Upplevelsesamhället har utvecklats i rask takt de senaste åren. Konsumenterna söker upplevelser mer än de vill ha saker. KK-Stiftelsen (2009) är inne på att det är svårare för företagen att tillfredsställa kundbehov, och menar vidare att det är en viktig aspekt för människorna i dagens samhälle att tillfredsställa självförverkligande. Ett problem som uppstått i och med utvecklingen, är att ishockey har blivit en kommersiell produkt som inte bara handlar om de två lagen och domarna ute på banan, utan det krävs mer än så för att lyckas tillfredsställa besökarnas behov. En del i detta är alkohol som finns till försäljning vid ishockeyevenemang på elitnivå.

Denna uppsats undersöker kommunikativa förutsättningar för Mini-Maria i Göteborg att föra ut information om alkohol och droger till unga 13?21 år. Uppsatsen undersöker vidare om unga vet vart de skall vända sig för att få information om alkohol och droger och till vilka plattformar, aktörer och sociala kontaktytor de helst vänder sig för att få alkohol- och droginformation, samt huruvida unga i Göteborg känner till Mini-Maria eller ej. Uppsatsens resultat har för avsikt att ge fingervisningar som kan fungera som underlag till Mini-Marias framtida kommunikationsstrategier. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är inom fältet strategisk kommunikation.

Bakgrund: Alkoholism är en sjukdom som orsakar två och en halv miljon dödsfall varje år runtom världen. Alkohol skadar själen och kroppen från topp till tå. Bra bemötande av patienter med alkoholproblem är en av förutsättningar för att stödja patient i hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie är att belysa hur bemötande till patienter med alkoholproblem är bland personal inom primär vård och inom somatiska vårdavdelningar. Metoden var en litteraturöversikt med viss systematik inspirerad av Willman et al (2011) sju steg. Tio vetenskapliga artiklar var utvalde i studien efter sökningar i databas CINAHL, PubMed och PsychInfo.

Missbruk av alkohol och droger förekommer på alla arbetsplatser. I samband med rehabiliteringsutredningar gällande missbruk- och beroendeproblem framkom det i flera fall att arbetskamrater och även chefer under flera års tid hade känt till eller misstänkt att medarbetaren haft missbruksproblem. Företagshälsovården Previa i Malmö sammanställde en utbildning som riktades till chefer samt fackliga företrädare på Universitetssjukhuset i Malmö, UMAS. Syfte: Avsikten med denna rapport var att följa upp vad de som deltagit i utbildningen ansåg om upplägget med att arbetsgivaren och företagshälsovården höll utbildningen tillsammans och vad man ansåg om att utbildningen var obligatorisk. Det var även intressant att få veta om man kände till att det fanns en alkohol- och drogpolicy på arbetsplatsen och om man upplevde att utbildningen haft ett värde för egen del.

Studien har haft en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod har använts för att samla in data från fem studerande män i åldrarna 20-26 år. Syftet med studien har varit att belysa unga universitetsstuderande mäns erfarenheter av den manliga studentrollen i relation till alkoholkonsumtion. Vi har med Goffmans dramaturgiska perspektiv och Connells maskulinitetsteori tolkat resultatet. Det framgår att rollen som student har förväntningar på sig att gestaltas på specifika vis och att detta formar de individer som går in i denna roll. Lika så gäller för rollen som man, där vissa attribut och handlingar krävs av individen för att visa upp och markera tillhörighet till rollen.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka en eventuell skillnad i ålder för berusningsdebut och frekvensen av alkoholintag mellan lagidrottande kvinnor och män. Dessutom undersöka om berusningsdebuten sker i samband med idrottandet (till exempel träningsläger eller avslutning/lagfest) Metod: I undersökningen användes en kvantitativ metod då enkäter delades ut till 103 individer i sju olika idrottslag i tre olika idrotter. Idrotterna som representeras i undersökningen är basket, innebandy och fotboll. Representanter för basketen är ett damlag och ett herrlag, från innebandyn ett damlag och från fotbollen är det två damlag och två herrlag. Resultat: Inga tester visade på några statistiskt signifikanta resultat, men av den insamlade datan har man kunnat se att fler lagidrottande kvinnor dricker alkohol, men bland de män som dricker alkohol, dricks det oftare. Medelålder för alkoholdebuten låg för båda könen på 16 år.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka en eventuell skillnad i ålder för berusningsdebut och frekvensen av alkoholintag mellan lagidrottande kvinnor och män. Dessutom undersöka om berusningsdebuten sker i samband med idrottandet (till exempel träningsläger eller avslutning/lagfest) Metod: I undersökningen användes en kvantitativ metod då enkäter delades ut till 103 individer i sju olika idrottslag i tre olika idrotter. Idrotterna som representeras i undersökningen är basket, innebandy och fotboll. Representanter för basketen är ett damlag och ett herrlag, från innebandyn ett damlag och från fotbollen är det två damlag och två herrlag. Resultat: Inga tester visade på några statistiskt signifikanta resultat, men av den insamlade datan har man kunnat se att fler lagidrottande kvinnor dricker alkohol, men bland de män som dricker alkohol, dricks det oftare. Medelålder för alkoholdebuten låg för båda könen på 16 år.

