributes are not coherent, the message loses credibility towards the consumer. Through the sent messages, the pack signals the products? expected quality and price.This paper includes two studies, in which the main objective is to discover and build understanding about Swedish consumers? perception of a product?s price depending on the pack?s design.

Problembakgrund: Marknaden för profilkläder består idag av många aktörer, företag medfokus på enbart profilkläder och företag som huvudsakligen fokuserar på yrkeskläder. Detskapas en viss problematik inom profilbranschen som ligger i hur företag väljer att profilerasitt företag. Kläder som skulle kunna fungera som profilplagg finns tillgängligt i helakonfektionsbranschen och detta leder till en stor och splittrad profilklädesmarknad. Dåaktörerna är många och därmed också företagens val av profilering blir det alltmer viktigt förföretag att hitta nya idéer och lösningar för att följa med i konkurrensen. Uppdraget ochutgångspunkten i studien har varit att redogöra hur en framtida utveckling avkonfektionsföretaget Blåkläders profilsortiment skulle kunna se ut.Syfte: Vårt övergripande syfte med studien är att undersöka och kartlägga Blåklädersprofilsortiment.

Grunden med kalkylering är att skapa en logisk modell som avspeglar ett företags relevanta kostnadsmekanismer. På 1980-talet växte ABC-kalkylen fram pga. företagens nya sätt att arbeta på t.ex. genom användning av ny teknik, kundanpassning, kvalitetssatsning och Produktdifferentiering. Hur omkostnaderna ska kalkyleras rättvist enligt ABC-metoden har varit en omdebatterad fråga ända sedan kalkylmetoden uppstod.Idén med uppsatsen uppkom i januari 2007 under en diskussion med det svenska stålföretaget Uddeholm Tooling AB där vi kom fram till att det vore intressant att undersöka fördelningen av företagets omkostnader.Syftet med uppsatsen är att undersöka om omkostnaderna kan fördelas på respektive produkt och se om Uddeholm Tooling AB:s tumregel är den mest lämpliga metoden för företaget.

Grunden med kalkylering är att skapa en logisk modell som avspeglar ett företags relevanta kostnadsmekanismer. På 1980-talet växte ABC-kalkylen fram pga. företagens nya sätt att arbeta på t.ex. genom användning av ny teknik, kundanpassning, kvalitetssatsning och Produktdifferentiering. Hur omkostnaderna ska kalkyleras rättvist enligt ABC-metoden har varit en omdebatterad fråga ända sedan kalkylmetoden uppstod.Idén med uppsatsen uppkom i januari 2007 under en diskussion med det svenska stålföretaget Uddeholm Tooling AB där vi kom fram till att det vore intressant att undersöka fördelningen av företagets omkostnader.Syftet med uppsatsen är att undersöka om omkostnaderna kan fördelas på respektive produkt och se om Uddeholm Tooling AB:s tumregel är den mest lämpliga metoden för företaget.

Dagligvaruhandeln är en bransch med hård konkurrens. Detta sätter en press på företagen att paketera sina produkter på ett sätt som differentierar dem från övriga marknadens produkter. Vi har sett problematiken i detta och tagit fram en modell som ger produkten en differentiering i form av upplevelser som berikar kunden med ett mervärde.Rapporten utgår från metoder och teorier som skapar en förutsättningen för att kunder ska intresseras, involveras och engageras i en produktupplevelse vilket ska resultera i köplust. Detta gör vi främst genom att behandla ämnen och teorier så som konsumtionsupplevelse, konsumentens beteende samt upplevelseekonomin och teorier där inom så som; the progression of economic value, the experience realms, tre generationer upplevelse, sinnen, tematisering, storytelling samt Kano-modellen. I rapporten diskuterar vi även ämnen som dagligvaruhandel, individanpassning och varumärke.Uppsatsens syfte ?att ta fram en generell modell för kommersiell differentiering av snabbrörliga produkter inom dagligvaruhandeln utifrån upplevelseekonomin? undersöks utifrån ett positivistiskt förhållningssätt med en deduktiv ansats och är grundad på en forskningsöversikt.

