Rostugnsstoft är ett processavfall som uppkommer vid Rönnskärsverkens metallframställning. Stoftet innehåller stora mängder kvicksilver, arsenik, koppar, järn och ett flertal andra ämnen. Rostugnsstoftet är mycket komplext i sin sammansättning, uppvisar stora variationer och klassas som farligt avfall. I nuläget planerar Rönnskärsverken för en slutlig deponering av vissa processavfall, däribland rostugnsstoft. Ökande krav och nya kriterier avseende lakbarhet för avfall inför deponering har skapat ett behov av ytterligare studier gällande sammansättning, karaktärisering och stabilisering av processavfall.

Syftet med denna rapport är att studera möjligheter och utmaningar för framtida biodieselproduktion på Island. Island ska enligt EU direktiv 2009/28/EG om förnybara energikällor uppfylla målet att 10 % av den totala energin i transportsektorn ska komma från förnybara energikällor år 2020. Idag ligger andelen förnybara drivmedel i transportsektorn på 0.35 %. Island har lagt fram ett policydokument om att 10 % -målet även gäller för fiskindustrin, som står för en stor del av den totala oljeanvändningen på Island. Metoden i projektet har huvudsakligen varit litteraturstudier samt några intervjuer. Projektet visar att det finns goda möjligheter att öka biodieselproduktionen på Island och även nå 10 % -målet under förutsättning att tillgången på lämpliga råvaror ökar. Enligt grova beräkningar i denna rapport kan inhemsk biodieselproduktion uppgå till 3,2 % av den totala oljeimporten år 2030.

EU:s avfallsdirektiv är det högst styrande dokumentet som reglerar de nationella bestämmelserna gällande avfall. Detta genomsyrar bland annat kommunernas avfallsplaner. Tas hänsyn till plockanalyser, avfallsplan, insamlad mängd hushållsavfall och grovavfall erhålls en bra överblick på var åtgärder bör vidtas. Studien berör Ovanåkers kommuns avfallsarbete med avseende på hushållens avfallsmönster. Även avfall som går under producentansvaret har analyserats för att få en bättre uppfattning om kommunens förhållande till internationella och nationella lagar.

Renhållningen är den avdelning inom Falu Energi & Vatten som ansvarar för tömning av allt hushållsavfall i Falu kommun. Renhållningen har infört ett nytt insamlingssystem för komposterbart avfall i papperspåse vilket krävde ett extra kärl, anpassat för ändamålet. Den stora mängden extra kärl innebar att personalen inte hann med att tömma allt avfall inom ordinarie arbetstid. En övergripande omdimensionering har gjorts av SWECO VIAK och SWECO Position. Examensarbetet syftar till att utreda förutsättningar för införande av system för ruttoptimering av sophämtning och även att ge förslag till hur positionering av hämtställen ska kunna genomföras.

De idag mest använda alternativen för sluthantering av slam är deponering, spridning på jordbruksmark, och olika former av annan användning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket händer idag inom ?slamhanteringsområdet? och till följd av nya lagar och mål kommer de tillgängliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gälla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet är att kartlägga sluthanteringen av slam från avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mål och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tänkas se ut i framtiden.

I de svenska nationella miljömålen fastslås att samtliga förorenade områden som utgör ett miljöproblem skall vara sanerade innan 2050. Detta medför att det kommer att finnas stora mängder förorenade massor som skall hanteras. I den europeiska avfallshierarkin fastslås att återanvändning om möjligt skall prioriteras före deponering. Om avfallet ändå går till deponi skall det enligt förordningen om deponering av avfall genomgå någon form av behandling för att minska dess farlighet.I arbetet har försök på tre olika CCA-förorenade jordar med varierande sammansättning och föroreningsgrad genomförts. Försöken är genomförda på en lerig organisk jord, en sandig organisk jord och en sandig jord.

I en värld där människan är det enda djur som lämnar efter sig avfall som inte kan brytas ned naturligt, är det viktigt att avfallet vi producerar tas om hand på bästa möjliga sätt. EU har därför tagit fram en prioriteringsordning för hur avfallet ska behandlas. Denna kallas avfallshierarkin och ska ligga till grund för medlemsländernas lagstiftning om avfallshantering. I Sverige kallas byggsektorn för den ?40-procentiga sektorn? vilket syftar på att 40 procent av Sveriges avfall genereras av denna sektor.

BDX har en affärsidé avseende återvinning och upparbetning av avfall och restprodukter och har genom BDX Industri en 40 årig lång erfarenhet av återvinning och upparbetning av bi- och restprodukter från SSAB:s ståltillverkning i Luleå. Med denna kunskap vill BDX utveckla nya lösningar inom andra områden i avfallsbranschen. Att hitta nya sätt att återvinna och upparbeta gummidäck är en av dessa både gällande material- såsom energiåtervinning. Målet med detta projekt var att undersöka hur gummidäck kan energiåtervinnas genom förbränning inom regionen och om det är ekonomiskt möjligt att med gummidäck kunna optimera och förbättra nuvarande bränslemixar i avfallsbränslepannor.Till att börja med undersöktes avfallsmarknaden och dess uppbyggnad, vilka regler som finns att förhålla sig till vid förbränning av avfall och vilka egenskaper de aktuella bränslena har. En nulägesanalys av hur insamling och avsättning av gummidäck ser ut togs fram, även hur de avfallsanläggningar som finns i Norr- och Västerbotten drivs och vilken syn de har på däckförbränning undersöktes genom intervjuer och studiebesök.

