Sök:

Sökresultat:

1686 Uppsatser om Privata skogsägare - Sida 29 av 113

Ambulanssjuksköterskors upplevelse av hot och vÄld i prehospital vÄrd

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och vÄld inom prehospital akutsjukvÄrd, samt se vilka konsekvenser detta ledde till.Metod: 67 enkÀter delades ut pÄ ambulansstationer i Uppsala lÀn. Av 67 tillfrÄgade var det 34 ambulanssjuksköterskor som svarade pÄ enkÀten. Insamlingen av data genomfördes med hjÀlp av enkÀter som bestod av sex öppna frÄgor som sedan analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet som baseras pÄ ambulanssjuksköterskornas svar visade att 97 % av respondenterna hade blivit utsatta för verbala hot och att mer Àn varannan utsatts för fysiskt vÄld pÄ nÄgot arbetspass. Detta ledde till olika upplevelser hos ambulanssjuksköterskorna. Konsekvenserna upplevdes som större vid verbala hot Àn fysiskt vÄld.

Data och metodik för utbytesberÀkning - en studie pÄ Medelpads Skogsförvaltning

To manage the industry?s need of wood assortments in a optimal and cost effective way the forest companies need to have knowledge of the actual standing volume and the yield of the planned clear cuts. The mean volume of the trunk is also important since it is important for the contractors prices. Today the total volume are estimated either with NĂ€slund (1940) or Brandels (1990) functions of volumes, and the yield is estimated with Rune Ollas (1980) function for trunks and stands. The purpose of this study has been to answer the following questions: How good is the yield forecast with data collected with currently used methods? How well can the yield forecasts became with data collected according to the instructions? How well can the yield forecast be with data collected according to the instruction and calculated with the program Aptan for theoretical bucking? The study has been initiated and financed by SCA Skog AB.The material consisted of a number of randomly selected objects ready for clear cut.

Obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro

SjukfrÄnvaron i Sverige ökade mellan Ären 1997 och 2003, under samma period ökade statens kostnader för den sjukpenning som betalas ut frÄn 13,9 miljarder kronor till 44,6 miljarder kronor.1 juli 2003 infördes ett krav om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro för privata arbetsgivare, kommuner och landsting. Syftet med lagkravet var att fÄ tillgÄng till en tydligare statistik över sjukfrÄnvaron och att genom det öka medvetenheten bland arbetsgivarna om hur sjukfrÄnvaron ser ut. Man hoppades vidare att arbetsgivarna skulle pÄverkas och vilja förbÀttra sjufrÄnvarostatistiken. Regeringen satte i samband med införandet av kravet ocksÄ upp ett mÄl om att halvera antalet sjukskrivningar fram till 2008.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur motiven till lagÀndringen har uppfattats och verkstÀllts inom kommuner. Att undersökningen skulle inriktas pÄ just kommuner grundas i att kommunerna redovisar högre sjukfrÄnvaro Àn bÄde privata arbetsgivare och landsting.

Offentliga möten i det privata : En studie om offentlighet och rumslig kontroll i privatiseringens fotspÄr.

Offentliga platser i stÀder Àr viktiga för att mÀnniskor ska kunna mötas men Àven av demokratiska skÀl. Det offentliga livet har utspelat sig pÄ olika sÀtt under historien och i dag prÀglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling Àr att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar pÄ hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrÄn ett planerings- och maktperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken pÄverkan omgestaltning fÄr över det offentliga livet pÄ platsen.