Den liberala synen på droger som finns idag, påverkar ungdomar i dagens samhälle. Skolan är en plats där de påverkas av både grupptryck och av andra yttre faktorer. Vi har i vår uppsats diskuterat om hur man kan förebygga langning på skolor. Det är viktigt att man i ett tidigt skede ser till att begränsa ungdomars tillgänglighet av alkohol och droger och skolan kan vara en viktig faktor i detta arbete. Uppsatsen är byggd på en liten empirisk undersökning bland gymnasieelever i Umeå kommun.

Uppsatsen behandlar ämnet alkohol i arbetslivet och syftet är att undersöka inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. I studien redovisas faktorer som påverkar detta.Frågeställningarna är;? Har arbetsorganisationerna en alkoholpolicy och i så fall förmedlar arbetsgivaren vad som faktiskt är nedskrivet i detta dokument?? Har företagskulturen, den kultur som finns på orten, så kallad bruksanda samt den psykosociala arbetsmiljön inverkan på inställningen till alkohol?? Finns det andra faktorer som kan tänkas påverka de anställdas inställning till alkohol?Uppsatsen börjar med ett bakgrundsavsnitt som behandlar viktiga begrepp, alkoholpolitik och dryckeskultur i Sverige samt vad lagen säger om utformningen av en alkoholpolicy. Teoridelen som följer efter utgörs av tre delar som är till grund för vår analys. Dessa tre delar är; ledarskap, företagskultur och arbetsmiljö.

I denna studie undersöktes om relationen mellan alkoholkonsumtion och episodiskt minne skiljer sig beroende på vilken allele av APOE genen en person har. Undersökningsdeltagarna delades upp i fyra grupper, medelålders män, medelålders kvinnor, äldre män och äldre kvinnor. Utbildningsnivå och ålder inom varje åldersgrupp användes som kovariat. APOE delades upp på ?4 bärare och icke bärare.

Syftet var att undersöka hur alkohol påverkar den fysiska prestationen cirka 10 timmar efter alkoholintag (?dagen efter?). Mina frågeställningar var: Hur påverkas hjärtfrekvensen och den skattade maximala syreupptagningsförmågan vid ett submaximalt arbete på cykel? Hur påverkas den subjektiva ansträngningen vid ett submaximalt arbete på cykel? Hur påverkas den explosiva styrkan i benmuskulaturen vid ett enbenslängdhopp? Hur påverkas den maximala isometriska styrkan i knästräckarmuskulaturen? Metod Fem män genomförde vid två olika tillfällen, tre olika tester. Submaximal syreupptagningstest på cykel, enbenslängdhopp och ett isometriskt styrketest för knästräckarmuskulaturen i en biodexmaskin.

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

Såväl nationell som internationell forskning visar på klara kopplingar mellan alkohol och våld. Sambandet är ändå problematiskt och det ligger tydliga utmaningar i att förklara sambandet som kausalt. Hittills har merparten av forskningen inriktat sig på att hitta mellan- eller bakomliggande variabler för att förklara detta samband. Som en del i det vidare genusperspektivet har tidigare forskning diskuterat maskulinitet som en bidragande förklaring av samvariationen mellan alkohol och våld bland män. Mycket få av de studier som genomförts har emellertid varit kvantitativa.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkar unga mopedförares intentioner till att köra alkoholpåverkade.  Ytterligare ett syfte var att belysa de generella attityder till alkohol- och trafikrelaterade frågor som finns bland svenska ungdomar. Samtliga resultat och analyser baserades på en enkätundersökning utförd av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Enkäten vände sig till gymnasieelever och i analyserna behandlades svar från 1 933 elever i åldersintervallet 15 ? 21 år.De statistiska analyserna innefattade ?2-test samt en ordinal logistisk regressionsmodell. Resultaten visade att ungdomarna generellt såg det som oacceptabelt att köra moped med alkohol i blodet.