Inom byggbranschen omsätts stora mängder byggavfall. Avfallet är svårt att hantera för attdet består av så stora mängder. Restavfall som kommer från en byggarbetsplats källsorteras.Avfall från byggnation och rivning innehåller många olika typer av miljöfarliga ämnen,vilket förorsakar miljöföroreningar. Farliga ämnen riskerar att läcka ut i marken och ut inaturen.Branschen har funderat på om kakel och klinkers verkligen deponeras på rätt sätt idag frånbyggavfall och rivning. Syftet med arbetet var att undersöka om kakel och klinkersinnehåller metaller som kan vara miljöfarliga.

Ekonomiska styrmedel som skatter, certifikat och handel med utsläppsrätter påverkar lönsamheten i ett kraftvärmeverk. Det är viktigt för investerare att ha god insyn i tendenser och förändringar på styrmedelsområdet, eftersom det kommer att påverka investeringsobjektets framtida lönsamhet.I arbetets andra del undersöks hur styrmedelsförändringar påverkar lönsamheten för större investeringar i kraftvärmeverk med naturgas, avfall och biobränslen..

Denna rapport är en studie där tre olika reningstekniker för att reducera utsläppen av VOC, (volatile organic compounds) på färgföretaget Beckers Group, jämförs och utvärderas. De reduceringsmetoder Beckers använder sig av i dagsläget vilka ska jämföras är på anläggningen i Sverige en uppkoncentrering med en zeolitrotor följt av katalytisk förbränning. Anläggningarna i Kina har ett skrubbertorn med diesel följt av en aktiv kolbädd som polersteg. Anläggningarna i USA har en katalytisk förbränningsmetod kallad Oxidizer.Teknikerna jämförs och utvärderas utifrån teknik, miljö och ekonomi i rapporten. Rapporten inleds med att teori gällande färgtillverkning, lösningsmedel och reningsteknikerna redogörs.

SammanfattningI ett samhälle där konsumtionen ökar i takt med att befolkningen ökar, ökar även uppkomsten av avfall. Eftersom jordens resurser är ändliga förvandlas avfallet till en viktig resurs, en resurs som måste tillvaratas för att säkra en hållbar framtid. Genom återvinning kan uppkommet avfall omhändertas på ett ansvarsfullt sätt och användas som råmaterial igen eller förbrännas för att utvinna energi. Återvunnet material bidrar inte bara till förbättrad miljö genom att bespara jordens resurser. Eftersom återvunnet material är mindre energikrävande att framställa, jämfört med jungfruligt material, bidrar det till minskad energiförbrukning och mindre utsläpp av växthusgaser.

Lidköpings värmeverk har i uppgift att producera värme till Lidköpings invånare och företag. Distributionen sker via kommunens fjärrvärmenät. Värmeverket har förutom ren värmeproduktion även möjlighet att producera el och kyla bort ett visst effektöverskott sommartid.I dagsläget har värmeverket inga klara riktlinjer för hur elproduktionen och bortkylningen av värmen ska hanteras vilket är av betydande del för värmeverkets ekonomi. En ökad kunskap om hur man tar tillvara på förfogad energi har efterfrågats och är en del i att hjälpa Sverige som land att uppnå uppsatta miljö- och energimål.Med linjärprogrammering har en beräkningsmodell tagits fram för att utifrån givna förutsättningar optimera driften av värmeverket. Mot historiska lastdata har modellen använts för att:Utreda hur väl värmeverket har tagit tillvara på förfogad energi.

Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpå restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktärisering är den genererade beståndsdelen föremål för någon form av fortsatt behandling. Vid frågan om restprodukt kan det handla om en åtgärd för avfallshantering, då substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt användning. Det kan också vara så att avfallet besitter ett kommersiellt värde och kan återanvändas som en råvara i andra anläggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av bränsle. Oavsett tillämpad åtgärd krävs tydlig lagstiftning som främjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.

Lidköpings värmeverk har i uppgift att producera värme till Lidköpings invånare och företag. Distributionen sker via kommunens fjärrvärmenät. Värmeverket har förutom ren värmeproduktion även möjlighet att producera el och kyla bort ett visst effektöverskott sommartid.I dagsläget har värmeverket inga klara riktlinjer för hur elproduktionen och bortkylningen av värmen ska hanteras vilket är av betydande del för värmeverkets ekonomi. En ökad kunskap om hur man tar tillvara på förfogad energi har efterfrågats och är en del i att hjälpa Sverige som land att uppnå uppsatta miljö- och energimål.Med linjärprogrammering har en beräkningsmodell tagits fram för att utifrån givna förutsättningar optimera driften av värmeverket. Mot historiska lastdata har modellen använts för att:Utreda hur väl värmeverket har tagit tillvara på förfogad energi.