Dagens ledord skulle kunna sägas vara förändring. Medarbetare börjar och slutar sina anställningar, verksamheter omorganiseras, nya företag etableras och gamla kommunala funktioner avknoppas och blir Privata. En annan kultur tar plats där medarbetarnas lärande och utveckling ses som ett av företagens viktigaste konkurrensmedel och blir därigenom något att fokusera på, synliggöra och utveckla. Vikten av en gynnsam lärandemiljö för medarbetarna står därför i centrum för att möjliggöra för deras livslånga lärande. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet samt hur förutsättningar för lärande uppstår och skapas blev syftet med studien således att få förståelse för chefens betydelse för lärandemiljön på en nyetablerad arbetsplats.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och Privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och 70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevärda kvaliteter hanteras.

Titel: Med rätt teknik? en studie av ingenjörers inställning till rekrytering via sociala medierFörfattare: Siri JagstedtUppdragsgivare: PS PartnerHandledare: Malin SveningssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: HT-12Antal ord/sidor: 20 000 ord / 50 sidor exklusive bilagaSyfte: Syftet är att undersöka hur ingenjörer ser på arbete och rekrytering i relation till sociala medier.Metod: Kvalitativa, semi-strukturerade samtalsintervjuerMaterial: Analys av åtta samtalsintervjuer med ingenjörer och ingenjörsstudenter med olika utbildningsinriktning.Huvudresultat: Studien visar att ingenjörerna är positivt inställda till rekrytering via sociala medier, så länge annonsering och tilltal sker inom vissa ramar, med hänsyn taget till den Privata sfären och individuella intressen.För de ingenjörer som har några års arbetslivserfarenhet är det viktigt att skilja på privatliv och yrkesliv. Detta medför bland annat en praktisk uppdelning av kontaktnäten mellan olika sociala nätverk.Arbetsmarknadens stora efterfrågan på ingenjörer gör att få upplever att de aktivt behöver söka jobb. Ingenjörerna försöker däremot hålla sig uppdaterade om arbetsmarknaden, om någon väldigt lockandetjänst skulle dyka upp. För att de skall bli intresserade av en annons krävs att innehållet känns väl anpassat till den personliga profilen samt att annonsen känns exklusiv och lättillgänglig.

Kravet på läkarremiss har funnits i Sverige i hundra år trots att dess behov under åren ifrågasatts. I takt med att man velat öka tillgängligheten till både läkare och sjukgymnaster avskaffades remisstvånget i alla Sveriges landsting och regioner fullständigt 1 juli 2009. I Nederländerna och Storbritannien har man provat på remissfriheten och fått positiva gensvar från både allmänheten och från allmänpraktiserande läkare samt sjukgymnaster. En studie av patienterna i Norrbottens egen upplevelse om remissfriheten visade resultatet att majoriteten (99 procent) av patienterna var mycket eller ganska nöjda med remissfriheten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva remissfrihet till sjukgymnast ur ett patientperspektiv.

Dagens städer blir allt tätare i takt med att befolkningen ökar. Samtidigt avbefolkas vår landsbygd. Samtidigt avlägsnar sig staden mer och mer från omgivande natur och lantbruk. Samtidigt mår vår befolkning sämre och sämre. Sjukdomar som utmattning, stress och depression ökar.

Självstudier upplevs av många lärare och elever, även i denna studie, som en mycket viktig del av lärandet. Hemmet eller andra avskilda platser som bibliotek kan erbjuda en lugnare studiemiljö än skolans, vilket är essentiellt för koncentrationen. Flera av lärandets nödvändiga delmoment, att nå förståelse, lära in fakta och repetition gynnas av självständigt arbete enligt forskning om läxans fördelar och nackdelar. Denna forskning pekar även på vikten av att gradvis öva upp den mentala och praktiska förmågan till självstudier. Det senare kan anses vara avgörande inför ett självstyrt livslångt lärande i yrkesliv och högre studier såväl som i den Privata sfären.I det här arbetet intervjuades fem lärare individuellt och åtta naturvetarelever i grupp om vilka faktorer de ansåg var avgörande för att elever ägnar sig åt självstudier.

