Religiös fundamentalism har pÄ senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhÀlle. Detta för att sekularisering i sig inte innebÀr att mÀnniskor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats frÄn det offentliga till det privata. PÄ grund av att fundamentalism ofta motsÀtter sig demokrati och pluralism, vÀrden som ska frÀmjas enligt den svenska lÀroplanen, Àr det viktigt att skolelever fÄr bekanta sig med fundamentalism som fenomen. DÀrför undersöker jag i denna uppsats vilken bild lÀroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell HÀrenstam finns det problem med att försöka framstÀlla religioner pÄ ett objektivt sÀtt i lÀroböcker.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förĂ€ndrats under perioden 1986-2002. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har pĂ„ attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frĂ„gestĂ€llningen Ă€r vilka samband man kan se mellan dessa tre variabler och attityder till arbetslöshet.Metod och material: Studien bygger pĂ„ statistiska analyser av studierna Åsikter om den offentliga sektorn 1986 samt Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som anvĂ€nts för analysen.Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna Ă€r dock politiska sympatier.

Olika former av prestationsmÄtt har sedan en tid tillbaka provats i kommuner. En av de modeller som kommuner har hÀmtat frÄn privata företag Àr balanserat styrkort. Ett problem Àr huruvida en modell som Àr framtagen för privata företag direkt kan tillÀmpas inom kommuner trots de skillnader som finns mellan dessa verksamheter. Syftet med denna uppsats Àr att, ur ett ledningsperspektiv, öka förstÄelsen för hur en kommun kan utforma och anvÀnda sig av balanserat styrkort. Delsyftet Àr att identifiera vilka fördelar och nackdelar som kan uppstÄ vid anvÀndning av balanserat styrkort i en kommun.

The purpose of this study is to examine web-based recruitment to short term summer jobs at the SocialServices Department in LuleÄ municipality in Sweden. Recruitment goals, selection options on therecruitment homepage Offentliga Jobb and recruitment practices were analysed in order to reach a deeperunderstanding of the interactions between these three levels in the selection process. Pre-selection throughOffentliga Jobb was a special concern of the study. Different consciousness levels in the selection process areemphasised according to Anthony Giddens' structuration theory. Ten recruiters from different parts of thedepartment were interviewed.

I dagens samhÀlle kan vi bÄde lÀsa och höra om olika Ängestsymptom, till exempel i böcker och i media. Detta kan leda till att vi fÄr mer kunskap om omrÄdet och att det blir mer och mer accepterat att prata om Ängest. I denna uppsats undersöks hur mÀnniskor med Ängestsymptom upplever att deras Ängest accepteras i samhÀllet idag, i vilken utstrÀckning de vÀljer att prata om detta med andra mÀnniskor samt hur de dÄ erfar det. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra informanter med olika former av Ängestproblematik, som valdes ut genom snöbollsmetoden. De teorier som anvÀnts i analysen var stigmateorin och det dramaturgiska perspektivet, som har utvecklats av Goffman.

Studien syftar till att kritiskt granska hur svensk stadsförvaltning utvecklar nya former av politisk praktik. Genom syntes av kvalitativa metoder, frÀmst observation och intervju, utförs en fallstudie av ett specifikt projekt ? ett projekt som ska utformas i dialog med det omgivande samhÀllet för att formulera en vision för det framtida kulturlivet, och som sedan ska antas av kommunfullmÀktige. Med empirisk och teoretisk utgÄngspunkt hos den administrativa enheten, de tjÀnstemÀn som ska genomföra projektet, beskrivs centrala element i genomförandet och förs en kritisk diskussion om hur detta kan förstÄs. Den teoretiska ansatsen placerar utvecklingen av nya styrformer i en bredare makrosociologisk samhÀllsutveckling vilken krÀver nya former för att upprÀtthÄlla legitimitet för offentliga institutioner; en nödvÀndighet i tider av sjunkande valdeltagande och bristande förtroende för den offentliga sektorn och dess administration.