Tillverkande företag möter idag en allt hårdare konkurrens genom den globalisering av marknaden som sker. En global marknad med flera konkurrenter, ökad Produktdifferentiering och höga tillverkningskostnader ställer stora krav på företag att arbeta kostnadseffektivt. Fo?r att vara konkurrenskraftig och driva en lönsam produktion kra?vs att förretag har en stor kännedom om hur sina tillverkningsprocesser fungerar, har en hög driftsäkerhet och kan utnyttja sin anläggnings kapacitet. Grunden till studien är det industriella lönsamhetsproblem som finns i Sverige, där företag får allt svårare att kunna producera kvalitativa produkter till ett konkurrenskraftigt pris. Fallstudien utförs på ett företag som tillverkar komponenter för fordonsindustrin, med syftet att skapa en ökad förståelse kring de faktorer som leder till produktionsstörningar och har stor effekt pa? produktionseffektiviteten i ett flöde.

Problem: I denna uppsats har vi valt att behandla den människonära tjänsten. Det som utgör dessa mellanmänskliga interaktioner är dess krav på starkt kommunikativa signaler, som skall tydas och anpassas mellan den som ger tjänsten och den som tar emot den. Idag kan man köpa denna form av tjänst via Internet. Med andra ord förväntas det mellanmänskliga kriterierna skall kunna digitaliseras och ändå behålla samma värde för kunden. Är det verkligen lämpligt att digitalisera denna typ av tjänst och förvänta sig att man ska uppnå samma resultat som om tjänstegivaren och tjänstemottagaren möttes öga mot öga.

Bakgrund: Klädbranschen har växt oerhört mycket genom tiden där bland annat de förändrande modetrenderna har skapat möjligheter för nya aktörer att ta sig in i marknaden. Med svenska globala aktörer som tagit sig in på den svenska klädbranschen tvingas de övriga företagen att utmärka sig för att överleva bland konkurrenterna. Produktutveckling räcker inte längre för en långsiktig överlevnad i klädbranschen. Företag måste numera utveckla sina varumärken. Medelstora företag är i behov av att utmärka sig i en konkurrensutsatt klädbransch för en långsiktig överlevnad då varumärket har fått en större roll för företags marknadsföring och försäljning.Problem: Vilka varumärkesstrategier är viktiga för svenska medelstora företags långsiktiga överlevnad i klädbranschen?Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera överensstämmelsen mellan företagets interna marknadsföring och kundens varumärkes uppfattning.   Metod: Data insamlas via intervjuer med företag och enkäter med respektive butikskunder.Teoretiskt perspektiv: Relationsmarknadsföringsperspektiv samt TransaktionsmarknadsföringsperspektivTeori: De teoretiska ansatserna som anses relevanta för uppsatsen är Varumärkesstrategier, Brand Equity, Affärsidé, Intern marknadsföring, Service Value Chain, Konsumentbeteende och Involveringsteorin.Empiri: Empirin är hämtad från intervjuerna med respective företags ledning samt en anställd och enkätsvaren från kunderna.Analys: Analysen är tolkad utifrån empirin som är hämtad från intervjuerna med företagen och enkätsvaren från kunderna.

Turism genom paketresor är ett ämne som behandlats relativt lite inom samhällsekonomisk forskning, trots att det är ett fenomen som de flesta utav oss svenskar någon gång har upplevt. Konkurrensen på marknaden för paketresor har blivit allt hårdare genom åren och detta har påverkat både researrangörernas priser och marginaler men också hela deras organisation. I Norge har man visat att paketresebranschen domineras av ett fåtal stora researrangörer som tillämpar oligopoliskt beteende, medan man i Storbritannien har påvisat en struktur av perfekt konkurrens med låga marginaler. Sveriges paketresebransch befinner sig i ett mellanting mellan dessa två länder storleksmässigt, med en marknad som består av några stora charterjättar och betydligt fler mindre arrangörer. Men man har alltså inte hittills undersökt hur priserna på den svenska marknaden bestäms utifrån konkurrenter och inte heller försökt fastslå vilken marknadsstruktur som den svenska paketresemarknaden visar tecken på.