Syftet med studien har varit att undersöka möjligheten att skapa en enkel modell att undersöka optimal hantering av avfall i Sverige. Den modellen skulle i så fall ingå som en del i ett regerings uppdrag om det är möjligt att sätta upp ett nationellt miljömål mot ökat effektivt användande av resursen som avfall utgör. Studien har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket inom ramen för examensarbete inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik på KTH.Inledande genomfördes ett antal intervjuer för att skapa en god bild av hur avfalls Sverige ser ut och inom vilka områden det finns potential för optimering. Sedan studerades artiklar, böcker och rapporter samt en stor mängd statistik som tillhandahölls från Naturvårdsverket samt RVF undersöktes. En bild av hur modellen skulle behöva se ut togs fram.

Målet för detta examensarbete är att bygga en geografisk databas över de platser inom Kiruna stad som tar emot och samlar in återvinningsbart avfall. Arbetet har bestått av de följande momenten: 1. Samla in infomation. 2. Sammanställa den insamlade informationen.

Syftet med detta arbete är att försöka utforma en modell för att analysera olika matavfallssystem. Detta arbete görs med skärskilt Kiruna kommun i tanke då detta arbete är en del i en önskan från deras sida gentemot Luleå tekniska universitet. För att göra en analys så byggs en systemanalysmodell utifrån vilka alternativ som är intressanta att studera i det här fallet brännbart, en hybrid lösning, kärlinsamling för rötning och köksavfallskvarn. Dessa alternativ valdes sedan att utvärderas gentemot ett antal parametrar inom områdena användaraspekter, transport, process och slutavsättning, energi och säkerhet. Dessa parametrar ska sedan utvärderas och poängsättas.

Idag lever vi svenskar bekvämt och väljer att inte alltid sopsortera. Detta gäller även på större byggarbetsplatser där man slänger mycket stora mängder avfall. Mycket kan återvinnas men på grund av slarv uppstår en del oanvändbart avfall. I följande rapport studerades två fall av nybyggnation av flerbostadshus i Örebro. Detta genomfördes med hjälp av platsbesök och intervjuer med personer som har god insikt i projekten.

1999 antogs ett nytt EG-direktiv om deponering av avfall, vilket innebär att de tekniska kraven på deponier skärps. Det medför att ett stort antal deponier i Sverige måste avslutas. Stora mängder täckmassor kommer att krävas för att sluttäcka alla dessa deponier. I det här examensarbetet undersöktes möjligheten att använda avloppsslam som tätskikt på deponier. Avloppsslam har låg genomsläpplighet vilket krävs av ett tätskiktsmaterial.

I ett samhälle med högre och högre krav på företag att redovisa sin miljöpåverkan, vilket dessutom kan höja marknadsvärdet, har företag nu börjat söka information om hur deras avfall belastar miljön. Avfallshanteringsföretaget Renova AB har under de senaste åren fått allt fler frågor från sina kunder om vilken klimatbelastning avfallshanteringen har. Renova AB önskade därför ta fram en beräkningsmodell för detta, vilket lade grunden för detta examensarbete.Examensarbetet syftar till att Renova AB skall kunna ge sina kunder information om mängden fossilt koldioxidutsläpp, återvinnings- och deponeringsgrad, samt energiutvinning för kundens inlämnade avfall. Arbetets målsättning blev därför att förse Renova AB med ett beräkningsverktyg för detta.Genom att följa en metod liknande en livscykelanalys, framtogs ett Excel-baserat beräkningsverktyg. Resultatet av detta examensarbete är beräkningsverktyget som består av nio flikar.

I samband med att konsumtionen av kläder och textilier ökar i världen slängs också allt mer kläder i hushållssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg kläder varje år varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet återvinns. Trots att återvinning av textilier visat sig ha mer miljönytta än till exempel återvinning av tidningspapper så finns i dagsläget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker på frivillig basis genom bland annat välgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krävs att samtliga parter, både konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.

Avfallshantering kommer med stor sannolikhet alltid vara en aktuell fråga, ny teknologi och reningsmetoder uppkommer och vilket behandlingsmetod som är mest lämpad för vilken typ av avfall kan diskuteras. Syftet med denna studie är att se över de kostnader och nyttor som uppkommer när Uppsala kommun komposterar det komposterbara hushållsavfallet och sedan jämföra det med ett scenario där samma mängd avfall istället skulle brännas. Det slutliga resultat och även den rekommendation som kommer ges är att det fallet med det högsta nettovärdet är den mest samhällsekonomiska metoden. För att kunna göra denna typ av studie kommer metoden kostnad-nytta-analys att användas. Detta är en metod som fångar in alla aspekter kring en aktivitet, även aspekter som det normalt sett inte finns någon prislapp på.