Diskussioner kring kostnader inom hÀlso- och sjukvÄrdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat Àmne. AvvÀgningen mellan kostnad och kvalitet Àr kanske mer komplext pÄ detta omrÄde Àn pÄ mÄnga andra. Moraliska aspekter, liksom vÀrdighet och diskretion Àr exempel pÄ avseenden som Àr svÄra att mÀta i ekonomiska termer men som Àr nödvÀndiga för att kvaliteten pÄ vÄrden skall betraktas som hög. Det kan sÄledes anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vÄrden.Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i vÄrdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket Àr en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmÀrksammats inom den offentliga sektorn och som gÄr under benÀmningen New Public Management. Syftet Àr att utifrÄn relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förÀndringar som kommit att ta plats inom hÀlso- och sjukvÄrden mÀrks av och hur de bemöts av vÄrdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.Slutsatserna har landat i att det inte rÄder nÄgot tvivel om att New Public Management kommit att förÀndra organisation och styrning inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Henriksson, I & Jönsson, M. Den svenska glasburken. En diskursanalys av Statens Offentliga Utredningar/ The Swedish glass jar. A discourse analysis of official government reports. Examensarbete i Socialt arbete 30 poÀng.

Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.

Utveckling och lansering av nya offentliga e-tjÀnster pÄ webben har expanderat, eftersom e-tjÀnster ska förverkliga kommunikationen mellan medborgare och offentlig sektor. Webben Àr en kommunikationskanal som underlÀttar kontakten mellan anvÀndare och tjÀnsteleverantör. E-tjÀnsterna Àr till för att underlÀtta för anvÀndare att ta del av information och tjÀnster som myndigheter tillhandahÄller. Med hjÀlp av e-tjÀnster kan medborgare fÄ information om olika regler och bestÀmmelser samt andra samhÀllsfrÄgor frÄn kommunerna. I dagslÀget finns det mycket information presenterat pÄ webbsidorna och det tillkommer mer information dagligen.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig pÄ idén om att stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, pÄverkar hur det offentliga rummet anvÀnds och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag ocksÄ pÄ hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens nÀrhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men ocksÄ om att definiera vilka kvaliteter som Àr önskvÀrt, samt vad dessa begrepp egentligen stÄr för. Examensarbetet ger ingen heltÀckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte Àr att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel pÄ hur detta kan appliceras pÄ en specifik plats.

Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och kartlÀgga varför och pÄ vilket sÀtt IAS 39 anses vara en komplicerad standard. Vi vill Àven undersöka bakomliggande orsaker till problematiken kring utformandet av generella principer för redovisning av finansiella instrument. Metod:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod i kombination med en induktiv ansats. Strauss och Corbins resonemang om den grundade teorin har genomsyrat arbetet. FrÄgestÀllningar hÀrledda utifrÄn den offentliga debatten har behandlats genom semi-strukturerade intervjuer.

Bakgrund och problem: Kategorin icke-vinstmaximerande organisationer kan delas upp i offentliga och privata organisationer. KÀnnetecknande för alla Àr att de har ett annat mÄl Àn att tjÀna in vinst till Àgare. Vinstmotiv mÄste ÀndÄ finnas eftersom organisationen behöver ekonomiska medel för sin framtida verksamhet. Den moderna ekonomistyrningen delas in i ?hÄrda? och ?mjuka? styrsystem.

Mitt arbete handlar om att utveckla och ta fram ett koncept för en ny fristÄende offentlig toalett i staden. Att göra ett förslag dÀr toalettbesöket blir en upplevelse, inte bara ett behov. Det ska inte bara vara lÀttnaden av att hitta en toalett i tid, utan Àven av att hitta en fin toalett..

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för kompetensutvecklingen inom tvÄ olika organisationer. Under senare Är har relativt stora satsningar gjorts pÄ personalutbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhÀllet ökar stÀndigt och för att finna en lösning pÄ detta har mÄnga företag valt att satsa pÄ kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad Àr kunskap och kompetens Àn kapital som vÀxer i framtiden. DÀrför bör sÄvÀl privata som offentliga organisationer satsa pÄ kompetensutveckling bÄde kortsiktligt och lÄngsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.