En generell uppfattning Àr att en stor offentlig sektor bidrar till lÄg tillvÀxt, de studier som finns visar dock olika resultat och vissa menar att resultaten pÄverkas av de variabler som anvÀnds och vid en förÀndring inte lÀngre Àr signifikanta. Ytterligare en frÄgestÀllning som ofta har undersökts Àr huruvida resultatet Àven pÄverkas av hur de offentliga resurserna distribueras. Denna studie avser svara pÄ dessa frÄgor med hjÀlp av data frÄn trettio lÀnder i Europas frÄn 2002 och 2006. Som bakgrund till undersökningen anvÀndes Solows klassiska tillvÀxtteori tillsammans med teorier kring hur tillvÀxt pÄverkas av investeringar i humankapital samt storlek pÄ offentlig sektor. Resultatet frÄn regressionen visade att storleken pÄ den offentliga sektorn har ett visst negativt samband med tillvÀxt.

Vad det Àr som hÀnder inom hÀlso- och sjukvÄrdssektorn Àr ett frÄgetecken, dÄ vissa chefer blir ut- och inrullade i landstingens verksamheter. En vÄrdcentral har fÄtt anlita konsultbolag för att kunna rekrytera en ny chef till sin verksamhet, dÄ de misslyckat med rekryteringen sjÀlva. Idéer om New public management har börjat implementeras i landstingen, vilket betecknar den offentliga sektorns omvandling till att arbeta med företagiserade metoder gÀllande dess organisering och styrsÀtt. De nya arbetsmetoderna inom hÀlso- och sjukvÄrdssektorn har setts orsaka attitydproblem. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för hur ledningsarbetet inom offentliga hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer har kommit att pÄverkas av idéer om New public management.

Arbetar man med att planera vÄra offentliga rum har man förhoppningsvis instÀllningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta mÄste man veta vad det Àr som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frÄgor om samhÀllsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrÄgor, Àr en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande pÄ att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgÀngliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstrÄk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras pÄ ett positivt sÀtt Àr viktigt, sÀrskilt för barn dÄ deras utveckling Àr avhÀngigt det.

Uppsatsen ?Hur mÄr du lilla hjÀrnan?? syftar till att klargöra varför det finns fÄ kvinnliga chefer pÄ toppnivÄ inom den offentliga sektorn. Studiens första del utgörs av en litteraturstudie dÀr vi utifrÄn teorier om glastaket, könsmÀrkta organisationer samt socialkonstruktivism, faststÀller rÄdande ledarskapsdiskurs samt klarlÀgger de hinder som Àr mest relevanta. Studiens andra del Àr empirisk och bestÄr av intervjuer med sex kommunala förvaltningschefer frÄn Lund och Eslöv.Efter analys av förvaltningschefernas svar utifrÄn de aspekter vi har med oss frÄn litteraturstudiet kan konstateras att teorierna har högt förklaringsvÀrde gÀllande den ojÀmna könsrepresentationen pÄ toppnivÄ. Resultatet visar att ledarskapsdiskursen Àr under stÀndig förÀndring, men att vissa aspekter av den fortfarande Àr förankrade i det manliga.

Bakgrund: Denna uppsats studerar Àmnet underkapitalisering. Med underkapitalisering menas sambandet mellan ett företags skulder och dess egna kapital. Underkapitalisering kan anvÀndas inom koncerner dÀr moder- och dotterbolag har skatterÀttslig hemvist i olika lÀnder och kan dÀrmed anvÀnda sig av skillnader i skattelagstiftningen för att minska sina skattekostnader. DÄ moderbolaget finansierar dotterbolaget med lÄnat kapital istÀllet för att skjuta till eget kapital uppstÄr rÀntekostnader som minskar dotterbolagets skattemÀssiga resultat och dÀrmed sjunker skattekostnaderna. Koncerner kan alltsÄ anvÀnda sig av underkapitalisering i syfte att skatteplanera.

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för kompetensutvecklingen inom tvÄ olika organisationer. Under senare Är har relativt stora satsningar gjorts pÄ personalutbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhÀllet ökar stÀndigt och för att finna en lösning pÄ detta har mÄnga företag valt att satsa pÄ kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad Àr kunskap och kompetens Àn kapital som vÀxer i framtiden. DÀrför bör sÄvÀl privata som offentliga organisationer satsa pÄ kompetensutveckling bÄde kortsiktligt och lÄngsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.

Intresset för medarbetarsamtal har vuxit under det senaste decenniet, men medarbetar-samtal har beforskats i lite utstrÀckning. En hypotes som vi har utgÄtt frÄn Àr att medarbetarsamtalet mÄnga gÄnger inte ges det utrymme som det borde för att gynna organisationen och individen. Studien syfte har varit att skapa kunskap kring vad ett medarbetarsamtal Àr i offentlig sektor. Det Àr en kvalitativ undersökning omfattande sÄvÀl en litteraturstudie, som en intervjuundersökning med enhetschefer och medarbetare för att fÄ fram medarbetarsamtalets betydelse i den offentliga sektorn. Studien har visat att medarbetarsamtal idealt handlar om individen och organisationens utveckling och ska genomföras en gÄng per Är.

