Sökresultat:
192 Uppsatser om Procedurellt innehćll - Sida 4 av 13
Undervisning under m?ltidssituationerna : En observationsstudie om hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt
Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.
Den farliga pojken och den utsatta flickan - En kvalitativ inneh?llsanalys om hur flickor och pojkar framst?lls i beslut enligt 3 ? LVU
Already during the 90s, research showed that girls and boys are presented in different ways in judgments according to ? 3 LVU. While sexuality was given a large space in the girls' judgments, it was barely mentioned in the boys'. This study aims to investigate how the legal genders boy and girl are presented in judgments made according to ? 3 LVU during 2023.
ARBETSTERAPEUTERS ERFARENHETER AV COGNITIVE ORIENTATION TO DAILY OCCUPATIONAL PERFORMANCE (CO-OP) I behandling av vuxna patienter
Bakgrund: Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) ?r en
behandlingsmetod d?r arbetsterapeuten guidar patienten att hitta egna strategier f?r att
n? sina m?l.
Syfte: Syftet med den h?r intervjustudien ?r att unders?ka arbetsterapeuters erfarenheter av att
anv?nda Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) som
behandlingsmetod f?r vuxna.
Metod: Inklusionskriterier f?r urval av deltagare var leg. arbetsterapeuter med erfarenhet av att
anv?nda behandlingsmetoden CO-OP med vuxna patienter. Datainsamlingen gjordes
genom kvalitativa intervjuer, datan bearbetades genom kvalitativ inneh?llsanalys.
Resultat: Utifr?n analys av den insamlade informationen fr?n intervjuer framkom fyra kategorier
och nio underkategorier.
DIN INSATS G?R SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall
Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.
Goodwillnedskrivning i samband med byte av VD i svenska b?rsnoterade f?retag
Nedskrivningsprocessen av goodwill inneh?ller ofta flera subjektiva v?rderingar som
f?retagsledningen beslutar om. Tidigare studier vittnar om v?lk?nda fenomen som
resultatmanipulation och big bath accounting, dessa f?rekommer i andra delar av v?rlden, n?r det
kommer till goodwillnedskrivningar. Studien syftar d?rf?r till att unders?ka sambandet mellan
byte av VD och goodwillnedskrivningar i Sverige.
Logopeders erfarenheter och upplevelser av att erbjuda och genomf?ra digitala v?rdm?ten med patienter med afasi
F?religgande studie syftade till att med en induktiv ansats unders?ka inom V?stra G?talandsregionen kliniskt verksamma neurologopeders upplevelser och erfarenheter av att erbjuda och genomf?ra digitala v?rdm?ten med patienter med afasi. Datainsamlingen genomf?rdes via 20 intervjuer d?r f?rfattarna f?ljde en semistrukturerad fr?geguide. Efter analys av data, d?r kvalitativ inneh?llsanalys anv?ndes som metod, kunde tre ?verkategorier urskiljas; Det finns viktiga f?rdelar, Nytt s?tt att m?tas kr?ver nya kunskaper, rutiner och material samt Grundf?ruts?ttningar p?verkar praktiken.
Hur dividerar man brÄk? : En studie av lÀroböckers hantering av multiplikation och division av brÄk
Undersökningar har visat att mÄnga elever har bristfÀlliga kunskaper i brÄkrÀkning nÀr de lÀmnar grundskolan. Eleverna har sÀrskilt stora problem med att kunna utföra korrekta multiplikationer och divisioner med brÄk inblandat. Med bakgrund av detta har jag intresserat mig för hur lÀroböckerna hanterar dessa frÄgor. Jag har dÀrför genomfört en lÀromedelsanalys av tvÄ olika lÀroboksserier som Àr aktuella i undervisningen pÄ tvÄ högstadieskolor i Karlstad.Dessa tvÄ lÀroboksserier Àr Matte Direkt Är 7-9 och Matematikboken XYZ. Jag har beskrivit och analyserat de relevanta avsnitten ur instrumentella och relationella aspekter, samt Àven gjort en jÀmförelse med Margareta Löwings förslag pÄ metod att arbeta med brÄk.
