Sök:

Sökresultat:

1686 Uppsatser om Privata skogsägare - Sida 53 av 113

Ledarskap via digitala medier - Sambanden mellan ledarskapsstil, anvÀndning av digitala medier samt de anstÀlldas uppfattning kring ledarskap

Dagens organisationer utvecklas mot en allt mer digitaliserad framtid prÀglad av ledarskap förmedlat via digitala medier. FrÄgan om vilka egenskaper samt beteenden kommer att fÄ större betydelse för ledarskapet i relation till digitaliseringen, blir av allt större betydelse i och med den allt större anvÀndningen av digitala medier mellan ledare och anstÀllda. Syftet med studien var att undersöka de tre olika ledarskapsstilarna personal-, produkt- och förÀndringsinriktad i relation till anvÀndning av digitala medier, utifrÄn de anstÀlldas uppfattningar. De 25 deltagarna var anstÀllda inom privata organisationer med största del kontorsrelaterade arbetsuppgifter. Genom en webbenkÀt studerades sambandet mellan ledarskapsstil, anvÀndning av digitala medier samt anstÀlldas uppfattning av ledarskap.

Patientens personliga sfÀr - en utmaning inom omvÄrdnad -

MÄnga patienter vÄrdas varje Är pÄ sjukhus. VÄrdtiden innebÀr en stor omstÀllning för patienten eftersom den bidrar till en förÀndrad situation dÀr patienten kan uppleva bristfÀllig kontroll över det privata. Det Àr en utmaning för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal att behandla patientens sjukdom och samtidigt i omvÄrdnaden arbeta för att patientens personliga sfÀr bibehÄlls. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens personliga sfÀr i omvÄrdnaden under vÄrdtiden pÄ sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 14 vetenskapliga artiklar.

Vems HÄllbarhet? Ett kandidatarbete om social hÄllbarhet i planeringen och relationen mellan marknaden, medborgarna och offentligheten.

Syftet med arbetet Àr att redovisa och diskutera planeringsprocessens förhÄllande till begreppet social hÄllbarhet, samt beskriva olika demokratimodeller och dimensioner av social hÄllbarhet. Vidare Àr syftet att undersöka hur olika aktörer i projektet Fjordbyen i Oslo arbetar med och tar hÀnsyn till olika aspekt av hÄllbarhetsdimensionen. Arbetet bygger pÄ en forskningsöversikt över relevant planeringsvetenskaplig litteratur kombinerat med en fallstudie över Fjordbyen i Oslo dÀr metoderna innehÄllsanalys och intervju anvÀndes. Den teoretiska översikten gjordes för att skapa ett underlagsmaterial för analys av fallstudiens empiri, genom skapandet av analyskriterier. Analysen visar att social hÄllbarhet spelar en viktig roll bÄde för kommunen och privata aktörer, men att det finns svÄrigheter med deltagandet som samsvarar med vad som beskrivs i forskningsöversikten. Analysen visar ocksÄ pÄ en stark kommun som har initiativet över planeringen och styr efter sin vision, nÄgot som bÄda har positiva och negativa sidor..

Grov kvinnofridskrÀnkning : Den utsatta kvinnan som utgÄngspunkt och dess inverkan pÄ tillÀmpningen

Syftet med denna studie har varit att besvara frÄgan hur ett medarbetarsamtal upplevs av den anstÀllde. Att stÀlla frÄgan ?Àr det vÀrt det? innebÀr att se om den anstÀllde upplever att medarbetarsamtalet Àr en givande kommunikationsform eller om den anstÀllde kÀnner det som ett otillfredsstÀllande samtal.Uppgifterna och svaren Àr inhÀmtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett arbetslag inom den privata vÄrdsektorn.Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer.Studien har visat att medarbetarsamtalet inte upplevs som tillfredstÀllande nÀr det gÀller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anstÀllda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anstÀllda. Vad studien ocksÄ visar Àr att de anstÀllda upplever sin chef och kontakten med chefen pÄ olika sÀtt beroende pÄ situation och kontext.Vi har utgÄtt ifrÄn teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvÄng samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet.Den anstÀlldes emotionella arbete pÄverkas av rollen den anstÀllda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen pÄverkas av status och stÀllning. .

Anhörigas upplevelser vid Anorexia Nervosa - en litteraturöversikt.

