Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

En elliptisk kurva bestÄr av nollstÀllena till ett kubisk polynom i tvÄ variabler, sÄdant att det existerar Ätminstone en punkt pÄ kurvan och kurvan Àr icke-singulÀr. Punkterna pÄ en sÄdan kurva bildar en abelsk grupp och olika egenskaper hos dessa grupper beskrivs i den hÀr uppsatsen. Bland annat presenteras Mordell-Weils sats som sÀger att en elliptisk kurva över en talkropp Àr en Àndligt genererad grupp. Nagell-Lutz sats ger nödvÀndiga villkor för att en punkt pÄ en rationell elliptisk kurva ska ha Àndlig ordning. Resultatet att en elliptisk kurva över de komplexa talen Àr isomorf med en torus presenteras ocksÄ.

Bakgrund: Tobaksrökning Ă€r den största och vanligaste orsaken till sjukdom. Över en miljon svenskar röker. Behandling med rökavvĂ€njning har visat sig vara den mest effektiva metoden för att uppnĂ„ ett rökfritt liv. Syfte: Att undersöka hur personer som deltar i rökavvĂ€njningskurser inom primĂ€rvĂ„rden uppfattar dessa kurser. Ett ytterligare syfte var att undersöka om det finns skillnader i uppnĂ„dd rökfrihet mellan personer som fĂ„r rĂ„dgivning individuellt respektive i grupp.

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv erhÄlla djupareförstÄelse och ökad kunskap kring de processer som finns i smÄgrupper, hur konflikterpÄverkar sammanhÄllningen och vad det Àr som gör att en stabil grupp förblir stabil. Studienutgick frÄn ett kvalitativt förhÄllningssÀtt med en hermeneutisk ansats. Med ensemistrukturerad intervjuguide utgjordes urvalet av tvÄ grupper med fem medlemmar irespektive grupp dÀr hÀlften Àr mÀn och hÀlften kvinnor. Resultatet visar att konflikter inomvÀnskapsgrupper inte Àr av ondo och kan vara utvecklande för bÄde gruppen och den enskildeindividen. Den starka sammanhÄllning grupperna har visar pÄ att konflikter inte Àr en storfaktor för gruppens vÀlmÄende.

This study illustrates how the power relation between the trustee and principals are experienced and maintained in proportion to the missions design. The main focus lies on understanding of how trustee perceives and applies the mission`s cornerstones and how power can be expressed in the relationship between trustees and principals. Nine semi-structured interviews were conducted with trustees whose principals were mentally disabled. The interviews were then analyzed with the support of Foucault's concept of discipline, knowledge, control, surveillance and reward/punishment and Tilly's theory of persistent inequality We have obtained an understanding of the complexity of the assignment regarding the mission`s cornerstones who goes into every other, and all respondents agreed that the cornerstones should be considered as a whole. We concluded that the trustee on the basis of the mission's design possesses a power that is necessary and important to have regarding the relation to his principal and its social network.

NÀr vi studerar sÄ bedömer vi kontinuerligt vÄr egen inlÀrning via en sÄ kallad inlÀrningsbedömning Judgement of Learning (JOL), vilket ligger till grund för vÄr reglering av till exempel studietid. Denna studie undersökte om de bedömningar vi utför Àven pÄverkar vÄrt minne. TjugoÄtta deltagare delades in i tvÄ grupper som fick lÀra sig 40 ordpar pÄ samma sÀtt, följt av ett minnestest efter ett retentionsintervall pÄ fem minuter. Den enda skillnaden mellan de tvÄ grupperna var att ena gruppen bedömde sin inlÀrning tre gÄnger och den andre endast en gÄng. Resultatet som erhölls visade att det inte var nÄgon signifikant skillnad mellan grupperna, det vill sÀga att den grupp som utförde tre bedömningar inte mindes materialet bÀttre Àn den grupp som enbart utförde en bedömning.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

Genreblandning har de senaste fem Ären blivit en allt större del i hur datorspel designas. Den hÀr uppsatsen Àr en studie i hur genreblandning kan appliceras i en spelproduktion och hur denna produktion och dess genreblandning uppfattas av en grupp utomstÄende som sedan spelar spelet. Den blandning som studeras Àr den mellan genrerna role-playing game, dual-joystick shooter och minigolf. Resultaten frÄn den enkÀt denna grupp sedan svarar pÄ visar att genreblandning mellan de valda genrerna fungerar trots deras olikheter sinsemellan, men att det Àr mycket viktigt att spelets övriga element inte försummas till förmÄn för genreblandningen. Det framgÄr Àven att den grad till vilken de tre genrerna blandas i spelet respondenterna testar inte Àr den maximala..

Syftet med detta arbete var att fÄ ökad förstÄelse för hur Ätta specifika instrumentallÀrare utnyttjar möjligheterna och hanterar utmaningarna under lektioner i grupp och enskilt i cello- och blockflöjtsundervisning. Vi intervjuade Ätta lÀrare (fyra cellolÀrare, tre blockflöjtslÀrare och en brasslÀrare) för att undersöka hur de uppfattade grupp- och enskild undervisning samt möjligheter och utmaningar med dessa undervisningsformer.Resultatet visar pÄ att det Àr enklare att fÄ en personlig kontakt under den enskilda lektionen och att lektionsinnehÄllet blir mer individuellt anpassat. Fokus pÄ tekniken ses dock som bÄde positivt och negativt. Relationen mellan lÀraren och eleven under den enskilda lektionen kan lÀtt bli osymmetrisk varför lÀrare bör försöka ?bjuda in? eleven att vara mer delaktig i diskussioner och planering.

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

Den tekniska utvecklingen i samhÀllet gör att medieanvÀndning i dagens skola Àr ett Àmne som stÀller krav pÄ bÄde lÀrare och elever. Den teoretiska utgÄngspunkten grundas pÄ en sociokulturell syn pÄ lÀrande och den potential visuella medier som TV och film har som ett pedagogiskt verktyg i klassrummet. Detta arbete undersöker vidare en grupp lÀrares attityder om och anvÀndning av medier som TV och film pÄ högstadie- och gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. En undersökning baserad pÄ 43 enkÀter och sex intervjuer ligger till grund för den analys och diskussion som belyser hur denna grupp lÀrare anvÀnder TV och film i undervisningen, vilket material de anvÀnder och varför de anvÀnder detta. Undersökningens resultat tyder pÄ en medvetenhet hos berörda lÀrare angÄende mediernas olika funktioner för att intressera och engagera elever.

Att vÀnta barn innebÀr en tid av förÀndring och lÀrande. PÄ förÀldrautbildningen numera kallat förÀldrastöd i grupp, ska det vÀntande paret fÄ tillgÄng till information och kunskap, rÄd och stöd. Ansvaret för barnets bÀsta ligger sÄvÀl pÄ förÀldrarna som pÄ samhÀllet, och förÀldraut-bildningen ska frÀmja det friska, positiva och naturliga i att vÀnta, föda, adoptera och vÀxa tillsammans med barn. FörÀldrautbildningen har genomgÄtt en stor förÀndring sedan den upp-kom och Àndras fortlöpande med tiden. Syftet med studien var att undersöka förÀldrars upplevelse av förÀldrastöd i grupp inom mödrahÀlsovÄrden.

Kan kulturaktiviteter vilka erbjuds genom arbetet, resultera i ett ökat vÀlmÄende för den anstÀllde och eventuellt Àven en ökad kÀnsla av sammanhang? Detta Àr utgÄngspunkten för uppsatsen, som tar sin början i Antonovskys salutogena perspektiv och KASAM, vilket mÀts kvantitativt pÄ tvÄ grupper dÀr Grupp 1 utgjordes av anstÀllda pÄ arbetsplatser dÀr kulturaktiviteter regelbundet erbjöds och Grupp 2 av anstÀllda pÄ en arbetsplats utan kulturaktiviteter. Genom deltagarnas resultat pÄ KASAM formulÀret, utlÀstes att kulturaktiviteter och ett deltagande i dessa visar ett samband med en ökad KASAM hos individen. Uppsatsen diskuterar sedermera hur kulturkonsumtion kan vara en bidragande mental hÀlsofaktor av lika vikt som den av arbetsplatser mer erkÀnda uppbyggnaden av fysisk hÀlsa, genom trÀning för förebyggande av sjukdom och ohÀlsa..

Ungdomars hÀlsa och vÀlbefinnande har under senare Är hamnat allt mer i fokus och det Àr viktigt att lÀra ut grundlÀggande hÀlsovanor. Handslagets mÄl med skolsamverkan Àr att öka samarbetet mellan skola och idrottsföreningar. Syftet med studien var att studera vilka effekter Handslaget haft betrÀffande fysisk aktivitet och psykiska samt fysiska symptom bland en grupp skolungdomar. En totalundersökning med enkÀter genomfördes 2003 i Ärskurs sex, pÄ en skola i Halland, samt en uppföljning 2006 i Ärskurs Ätta. Resultatet visade att flickor var mer ute pÄ rasterna men att de blev mindre svettiga och andfÄdda under skoltid 2006.