Abstrakt Syftet med uppsatsen är att empiriskt undersöka om Föreningssparbanken lyckats generera riskjusterad överavkastning genom utgivna aktieindexobligationer. Detta kommer att undersökas genom att räkna ut Sharpe kvoten för respektive aktieindexobligation och jämföra den mot den underliggande tillgångens Sharpe kvot. Undersökningsdata är beräknade på månadsbasis och sträcker sig över drygt tio år för att fånga produkten i upp samt nedgångar på börsen. Vi har med hjälp av vedertagna ekonomiska jämförelsemått undersökt om det går att påvisa någon skillnad i Sharpe kvot för aktieindexobligationerna och dess underliggande tillgång. Resultaten av studien visar att Föreningssparbanken inte lyckats generera en högre riskjusterad avkastning än de underliggande tillgångarna.

Syftet med denna studie är att undersöka effekten av en split i ett bolags aktie vad gälleravkastning och omsättning i aktiehandeln. Studien är baserad på insamlat datamaterial från 35olika bolag på Stockholmsbörsen som har genomfört en aktiesplit de senaste 5 åren. Vadgäller avkastningen har jag beräknat den faktiska avkastningen i aktien under 30 dagar eftergenomförandet av spliten och jämfört med OMX Stockholm all share index under sammaperiod. En eventuell över- respektive underavkastning har därmed erhållits. Omsättningen iaktiehandeln har jag beräknat som så att jag har jämfört omsättningen i aktien under 15 dagarinnan och 15 dagar efter genomförandet av spliten.

Beslut om kapitalstruktur avser proportionen av eget och främmande kapital, där central hänsyn tas till kreditrisken. Kreditrisken varierar för olika företag beroende på storlek, vilka säkerheter man kan ställa etc. Ratingbolag har specialiserat sig på att ge företag kreditbetyg som uttrycker den samlade uppfattningen om dess kreditrisk. En sänkning av kreditbetyget medför implicita kostnader, t.ex. sämre kreditvillkor.

AbstractTitle: Level/Degree/Grade:Authors:Supervisor:Research question:Purpose:How the bank may improve its financial counselling ? A qualitative case study.Bachelor Thesis; Business administration; Corporate finance.Andreas A?strand, Anton Persson, Kristoffer Wedebrand.Hans Mo?rner.How may the bank improve its financial counselling to private investors using portfolio theory?Our purpose is to examine the advice, with basis in portfolio theory, the bank?s financial advisors provide to their clients, the investors, and how they can improve. If we can identify and point out areas of improvement in the financial counselling, we hope to raise the question and contribute with an improved financial counselling. Another positive effect we are hoping for is to improve the situation for the investors whereas all parties benefit from an improved portfolio selection.This study is conducted through a qualitative case study, where we used a deductive approach and collected our data through personal interviews.The conclusion that emerges is that the financial counselling could potentially be improved if financial advisors improve their knowledge in portfolio theory.The originality shapes through the opportunity to investigate a specific bank and because of that an opportunity to examine a specific case more thoroughly was created. Our thesis contributes with opening La?nsfo?rsa?kringar?s and other banks? eyes to how their financial counselling could be improved through new knowledge in portfolio theory.

Inför folkomröstningen om införandet av Euron och deltagande i tredje steget av den ekonomiska och monetära unionen 14 september 2003 debatterades de automatiska stabilisatorerna livligt. En fördel som framfördes var deras snabba reaktion vid konjunkturförändringar. Studeras stabilisatorerna en aning närmare är detta antagandet inte helt uppenbart. I debatten nämndes också stabilisatorerna som en vital del av stabiliseringspolitiken men några empiriska bevis på storleken presenterades aldrig. Jag bestämde mig därför att gå till grunden med frågan om de automatiska stabilisatorerna för att undersöka om de var tillräckliga för ett EMU medlemskap.

Att försöka identifiera och analysera faktorer som påverkar hyresnivån för butikslokaler i Lunds centum..

Uppsatsens syfte är att analysera om och i så fall hur införandet av en marknad för utsläppsrätter, EU ETS, The European Union Greenhouse Gas Emission Trading Scheme, är en effektiv åtgärd för att åtgärda externalitetsproblemet växthuseffekten. Uppsatsens slutsatser är att införande av EU ETS medför större samhällsekonomisk vinst än om EU ETS ej införts. Nuvarande utformning av EU ETS omfattar inte alla verksamheter som bidrar med utsläpp av växthusgaser och måste därför kompletteras med andra styrmedel för att uppnå reduktionsmålet. EU ETS kan bli ett effektivare styrmedel om fler sektorer omfattas i handeln, exempelvis transportsektorn som i Sverige är den sektor som förväntas öka sina utsläpp. Handelsystemet kan även effektiviseras genom att tilldelningen av utsläppsrätter sker via försäljning istället för att vara gratis.

Syftet med uppsatsen är att empiriskt testa om det går att få överavkastning jämfört med MSCI Europe index, med hjälp utav rekommendationsestimat hämtat från FactSet databas. Vald tidsperiod är mellan den 31/10/2002 och den 31/10/2006. Utifrån detta vill författaren se om det går att avgöra hur effektiv marknaden/prissättningen är. Strategin är att använda sig utav Buy, Overweight, Hold, Underweight och Sell estimat och köpa in dessa rekommendationer i fem lika stora portföljer. (20% av MSCI Europe:s marknadsvärde i varje portfölj.) Rebalansering sker vid behov på månadsbasis efter rådande estimat.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

The purpose of this paper is to investigate if a dynamic investment strategy on the Swedish asset market can accomplish better returns then a static investment strategy. The dynamic investment strategy is created by incorporating business cycle predictors and firm-level variables to predict future stock returns. The predictive regression is calculated wih 60 months of observation (1999 01-2005 12) and is then used to estimate future returns for 23 months in the period 2004 01 -2005 11. The structure of the regression, with linear functions of ? and ?, goes back to Shanken (1990) and Avramov and Chordia (2005) has had success with the variables chosen.

Uppsatsen behandlar hur konsumtionen av läkemedel påverkas av patientavgifter för läkemedel. Närmare undersöks om det finns olika effekter i olika samhällsgrupper och hur dessa kan förklaras. Empiriska studier från Sverige, USA och Storbritannien används för att besvara frågeställningarna. Den teoretiska bakgrunden presenterar individens nytta av hälsa och hur hälsa produceras. Vidare är individen begränsad av tid och pengar i sin konsumtion och påverkas av moral hazard och asymmetrisk information.

Studien syftar till att analysera hur tre kommuner utformar och använder sina hälsobokslut..

Article 4.1(h) in the Rome I regulation establishes which law that will be applicable on contracts concerning financial instruments concluded in multilateral systems. The main problem is that most contracts concluded within these systems have standard clauses which contain a clause on the applicable law. If this is the case, Article 3.1 in the Rome I Regulation is applicable instead. This problem makes it difficult to find a need for article 4.1(h) if it will only be applicable in exceptional cases. However, the legal position on this matter is still unclear since the Rome I Regulation has just been put into force.

Två företag, konkurrenter på en duopolmarknad, undersöks under ett antal förenklande antagande för att finna jämviktsbeteende. Företagen antas förutom pris ha möjlighet att konkurrera genom att erbjuda produkter differentierade i två horisontella dimensioner. En tolkning är att företagen konkurrerar genom pris och lokalisering i en tvådimensionell stad. Av intresse är främst optimal grad av differentiering. Från genomgången litteratur står det klart att Nashjämvikten består av minimal differentiering i en dimension och maximal differentiering i den andra, samt pris som bestäms direkt av en transportkostnadskoefficient.