Introduktion: HIV Àr en kronisk sjukdom vilken i Sverige uppskattas att 6 400mÀnniskor lever med. Psykosociala symtom som rÀdsla och oro har visat sig vanligahos mÀnniskor med HIV. Behandlingen för HIV Àr kostsam och har mÄngabiverkningar vilket leder till att den drabbade har ett livslÄngt behov av omvÄrdnad.Comfort theory assesment (CTA) Àr ett holistiskt förhÄllningssÀtt som hjÀlpersjuksköterskan att identifiera de omvÄrdnadsinterventioner som patienter Àr i behovav.Syfte: Litteraturstudiens syfte var var att belysa rÀdsla och dess ursprung hosmÀnniskor som lever med en HIVinfektion.Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjÀlp av Polit och Becks (2012)niostegmetod. Databaserna PubMed och Cinahl har anvÀnts liksom frisökningar föratt finna de 11 artiklar som utgör resultatet av litteraturstudien. Artiklarna hargenomgÄtt en urvalsprocess och granskats.Resultat: TvÄ huvudkategorier har identifierats och redovisats: ?rÀdsla kopplad till detprivata och personliga? och ?rÀdsla kopplad till samhÀllet? vilka redovisas medtillhörande underkategorier.Slutsats: MÀnniskor som lever med HIVinfektion upplever rÀdsla av olika ursprung.RÀdsla upplevs i det egna hemmet sÄvÀl som i samhÀllet.

Dro?mmar : att na? fram till publiken med ka?nsla och budskap

Tack vare mitt intresse fo?r livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfo?rt tva? musikproduktioner, i konsertform, som handlar om dro?mmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har prima?rt varit att underso?ka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltsa? den verbala kommunikationen mellan la?tar under en konsert som kommunikationsmedel, na?r ut till sin publik. De tva? musikproduktioner som jag genomfo?rt och som utgo?r mitt examensarbetes praktiska del har sin utga?ngspunkt i ett manus som jag skrev och en given la?tlista.

Subkultur : En fallstudie pÄ SEB i Nyköping

Sedan början pÄ Ättiotalet har intresset för företagskulturer och subkulturer stÀndigt ökat. I alla organisationer finns det bÄde en enhetlig företagskultur och ofta ett flertal subkulturer. Subkulturer definieras i uppsatsen som mindre grupper i organisationen som har egna synsÀtt och vÀrderingar som Àr specifika för just dem. En enkel fallstudie har genomförts pÄ SEB i Nyköping dÀr bÄde företagskultur och subkultur har studerats pÄ kundtjÀnstavdelningen samt pÄ chefsnivÄ. Det framkomna resultatet Àr att det finns en enhetlig företagskultur som genomsyrar hela organisationen, vilket de sjÀlva utrycker som ?ONE SEB? samt att det Àven finns en subkultur bland de anstÀllda pÄ kundtjÀnstavdelning.

Hur uppfattas biogas och el? : En diskursanalys av debatten kring tvÄ alternativa brÀnslen

Det har sedan bilens uppkomst funnits samhÀllsdebatter kring vilket brÀnsle som Àr mest passande. Trots att fossila brÀnslen dominerar som fordonsbrÀnsle, har debatten om alternativa brÀnslen pÄgÄtt under en lÀngre tid. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka en del av denna debatt. Inriktningen Àr fokuserad pÄ el och biogas som alternativa brÀnslen i Sverige. Ett antal debattartiklar ur tidsskrifter har valts ut och analyserats med en diskursanalytisk metod.

Samspelet mellan motivationselement- hur motiveras tjÀnstemÀn i en offentlig myndighet

Det har sedan lÄng tid tillbaka funnits en löneskillnad mellan den privata och offentliga sektorn, dÀr den offentliga sektorn har befunnit sig pÄ en lÀgre lönenivÄ. Denna skillnad Àr nÄgot som faller sig naturligt och som medarbetarna har lÀrt sig acceptera. Vad Àr det dÄ som gör att medarbetarna börjar jobba inom offentlig sektor och vad Àr det som gör dem motiverade till att stanna kvar nÀr det finns en tydlig skillnad i löneutvecklingen. NÀr dÄ grÀnszonen nÄs och de monetÀra medlen inte Àr disponibla kan det dÄ finnas andra element som kan fungera som kompensation för att motivera medarbetarna.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns en vÀxelverkan mellan inre och yttre motivationsfaktorer. Samt om det Àr möjligt att upprÀtthÄlla en tillrÀckligt hög motivation med hjÀlp av inre motivationsfaktorer för att kompensera avsaknaden av yttre motivationsfaktorer.

Den ideala sökande : En kvalitativ SFG-analys om hur modalitet realiserar krav och önskemÄl i platsannonser

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hÀmtade frÄn den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehÄll och de kvalifikationer som efterfrÄgas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemÄl analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen pÄ tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart Àr en lÀsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör efterstrÀva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 Àr en vÀlutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, sjÀlvgÄende, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ.