Uppsatsen behandlar konkursrätten och vilken mån konkursboet bär ansvaret för gäldenärens miljöfarliga avfall. Syftet med uppsatsen är att utreda rättsläget om hurvida konkursboet kan bli ansvarigt för gäldenärens miljöfarliga avfall. Metoden som använts i uppsatsen är en traditionell juridisk metod med fokus på rättspraxis. Rättsläget i denna fråga har varit väldigt omdiskuterat de senaste 10 åren och också framstått som väldigt oklart. Varför ämnet varit oklart är för att det är två starka rättsområden, konkursrätten och miljörätten som kolliderar.Viktiga principer inom de båda områdena kolliderar.

Sedan 1996 står biogas för över hälften av den använda fordonsgasen i Sverige. Det blir således allt mer angeläget att framställa biogas. Biogasprojektet Biogas i Brålanda har för avsikt att framställa biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester.Materia från en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen återstår ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Uppsatsens huvudfråga är huruvida biogödseln från projektet Biogas i Brålanda får användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna.

Sedan Nacka golfklubb införde källsortering år 2003 har golfklubben funderat över hur deras sortering och avfallshantering egentligen fungerar. I samband med den miljöcertifiering golfklubben ansökt om att få via Golf Environment Organization (GEO) skall ett flertal områden på golfklubben ses över, varav avfallshanteringen är ett av dessa områden.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur Nacka golfklubb idag avfallshanterar och ta fram ett underlag för den certifiering golfklubben ansökt om inom det givna området. Underlaget för certifieringen ska baseras på certifieringens krav och rutiner för förbättring ska baseras på kunskap, hantering samt minimering. De metoder som använts är litteraturstudier, intervjuer, studiebesök samt en analys utifrån Sustainable Development Records (SDR).Resultatet av SDR gav en generell bild av golfklubbens effektivitet, sparsamhet och marginal. Genom SDR kan golfklubben i framtiden fortsätta att mäta och jämföra sina resultat för att se om verksamheten går mot en mer hållbar utveckling och avfallshantering men för att göra detta måste en grundligare undersökning i framtiden genomföras i samband med en avfallsrevision.Utifrån det rutiner golfklubben har rekommenderas ett flertal förändringar för att golfklubben ska få en bättre standard inom sin avfallshantering.

På vintern i de norra delarna av Sverige faller stora mängder snö på kort tid. Detta medför problem för kraftvärmeverken för avfall. Snöblandat bränsle förs in i pannan och bidrar till en högre fukthalt än vad pannan är dimensionerad för. Detta försämrar driften och kan t.o.m. orsaka driftstopp.

Hälsoteknikcentrum Halland arbetar i olika projekt för att ta fram nya tekniska lösningar på problem inom sjukvården, tillsammans med representanter från Hallands sjukhus Halmstad tog de fram problemställningen med den medicinska avfallshanteringen. Idag upplever sjuksköterskor och vaktmästare att hanteringen av operationsavfall är en obehaglig arbetsuppgift då den innebär att handskas med kontaminerat avfall, sjukhuset är därför måna om att ta fram en produkt som komprimerar avfallet, vilket skulle förbättra arbetsmiljön.Produkten ska komprimera 150-liters säckar med avfall från operationer, detta ska ske på ett användarvänligt sätt utifrån specifika krav. Kravspecifikationen togs fram i samråd med sjukhuspersonal. Genom olika experiment undersöktes flera olika metoder för att komprimera en säck, den mest lämpliga metoden för ändamålet blev att pressa säcken. Efter att ha utvecklat idén till en fungerande metod konstruerades det en prototyp.

Samhället ställer idag stora krav på företag avseende miljö och hanteringen av farligt avfall. Genom att företag tar fram ett ledningssystem och blir certifierade kande leva upp till kraven och få kontroll över sin kemikaliehantering. Syftet med uppsatsen är att jämföra två analysföretag och deras syn på miljö och farligt avfall. Studien är en fallstudie och baserar sig på intervjuer med VD och kvalitets- och miljösansvarig på respektive företag. Det framkom att synen på miljö är olika främst på grund av att företagen har olika ägarförhållanden men även VD påverkar hur synen på miljön är.

Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.