#VarumÀrken @Instagram : En studie om risker och möjligheter till följd av varumÀrkens nÀrvaro pÄ Instagram

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. FramvÀxten av smartphones har ocksÄ gjort att mÄnga idag alltid har tillgÄng till bÄde kamera,internetuppkoppling och bildskÀrm. Detta Àr ocksÄ de förutsÀttningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast vÀxande sociala medierna. PÄ Instagram kan företag dela bilder med innehÄll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstÄ.Möjligheten till spridning kan Àven utgöra en risk dÄ företagen Àr rÀdda för negativ publicitet.Denna uppsats har dÀrför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i vÀrde respektive riskerar i sitt varumÀrkesbyggande genom att vara aktiva pÄ Instagram.Teoribildningen som anvÀnds för att analysera och utvÀrdera varumÀrkens nÀrvaro pÄ Instagram Àr kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som anvÀnts i studien Àr en innehÄllsanalys av det material som publiceras pÄ Instagram av bÄde företag och privata anvÀndare.

Arbetstagarens rÀtt att anvÀnda sociala medier : GrÀnsdragningsproblematiken mellan yttrandefrihet och lojalitetsplikten

Sociala medier har fÄtt en allt större betydelse i samhÀllet och vÀxer snabbt. Problem som uppstÄr vid yttranden i vilka arbetstagaren uttrycker sig negativt om sin arbetsgivare eller arbetsplats, eftersom lojalitetsplikt rÄder i ett anstÀllningsförhÄllande. PrivatanstÀllda har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och har inte den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gÀller gentemot det allmÀnna, vilket betyder att offentligt anstÀllda har yttrandefrihet gentemot sin arbetsgivare till skillnad frÄn privatanstÀllda. Inom privata anstÀllningar Àr lojalitetsplikten lÄngtgÄende och uppstÄr nÀr ett anstÀllningsavtal ingÄs.

Autonomi- och enhetsproblematik i Kants tredje kritik

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad vÀcktes vÄrt intresse för att studera entreprenörskap inom detta omrÄde. Genom att konkurrensutsÀtta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vÄrdmarknaden och valde att titta pÄ sjukgymnaster vilket Àr en grupp som finns som privata aktörer i olika former pÄ denna marknad.Syftet med denna rapport Àr att fÄ en förstÄelse för hur det Àr att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som Àr viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat Ätta sjukgymnaster, varav sex Àr privat praktiserande med en sÄ kallad ersÀttningsetablering. Vi har Àven intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sÀlja företaget och istÀllet arbeta kvar som verksamhetschef.NÄgra av de teorier som har anvÀnt oss av utifrÄn vÄrt resultat Àr Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om smÄ företagarens identitetsarbete. Vidare har vi anvÀnt oss av marknadsföringsteorier inom nÀtverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien Àr att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare Àn den som företagare.

New Public Managements drivkraft till frivilliga uplysningar i Ärsredovisningar -En jÀmförelsestudie av upplysningar om Balanserat Styrkort bland adoptörer i offentlig och privat sektor

Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byrÄkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management vÀxte fram i Sverige i slutet pÄ 1980-talet. Detta inne-bar stora förÀndringar, med fokus pÄ bl.a. kostnadskontroll och resultatmÀtning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade Àven ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvÄrden, har varit och Àr Àn idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmÀnhetens krav pÄ bÀttre kvalitet.

Hur Àr trÀffsÀkerheten? : En uppsats om aktierekommendationer frÄn aktiehus och affÀrstidningar

En eventstudie gjordes pÄ aktierekommendationer publicerade pÄ Privata AffÀrers hemsida mellan 2009-2010. Publiceringsdagen för rekommendationen utgjorde eventdagen och ett eventfönster pÄ fem dagar innan och fem dagar efter. Rekommendationerna delades upp i olika kategorier för att kunna se skillnader mellan köp, avvakta och sÀljrekommendationer samt för Mid Cap och Small Cap. Uppsatsen kunde inte pÄvisa nÄgon generell statistisk signifikant överavkastning i nÄgon av de undersökta kategorierna..

Offentliga möten i det privata - En studie om offentlighet och rumslig kontroll i privatiseringens fotspÄr.

Offentliga platser i stÀder Àr viktiga för att mÀnniskor ska kunna mötas men Àven av demokratiska skÀl. Det offentliga livet har utspelat sig pÄ olika sÀtt under historien och i dag prÀglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling Àr att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar pÄ hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrÄn ett planerings- och maktperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken pÄverkan omgestaltning fÄr över det offentliga livet pÄ platsen.