Valet att hyra eller Àga lokaler för att tillfredstÀlla sin verksamhets lokalbehov beskrivs som ett av de svÄraste beslut att fatta i modern ekonomi. I offentlig sektor har instÀllningen tidigare varit att de ska Àga de lokaler dÀr de bedriver verksamhet och att inhyrda lokaler endast skulle anvÀndas som tillfÀlliga lösningar. PÄ senare Är har dock instÀllningen Àndrats och inhyrning har börjat anvÀndas som ett permanent sÀtt att tillfredsstÀlla sitt lokalbehov. Antalet tillfÀllen dÀr den offentliga sektorn sÄlt en fastighet för att sedan hyra tillbaka samma fastighet har ökat. MÄnga menar att detta sker utan rationella grunder för beslutet.

The purpose with this essay is to examine and create an understanding for what meaning graffiti and street art has for those who practice it. Furthermore, the practice of graffiti and street art is seen in relation to how urban space is produced. Five semi-structured interviews and one group interview has been made to answer the questions "What meaning does graffiti and street art has for those who practice it? Can it be seen as a way to construct identity?" "How do the artists relate to existing ideals about public space?" and "Does the artists see graffiti and street art as a resistance against the normative representation of the city, in that case, how?" The theoretical framework consists of Mitchell's ideas about public space, Tonkiss' definition of social order, Lefebvre's spatial triad, de Certeau's concept of strategy and tactics, the concept of appropriation and Castell's theory about collective identity. The results showed that the practice of graffiti and street art can be understood as a more complex practice than earlier research has shown.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur energideklarationen har tagits emot och pÄverkat fastighetsÀgares arbete med energifrÄgor i flerbostadshus i GÀvle.Metod: Denna uppsats baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fastighetsÀgare i GÀvle. FastighetsÀgarna som har medverkat Àr frÄn den kommunala och privata hyressektorn samt kooperativa bostadsrÀttsorganisationer och privata bostadsrÀttsföreningar. Intervjumaterialet har sammanstÀllts i fem olika kategorier i löpande text med förtydligande tabeller och diagram.Resultat och slutsats: Endast tre av de sju tillfrÄgade fastighetsÀgarna Àr helt fÀrdiga med energideklarationerna. Alla respondenter anser att energideklarationen Àr bra över lag, men det finns Àven flera saker som de anser Àr negativt med energideklarationen. Majoriteten av respondenterna anser att de inte har gjort nÄgra större förÀndringar i och med den nya lagen, de jobbade redan med energibesparande ÄtgÀrder innan energideklarationerna genomfördes.Förslag till fortsatt forskning: I uppsatsen har vi inte tagit hÀnsyn till de boende och deras pÄverkan av energiförbrukningen.

Den offentliga sektorn Àr en viktig arbetsplats och utgör en funktion i att stÀrka vÀlfÀrden.För att verksamheterna ska fortsÀtta att utvecklas Àr det av största vikt att vÀlfÀrdssektornarbetar för att stÀrka och utveckla ledarskapet. VÄr uppfattning Àr att delar av de problemsom den offentliga sektorn idag kÀmpar med grundar sig i att den inte aktivt förvaltar ocharbetar med identiteten. Det Àr ett arbete som innebÀr att pÄ ett effektivt sÀtt förhÄlla sigtill sina intressenter. Syfte med denna uppsats Àr att belysa komplexiteten i ledarskapet,utifrÄn valda teorier kring struktur, kultur, identitet och kommunikation vill vi vidareförsöka identifiera eventuella likheter och skillnader mellan olika verksamheter i enkommun som kan hjÀlpa till att beskriva komplexiteten. VÄr förhoppning Àr att dettaperspektiv kan bli ett bidrag för ledarnas fortsatta arbete med utvecklingen av denoffentliga sektorn.

Syftet med studien var att se om det förelÄg skillnad i empati inom yrken i den offentliga sektorn, mÀtt pÄ tvÄ yrkeskategorier, som har för uppgift att hjÀlpa mÀnniskor i samhÀllet. 344 deltagare deltog i studien (n=180, kvinnor, n =162, mÀn, n=2, okÀnt kön). Fördelade i tre olika grupper, polis (n=154), sjuksköterska/undersköterska (n=119) och kontrollgrupp (n=71). Deltagarna var mellan 22-64 Är gamla. Signifikant skillnad pÄvisades i empati som mÀter emotionell förstÄelse, sympatisk fysiologisk affekt, altruism och bedömning av ett kÀnslomÀssigt tillstÄnd.

Det finns vissa svÄrigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor dÄ produkten och kunden skiljer sig frÄn den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, dÄ de ocksÄ Àr delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumÀrke, utan mÄste ocksÄ betraktas som interna medarbetare. SvÄrigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor Àr dessutom att offentliga organisationer mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd olika vÀrden.Vi har studerat hur olika vÀrden inom BorÄs Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlÀgga kommunikationen för att se hur BorÄs Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pÄgÄende satsningar pÄ det textila klustret Textile Fashion Center.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fÀltassistenters syn pÄ den offentliga nÀrmiljön. Studien Àr begrÀnsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda pÄ vad killar i högstadieÄldern gör pÄ sin fritid och hur fÀltassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det pÄverkar killarna och fÀltassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen Àr vad killarna och fÀltassistenterna har för tankar om trygghet och syn pÄ medias roll.

I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.