H?r ska det skrivas!
I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom
mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier
och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt.
I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av
litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en
kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.
Arbetsterapeuters erfarenhet av att arbeta med skapande aktiviteter f?r personer med diagnostiserad ?tst?rning.
Bakgrund Skapande aktiviteter som intervention f?r arbetsterapeuter ?r en av de grundl?ggande
h?rnstenarna i professionen och har funnits sedan arbetsterapins start. Att arbeta med
skapande aktiviteter inom psykiatrin ?r vanligt och kan bidra till att patienter upplever
st?rre meningsfullhet i vardagen. Personer med diagnostiserad ?tst?rning har ofta ett
mindre deltagande i meningsfulla aktiviteter i vardagen p? grund av att st?rre delen av
deras vardag fokuseras p? kropp och mat.
ARBETSTERAPEUTERS UPPLEVELSE AV H?LSA OCH ARBETSLIV
Bakgrund
Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar.
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans.
Metod
Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.
Jag vill inte ha n?gon gruva, men jag hoppas att det blir en. En kvantitativ inneh?llsanalys av gestaltningen av uranbrytning i ?stersunds-Posten
Aim of thesisThe aim of the thesis is to understand how the issue of uranium mining is framed in ?stersundsPosten, the biggest local newspaper in the county of J?mtland, where one of Sweden?s largesturanium deposits has been found. This is done by examining how uranium mining itself isframed, who gets to speak about it, and how the framing has changed over time.TheoryWe use framing to analyse how the placement of words, pictures and actors in specific parts ofthe texts can contribute to how uranium mining is presented in ?stersunds-Posten.MethodQuantitative content analysis is used to examine a total of 193 articles from the years 2005,2010, 2018 and 2025. The content analysis is focused on the presence of evaluative words,arguments and actors in certain parts of the texts, most importantly the headlines, photographsand quotes.ResultsThe results show that uranium mining is framed by negativeness, especially surrounding thepossible effects on the water in J?mtland.
V?rd- och omsorgspersonalens kunskaper i m?ltidssituationer och dess betydelse f?r ?ldres m?ltidssituation
Syfte: Syftet ?r att ?ka f?rst?elsen f?r hur v?rd- och omsorgspersonalen uppfattar sina kunskaper i m?ltidssituation samt hur de kunskaperna samspelar och p?verkar ?ldres m?ltidssituation.Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ forskningsansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem undersk?terskor inom ?ldreomsorgen. Materialet analyserades med kvalitativ inneh?llsanalys och Five Aspects Meal Model (FAMM).Resultat: Resultatet visade att v?rd- och omsorgspersonalen uppfattade att kunskap, bem?tande och n?rvaro var viktiga delar i ?ldres m?ltidssituation.
Spelartillg?nglighet - en gr?zon - Yrkesrollers perspektiv p? beslutsfattandet i ?terg?ngsprocessen vid skada inom elitfotboll
Syfte: Syftet ?r att unders?ka hur fotbollstr?nare, fystr?nare och fysioterapeuter talar och resonerar om spelares tillg?nglighet och ?terg?ng fr?n skada inom elitfotboll.Metod: En kvalitativ intervjustudie. 7 intervjuer gjordes p? deltagare med olika roller inom en elitfotbollsklubb. Datan samlades in via semistrukturerade intervjuer fr?n 3fotbollstr?nare, 2 fysioterapeuter och 2 fystr?nare och analyserades med en kvalitativ inneh?llsanalysResultat: Resultatet visar att ?terg?ngsbeslut utg?r en komplex f?rhandling d?r prestationskrav ofta prioriteras ?ver medicinsk beslutsr?tt.
Konst?kares upplevelser av tidig specialisering - En j?mf?relse av konst?kare i Sverige och Lettland
Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar
konst?kare mentalt, socialt och kulturellt.
Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande
inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n
Lettland.
Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares
roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.
Utf?r barnsk?tare och f?rskoll?rare samma arbetsuppgifter?
Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.