AnvÀndning av avverkningslikvider bland svenska enskilda skogsÀgare

I Sverige finns det 330 000 skogsÀgare och tillsammans Àger de ca 50 % av den produktiva skogsmarken i landet. Varje Är avverkar de enskilda privata skogsÀgarna skog för stora vÀrden. Eftersom det privata skogsbruket omsÀtter en betydande andel pengar varje Är finns det ett flertal företag med olika affÀrsinriktning som pÄ olika sÀtt försöker hjÀlpa den enskilde skogsÀgaren att uppnÄ ett bra ekonomiskt resultat. För att kunna hjÀlpa dessa skogsÀgare mÄste kunskapen om dem och deras behov öka. Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att kartlÀgga enskilda skogsÀgares anvÀndning av avverkningslikviden och hur den fördelas mellan olika anvÀndningsalternativ.

Stölder och förebyggande ÄtgÀrder : en studie hos Holmen skogs entreprenörer och egna maskinlag

This master thesis was performed as a mission from Holmen Skog with the purpose to investigate to which extent their own machine teams and engaged contractors were exposed to theft and vandalism, and most common preventive measures used. With the help of collected data the study should lead to proposals of preventive measures that can help the machine teams in their struggle to minimise theft and vandalism. Theft and vandalism are a big problem for Swedish forest contractors. In a scarce economic situation thefts and vandalism rapidly decrease the profit for the contractors. However, the last years have resulted in a positive awareness of thefts, and more and better preventive measures have been developed. With the initiative of this master thesis, Holmen Skog show that they are aware of the situation and that they wish to take control of the problem. A total amount of 108 questionnaires was sent out to Holmen?s own machine teams and engaged contractors.

Drivkrafter och incitament för fastighetsnÀra insamling

Bakgrund: I Sverige finns en allmÀn mÄlbild om en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling och för att uppnÄ denna mÄlbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar pÄ lagstiftningen och för att operationalisera mÄlet om en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnÄ uppsatta mÄl om Ätervinningsgrader. Det senaste inom Ätervinningsverksamheten Àr utvecklingen av fastighetsnÀra insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem dÀr fastighetsÀgare har svÄrt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnÀra insamling.

Sanningens hjÀltar : Författarrollens funktion i SVT:s juldramer August och Selma

Fo?rfattarrollen har under de senaste tva?hundra a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar. I och med romantikens ide?ma?ssiga omdefinition av vad litteratur skulle kunna vara uppkom ett behov av en fo?rfattarroll fri fra?n beroenden av traditionella maktinstitutioner. Fo?rfattaren, eller diktaren, skulle vara en kraft i egen ra?tt som kunde fo?rmedla sanningen om livet, ma?nniskan och samha?llet till folket.

AffÀrsÀnglar och HÄllbara investeringar - En studie om affÀrsÀnglars investeringsprocess och deras förhÄllningssÀtt till hÄllbara investeringar

HÄllbarhetsarbete har blivit allt viktigare inom den privata sektorn men lÄngt ifrÄn allaföretag har implementerat detta, Àven om mÄnga menar att hÄllbarhetsarbete gynnarföretag i ett lÄngsiktigt perspektiv. Samtidigt som riskkapitalister menar att CSRfrÄgorblir allt viktigare för företag visar studier att smÄ privata företag inte tror att dekan bidra till hÄllbar utveckling pÄ grund av deras mindre storlek. AffÀrsÀnglar Àrprivatpersoner som kan hjÀlpa nystartade företag genom att investera eget kapital ochkunskap. Förutom att hjÀlpa nystartade företag Àr affÀrsÀnglars frÀmsta mÄl att fÄ högavkastning pÄ sina investeringar. AffÀrsÀnglars krav pÄ bland annat avkastning skaparen problematik för dem att genomföra hÄllbara investeringar.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->