Facilitering, som begrepp, är relativt nytt i Sverige. Arbetssättet syftar till att effektivisera och förbättra organisationer genom att leda en grupp människor mot gemensamt överenskomna mål. Intentionen med denna uppsats är att beskriva facilitering och undersöka dess effekter vid verksamhetsutvecklingsmöten för att se vad organisationer kan tjäna på att använda sig av arbetssättet, samt studera i vilken utsträckning facilitering är tillämpbart. Informationen som uppsatsen bygger på, är hämtad från både svenskt och engelskt material bestående av teoretiska böcker, praktiska handböcker och akademiska artiklar. Sammanlagt har även sex intervjuer genomförts för att kunna undersöka effekterna av facilitering vidverksamhetsutvecklingsmöten.Studien visar att facilitering är tillämpbart inom både den offentliga och Privata sektorn, samt på olika nivåer inom en organisation, i båda sektorerna.

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ?bottom line? och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ?Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR??.

ABSTRACTThe aim of this quantitative study was to investigate if stress, self-efficacy and life satisfaction varied with gender and age. The sample was selectively chosen in the municipality, country council, private sector and in the trade business. 237 participants were included in the study, of which 94 were men and 143 were women. Age was split in two categories: younger adults (18-40 years) and older adults (41-65 years). The results showed that there were correlations between the dependent variables: stress, self-efficacy and life satisfaction.

Svenska mobiltjänstmarknaden har haft en stadig tillväxt och antalet Privata mobilabonnemang närmar sig samma nivå som landets totala antal invånare. Detta kan vara ett tecken på att denna marknad är på väg att bli mättad. Det har visat sig att marknaden präglas av lojalitet och trögrörlighet hos de befintliga kunderna. Uppsatsen syftar till att undersöka hur pass stark denna lojalitet är, hur kundbeteendet ser ut samt vilka marknadsföringsåtgärder som är effektivast för att rekrytera kunder från konkurrerande operatörer. För att uppnå syftet har en enkätundersökning genomförts bland Uppsalas studenter samt enskilda intervjuer med sex stycken studenter.

Den aktuella uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex kvinnor i varierandeålder som varav fem arbetar i offentliga tjänstesektorn, Högskolan i Jönköping och JönköpingsKommun och en i Privata tjänstesektorn. Vad som utöver detta förenar dessa kvinnor är derasbrinnande engagemang i sitt arbete. Utifrån den av intervjupersonerna lämnade empiriskainformation analyseras begreppen infostress och identitet utifrån en organisations aspekt. Analysentar sin utgångspunkt i framförallt Asplunds teori om social responsivitet och hur denna ligger tillgrund för att individen drabbas av utbrändhet. Jag har också använd mig av Gidens begrepp omrutiniseringen av vardagen för att analysera hur det här begreppet bidrar till skapandet avsammanhållen identitet.

En viktig princip för aktiebolagen är att aktierna, enligt huvudregeln kan överlåtas fritt. I stora börsbolag är det fullt naturligt med omsättning av aktierna och det medför generellt inte heller några negativa konsekvenser, eftersom majoriteten av aktieägarna inte har något egentligt inflytande över bolagets förvaltning. I de små Privata aktiebolagen med ett fåtal delägare kan en helt fri möjlighet att överlåta aktier medföra tydliga problem, eftersom bolaget ofta är beroende av stort engagemang och specifikt kunnande från sina delägare. Det enskilda bolaget har därför möjlighet till undantag från den fria överlåtbarheten, både genom regler i bolagsordningen i enlighet med Aktiebolagslagen och genom att aktieägarna ingår ett aktieägaravtal. I uppsatsen har jag fokus just på de små bolagen och problematiken kring aktieöverlåtelser som kan uppstå där.

De första gröna skogsbruksplanerna kom på mitten av 90-talet som ett svar på jämställandet av miljö- och produktionsmålen i skogsvårdslagen. Antalet gröna skogsbruksplaner har sedan dess stadigt ökat, vilket tydligt kan ses hos Södra skogsägarna som år 2013 hade gröna skogsbruksplaner som täckte mer än hälften av medlemsarealen. En viktig del i gröna planer är målklassade bestånd; naturvård orört (NO) och naturvård med skötsel (NS). I studien undersöktes skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner. Hypotesen var att skogsägare skulle vara negativa till naturvårdsklasserna och främst ha dessa för att bli certifierade.