Begreppet intern kontroll har under de senaste Ären blivit allt mer vedertaget och accepterat i sÄvÀl privat som offentlig verksamhet. I takt med att skandaler uppmÀrksammats har nya lagar tillkommit som i sin tur stÀller högre krav pÄ att organisationer har en god intern kontroll. Intern kontroll handlar om att skapa tydlighet, ordning och reda i verksamheten och dess tillhörande ekonomi. Den omfattar samtliga system och processer dÀr fokus ligger pÄ att styra ekonomin och verksamheten. Det som kÀnnetecknar en god intern kontroll Àr att det finns ÀndamÄlsenliga och vÀldokumenterade system och rutiner för styrning men Àven att redovisningen och övrig information Àr rÀttvisande och tillförlitlig.Studiens fokus har varit att ta reda pÄ och beskriva hur fyra olika organisationer, tvÄ företag och tvÄ förvaltningar, arbetar med den interna kontrollen utifrÄn de komponenter som ingÄr i COSO-modellen.

Det balanserade styrkortet Àr ett verktyg som utvecklades i slutet av 80-talet. Styrkortet anvÀnds sÄvÀl inom det privata som offentliga omrÄdet som en metod för styrning. Organisationer kan ta hjÀlp av verktyget för att beskriva och kommunicera sina ambitioner och vad den vill uppnÄ pÄ ett enkelt sÀtt. Man kan ocksÄ anvÀnda verktyget som hjÀlp för att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet, detta genom att visa att deras arbetsinsats Àr viktig. NÀr medarbetarna kÀnner sig delaktiga ökar deras motivation.PÄ senare Är har anvÀndandet av styrkortet ökat och företag har mer och mer börjat anvÀnda det som ett ledningsverktyg.

Bakgrund: Med tanke pÄ de förÀndringar som har skett i den kommunala sektorn det senaste trettio Ären har Àven ekonomrollen förÀndrats och anpassats. Faktorer som har haft en inverkan i organisationsförÀndringen Àr bland annat globalisering och utveckling i teknologin samt decentralisering. En av förklaringarna till organisationsförÀndringen och dÀrmed ocksÄ ekonomers roll i den offentliga sektorn var New public management vars syfte var att effektivisera den offentliga sektorn. Den traditionella rollen som "Bean counter" har utvecklats till att det idag tas mer hÀnsyn till informella faktorer. Otydligheten kring ekonomens roll och en svag tidigare forskning gör detta till ett intressant omrÄde att undersöka.

MÀngden information och informationskÀllor ökar exponentiellt med tiden och metoder för hantering av information blir dÀrför allt mer relevanta. Privata och offentliga organisationer uppmÀrksammar allt mer behovet av en strukturerad och effektiv metod för att kunna hantera denna oundvikliga informationstillvÀxt.Uppsatsen syftar till att identifiera potential att förbÀttra det nuvarande informationssystemet inom Bild- och Funktionsregistret genom att tillÀmpa en Information Lifecycle Management-strategi utifrÄn Leanperspektivets vÀrderingar. Studien inleddes med en litteraturstudie dÀr de huvudsakliga Lean- och Information Lifecycle Management-principer definierades för att skapa ett teoretiskt underlag för vidare studier. Den efterföljande empiriska fallstudien av Bild- och Funktionsregistret och Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomfördes för att fÄ en ordentlig och tydlig bild av den organisationen och dess informationssystem.Fallstudien identifierade de huvudsakliga problemen och möjligheterna i den nuvarande organisationen. Problemen i form av organisatoriska brister, bristande anvÀndning av systemet och vÀxande informationsvolymer bemöts genom införande av klassificering, strategisk integration och hierarkisk lagring av information.

Bakgrund: Nya tankar inom strategiomrÄdet menar att bland annat meningsfullhet, vÀrderingar och organisationens syfte Àr viktiga aspekter att betona för att företag ska kunna skilja sig ur mÀngden och dÀrmed locka till sig kunder och personal. Den svenska Àldreomsorgen stÄr idag inför en stor utmaning nÀr det gÀller att trygga den framtida personalförsörjningen. En Äldrande befolkning, ökade vÄrdbehov samt den höga medelÄldern pÄ dagens personal inom ÀldrevÄrden Àr nÄgra faktorer som bidrar till Àmnets aktualitet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur arbetet med personalförsörjningsfrÄgor sker inom den svenska Àldreomsorgen. Undersökningen kommer att fokusera pÄ hur de tre aspekterna meningsfullhet, organisationens syfte samt grundvÀrderingar anvÀnds strategiskt i detta arbete.

För att uppnÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle stÀlls idag höga krav pÄ en miljömÀssigt och ekonomiskt hÄllbar utveckling. SamhÀllets expansion i form av nybyggnation Àr en stor del i detta. Genom att planera och bygga mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader sÄ kan dessa krav uppfyllas. Att skapa flexibla byggnader, som kan anpassas efter samhÀllets framtida behov, leder till en effektivisering av lokalutnyttjandet och genererar mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader. I Sverige Àr kommunerna landets största byggherrar och de har dÀrför ett stort ansvar att förse samhÀllet med fastigheter och dÄ framförallt offentliga lokaler.

Äldreomsorgen har fĂ„tt kritik i massmedia under den senaste tiden vilket har bidragit till flera omorganisationer som skett sedan 1990-talet. Omorganisationerna har vuxit fram ur ett nytt styrningssĂ€tt som gĂ„r under begreppet New public management (NPM), som fokuserar pĂ„ styrning, uppföljning och redovisning. NPM har mĂ„nga influenser frĂ„n det privata nĂ€ringslivet och förĂ€ndringar som skett har bland annat inneburit att verksamheterna arbetar för en ökad effektivisering av organisationen, mĂ„l- och resultatstyrning samt ökad kvalitet. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur styrningen som Ă€r i linje med NPM beskrivs av chefer pĂ„ olika organisatoriska nivĂ„er inom Ă€ldreomsorgen i Stockholms stad. FrĂ„gestĂ€llningen som besvaras i uppsatsen Ă€r hur verksamhetscheferna respektive enhetscheferna beskriver att styrningen som Ă€r i linje med NPM har pĂ„verkat verksamheterna samt deras arbetssituation.Teorier om byrĂ„krati, postbyrĂ„krati samt NPM anvĂ€nds som referensram i uppsatsen.

MiFID (Markets in Financial Instrument Directive) Àr ett EU-direktiv som trÀdde i kraft den 1 november 2007, vilket har för avsikt att avreglera och harmonisera finansmarknaderna i Europa samt ge investerare ett ökat skydd. MiFID har inneburit förÀndringar för vÀrdepappershanterande företag som exempelvis de svenska bankerna som handlar med vÀrdepapper och ger rÄd till kunder i samband med dessa affÀrer. Utredningens syfte Àr att undersöka hur LÀnsförsÀkringar och SEB har tolkat MiFID med avseende pÄ skyddet för privata investerare. För att uppfylla syftet har författarna gjort tvÄ intervjuer pÄ respektive bank. Den teoretiska referensram som anvÀnds Àr Regeringens proposition 2006/07:115 vilken ligger till grund för MiFID:s implementering i svensk lag.

De rubriker som funnits i media den senaste tiden om korruption gav mig idén till att skriva detta arbete. Jag sökte teori och upptÀckte snart att det saknades arbeten som behandlade korruption inom den privata sektorn och fann dÀrför det omrÄdet intressant att koncentrera sig till. Mitt syfte formades efter de frÄgor jag stÀllde mig genom att granska dels teori och artiklar i media. Det jag ville ha svar pÄ med undersökningen var om företagen anvÀnder sig av gÄvor samt deras motiv bakom och att klargöra deras uppfattningar om lagstiftningen nÀr en gÄva blir en otillbörlig förmÄn. Jag ville Àven skapa mig en uppfattning om företagen arbetar för att minimera risken för korruption inom den egna organisationen.För att uppnÄ mitt syfte genomförde jag sex stycken intervjuer med arbetstagare inom den privata sektorn i Sverige.

In the early 1990?s more and more companies of the Swedish public sector were exposed to competition, and this started the debate on how such actions might affect the business and even society.The first chapter examines how the public sector and especially health care, is financed and managed. We also explore what it means to be exposed to competition and find that there are many different ways of exposing the public sector to competition. The study examines dental care as an example of a market with both publicly and privately owned companies. The purpose of this paper is to explore how publicly and privately owned health care companies view their relationship with their consumers.

Som den svenska asylprocessen sĂ„g ut innan 2006, var den omdiskuterad och hĂ„rt kritiserad. Processen sades sakna insyn och ansĂ„gs dĂ€rför alltför öppen för beslut tagna baserat pĂ„ politiska, snarare Ă€n juridiska, grunder. År 2005 skapades en ny UtlĂ€nningslag. Även asylprocessen reformerades och den nya ordningen innebĂ€r bland annat möjligheten för asylsökande att fĂ„ sin sak prövad i sĂ€rskilda domstolar; Migrationsdomstolar.DĂ„ mĂ„let med reformerna var att skapa en öppnare process offentliggjordes Ă€ven Migrationsverkets databas för landinformation. De offentliga bitrĂ€dena och ombuden som Migrationsverket tilldelar asylsökande fick utvidgade arbetsuppgifter.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ den erfarenhet och kunskap om samverkan som deltagarna i MÄ bra pÄ Àldre dar - projektet fÄtt i det hÀlsofrÀmjande samverkansprojektet. Studien fokuserar pÄ framgÄngsfaktorer och hinder för samverkansprocessen, hur projektet pÄverkat maktförhÄllandena mellan de ideella och offentliga organisationerna, deltagarnas organisatoriska erfarenheter av samverkan, deras uppfattning av arbetsklimatet och upplevelse av KASAM i projektet. Forskning kring hÀlsofrÀmjande samverkan bland Àldre Àr sparsam. En kvalitativ ansats anvÀndes med fokusgrupper som datainsamlingsmetod. 11 fokusgrupper genomfördes med 62 deltagare.

VÄrt intresse för verksamhets- och systemutveckling har vÀxt fram under vÄr studietid, dÄ vi fÄtt kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha lÀst en del artiklar blev vi Àven intresserade av att jÀmföra vilka faktorer samt vem som Àr beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie Àr att hitta de faktorer som Àr avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förstÄelse för en organisations tÀnkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi började med att tillÀgna oss relevant teori som förklarar och fördjupar lÀsaren i vad verksamhets- och systemutveckling Àr. Vidare utformade vi intervjufrÄgor utifrÄn vÄr problemformulering.

De grundlÀggande vÀrdena för statsförvaltningen Àr demokrati, rÀttssÀkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rÀttssÀkerhet och effektivitet förmedlas pÄ Skatteverket, hur tjÀnstemÀnnen pÄ Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstÄ att tjÀnstemÀnnen mÄste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjÀnstemÀnnen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som anvÀnts i denna studie. