Uppsatsen studerar representationen av romer i Tony Gatlifs film Gadjo Dilo (1997) i syfte att avtäcka huruvida de tillämpade audiovisuella uttrycksmedlen som präglar formen, korresponderar med eller står i kontrast till de synsätt, med tillhörande maktstrukturer, som det förmedlade innehållet visar prov på. Metoden som tillämpas är närläsning av filmen, vilket resulterar i iakttagelser som ställs i relation till uppsatsens teoretiska utgångspunkter, nämligen Stuart Halls redogörelse för representation, stereotypifiering och motståndsstrategier, jämte Robert Stams och Louise Spences metod där en framställnings tillämpning av specifikt audiovisuella uttrycksmedel synas, samt tidigare forskning kring representationen av romer. Utifrån resultatet av analysen konstateras att representationen av romer i Gadjo Dilo är motsägelsefullt utförd i bemärkelsen att det övergripande synsätt (romerna är subjekt och utgör normen), med tillhörande maktstruktur (romerna är jämställda eller överlägsna de vita européerna), som det förmedlade innehållet ger vid handen, står i kontrast till det övergripande synsätt (de vita européerna utgör normen), med tillhörande maktstruktur (de vita européerna är överlägsna romerna), vilket tillämpningen av vissa audiovisuella uttrycksmedel (bildutsnitt och kamerapositionering) som präglar formen ger vid handen..

Denna uppsats utreder samspelet mellan politisk kultur och politisk ekonomi i Jordaniens politiska liberaliseringsprocess genom en litteraturstudie förankrad i kulturspecifik forskning. Det teoretiska huvudsyftet är att pröva Michael Ross teori om förhållandet mellan beskattning relativt offentlig service och politisk liberalisering, på en djupare nivå. Högre beskattning relativt offentlig service antas ge representation, politisk liberalisering och demokratisering. Vi kartlägger vilka kringliggande faktorer denna ekonomiska cost-benefit-modell fungerar tillsammans med.Vår slutsats är att den ekonomiska cost-benefit-modellen samspelar med en kulturell cost-benefit-modell. I Jordanien tillfredställde inte regimen befolkningens krav på subvention av exempelvis bränsle och basmatvaror.

This essay is a study of the government bills for a new grading scale in the Swedish schools. There have been many complaints about the current grading scale and the main problem seems to be that teachers are interpreting the criteria for certificates differently. There are two major challenges for Swedish teachers, one is how to interpret the criteria for certificates, the other one is the equality problem , students can not be sure of that two different teachers would give the same grades. The main point of the essay is to try to find out whether the new grading scale will solve this problem. To my help I have made an analysis of the bills of the Swedish government for the new grading scale.

Sarah Kane?s first play Blasted (1995) has often been read in a normative and biographical way by critics, authors and previous researchers. This essay makes a supplementary close reading of Blasted from gender and genealogical perspectives and utilizes theoretical works by Judith Butler, Luce Irigaray and Michel Foucault. My study makes clear that the characters different positions in language and talk create and maintain a power imbalance between them. Efforts to change and develop one?s individual position in language and talk are being made throughout the play since it is the only way to bring about a change in the social power structure.

Sedan den 1 januari 1999 är det miljöbalken som styr svensk miljörätt. miljöbalken ersatte då 15 äldre lagar inom miljöområdet och avsikten med balken har varit att få en heltäckande lagstiftning som saknar glapp och överlappningar mellan lagar, vilket var fallet då miljöskyddslagen gällde. Problem uppstår dock när miljöbrott sträcker sig över längre tider. Syftet med uppsatsen har varit att titta på problem som kan uppkomma angående ansvarsfrågan vad gäller en markförorenad industritomt i brytpunkten mellan två miljölagar: miljöskyddslagen och miljöbalken. Vilka problem som uppkommer när en miljölag efterträder en annan miljölag, där förloppet sträcker sig över båda lagarna i tiden.

Uppsatsen handlar om matematiksvårigheter/dyskalkyli. Dyskalkyli betyder att barn har problem med beräkningar i matematik. En del elever har svårt att behärska matematik, vissa barn utvecklar dyskalkyli/dysmatematik senare i framtiden. Orsaker till dyskalkyli kan vara ärftliga. Både de lärare och specialpedagoger som jag intervjuade ville kalla elevers svårigheter för matematiksvårighet eller dysmatematik.

Detta examensarbete handlar om hur man optimerar modellering och texturering för spelmodeller. Frågeställningen är vilka problem som kan uppstå om man inte optimerar spelmodeller, och vilka tekniker man kan använda sig av för att lösa dessa problem.Med hjälp av proffesionella datorgrafiker från det svenska spelföretaget Fatshark AB, samt mina tidigare kunskaper från kandidatutbildningen datorgrafik på Luleås tekniska universitet i Skellefteå, har jag undersökt olika tekniker och metoder för att optimera modeller i spel..

Den här uppsatsen ska undersöka hur tre perioder av kvinnorörelser i Sveriges historia avspeglas i framställningen av kvinnor i Veckorevyn. Syftet är att undersöka ifall framställningen av kvinnor förändras i förhållande till dessa tre perioder. Detta har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema använts. Det har också gjorts en kvalitativ innehållsanalys med kritisk diskursanalys och semiotisk analys av två nummer under respektive period. Teorier om veckopressens påverkan på läsaren har använts.

Vilka problem och möjligheter finns det med svensk gastronomisk kultur? Syftet med uppsatsen är att göra en inventering av olika matintressenters åsikter om svensk gastronomisk kultur; vad den svenska gastronomiska kulturen omfattar samt hur den ser ut i Kalmar län. Vi har använt oss av en induktiv ansats för att kunna kartlägga problem och möjligheter med den gastronomiska kulturen i Kalmar län. Fältmaterialet har samlats in från åtta stycken intervjuer.Producentledet är för svagt och utbudet litet av regionala matupplevelser för att marknadsföra Kalmarregionen samlad. Efterfrågan finns på upplevelser med inslag av unik kultur, natur, svenska traditioner, matfestivaler, samt upplevelser med högre kvalité och mer engagemang.

Syftet med denna uppsats är att belysa och förstå hur fenomenet föräldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstå varför föräldraskap idag kräver insatser från riksdag och regering och på så sätt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har fenomenet för-äldraskap konstruerats på 1970-talet och idag? Har föräldraskapet även tidigare inneburit problem och hur såg dessa problem i så fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur föräldraskapet framställs på 1970-talet och idag? Den metod som använts i uppsatsen är diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som använts i studien är socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriär. Empirin består av 40 artiklar från tidskriften Vi föräldrar och två stycken SOU-betänkanden.I texterna finner författarna att fenomenet föräldraskap framställs vara på god väg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhället.

Behavioral problems are one of the leading reasons for re-homing and euthanasia in dogs. It is estimated that between 40 ? 87 % of dogs suffer from some sort of behavioural problem, making it an important animal welfare issue. Separation anxiety is one of the most common behavior problems encountered in dogs after problems related to aggression. This thesis is aimed at examining the etiology behind separation anxiety related behavior in dogs based on existing literature as well as comparing and evaluating the efficiency on suggested treatment protocols.

Att motverka traditionella könsmönster är ett uttalat mål inom förskolan såväl som skolan. I denna uppsats analyserar jag den statliga offentliga utredningen Jämställd förskola, SOU 2006:75. Mitt syfte är att undersöka hur traditionella könsmönster framställs som problem och vilka konsekvenser som kommer från denna framställning. Ett mer övergripande syfte är också att ta reda på vad som händer med så kallad emancipatorisk kunskap när den införlivas i en politisk diskurs. Metoden för undersökningen är en slags diskursanalys som kallas för What's the problem? och som är mig behjälplig för att undersöka just problemrepresentationer.

Syftet med detta examensarbete är ta reda på vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i matematik och i vilken mån den går att påverka. Resultatet visade att matematiklärarna som ingår i denna undersökning ansåg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i matematik och ansåg sig arbeta med att främja denna förmåga hos sina elever. Ett undersökningsformulär med fem sk rika matematiska problem gavs därför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lämplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formuläret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat på problemlösning i en grupp om 12 elever som får sin skolundervisning på Ungdomsalternativet.

Syftet med den är undersökningen har varit att skapa en förståelse för att kunna förklara de problem som uppstår vid en lagerflytt mellan produktion och distribution inom ett affärssystem. För att kunna uppnå syftet identifierades de teorier som skulle komma att behövas. Teorierna jämfördes med en nulägesbeskrivning på företaget för att se hur det fungerade i affärssystemet. Analyseringen utav teorierna och nuläget bidrog till att påpeka var problem kunde uppstå eller om de redan fanns inom systemet. Tack vare den analyserade informationen kunde slutligen slutsatser om rekommendationer påpekas för hur problemen skulle kunna motverkas, om inte motarbetas..

Syftet med detta arbete är att studera ett undervisningssätt för att individualisera matematikundervisningen. Tanken är att använda sig av matematiska uppgifter som utmanar varje elev i en grupp. Undervisningssättet som ska studeras ska genomsyras av en strävan efter att eleverna ska nå nästa utvecklingszon med hjälp av en matematisk uppgift som kan upplevas som ett matematiskt problem. Utgångspunkten i detta examensarbete är ett socialkonstuktivistiskt perspektiv där det kulturella och det sociala samspelet spelar en avgörande roll för att erövra kunskap. Ett ramverk är framskrivet och ger kriterier för vad lärarens roll, gruppens roll samt uppgifternas karaktär har för betydelse i strävan att nå en individualiserad matematikundervisning med hjälp av matematiska uppgifter. Dessa kriterier ligger till grund för det studerade undervisningssättet. En grupp bestående av 12 stycken elever på det naturvetenskapliga programmet har arbetat med fem matematiska uppgifter vid fem lektionstillfällen.