Barn och sexualitet : En intervjustudie om förskollÀrares förhÄllningssÀtt till barns sexualitet i förskolan

Ämnet för examensarbetet Ă€r barns sexualitet och hur förskollĂ€rare förhĂ„ller sig till detta i sin profession. Syftet med arbetet Ă€r att synliggöra och diskutera problematiken kring förskolans förhĂ„llningssĂ€tt till barns sexualitet. Detta genom att undersöka hur enskilda förskollĂ€rare och arbetslag arbetar och diskuterar kring barns sexualitet. Genom detta förvĂ€ntas vi fĂ„ en uppfattning om det förhĂ„llningsĂ€tt som rĂ„der pĂ„ de tvĂ„ förskolorna. Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer.

RÀtten att inte kompromettera sig sjÀlv i konkurrensrÀttsliga processer. En studie av förhÄllandet mellan Europakonventionens artikel 6 och företags rÀttigheter i konkurrensrÀttsliga undersökningar enligt förordning 1/2003

Kommunala stöd till enskilda nÀringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebÀr en ineffektiv anvÀndning av offentliga medel. StödÄtgÀrderna kan ta sig i uttryck pÄ vitt skilda sÀtt; det kan röra sig om allt frÄn underprisförsÀljningar av fastigheter till kommunal borgen. PÄ senare tid har problemet uppmÀrksammats i samhÀllsdebatten och det finns flera fall dÀr kommunala stödÄtgÀrder har ifrÄgasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremÄl för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut ocksÄ underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhÄller kommunalt stöd fÄr en betydande fördel jÀmfört med övriga konkurrenter pÄ marknaden.

RÀdsla hos mÀnniskor med HIV : en litteraturstudie

Introduktion: HIV Àr en kronisk sjukdom vilken i Sverige uppskattas att 6 400mÀnniskor lever med. Psykosociala symtom som rÀdsla och oro har visat sig vanligahos mÀnniskor med HIV. Behandlingen för HIV Àr kostsam och har mÄngabiverkningar vilket leder till att den drabbade har ett livslÄngt behov av omvÄrdnad.Comfort theory assesment (CTA) Àr ett holistiskt förhÄllningssÀtt som hjÀlpersjuksköterskan att identifiera de omvÄrdnadsinterventioner som patienter Àr i behovav.Syfte: Litteraturstudiens syfte var var att belysa rÀdsla och dess ursprung hosmÀnniskor som lever med en HIVinfektion.Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjÀlp av Polit och Becks (2012)niostegmetod. Databaserna PubMed och Cinahl har anvÀnts liksom frisökningar föratt finna de 11 artiklar som utgör resultatet av litteraturstudien. Artiklarna hargenomgÄtt en urvalsprocess och granskats.Resultat: TvÄ huvudkategorier har identifierats och redovisats: ?rÀdsla kopplad till detprivata och personliga? och ?rÀdsla kopplad till samhÀllet? vilka redovisas medtillhörande underkategorier.Slutsats: MÀnniskor som lever med HIVinfektion upplever rÀdsla av olika ursprung.RÀdsla upplevs i det egna hemmet sÄvÀl som i samhÀllet.

GPS : ett viktigt hjÀlpmedel inom hundverksamheten

Denna rapport handlar om anvÀndningen av GPS inom polisens hundverksamhet. Vi har valt att göra en jÀmförelse mellan Norrbottens lÀn (LuleÄ) och VÀstra Götaland (Göteborg) för att fÄ en större spridning pÄ vÄrt arbete, och för att se om anvÀndningen av GPS och GSM skiljer sig Ät mellan dessa myndigheter. I rapporten kommer vi att inventera hur det nya automatiska positioneringssystemet Followit Hunter skulle kunna fungera praktiskt inom hundverksamheten. En enhet som i dagslÀget inte anvÀnds inom polisen, men som visat sig vara framgÄngsrik i tester som genomförts av Polismyndigheten i VÀstra Götaland. Enheten har Àven funnits pÄ den privata marknaden under en tid och har dÀr fungerat till största belÄtenhet.

HR-personers upplevelser av nÀtverk, tyngre arbetssituationer samt professionellt agerande

Studien syftar till att beskriva HR-personers upplevelser av innebörden och nyttan av nÀtverk. Den skildrar Àven deras tankar kring betydelsen av hanteringen av en tyngre arbetssituation. Slutligen undersöks innebörden och svÄrigheten att arbeta professionellt inom HR. Materialet frÄn fem djupintervjuer genomgick en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att nÀtverk framförallt handlar om att underlÀtta för den egna individen.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->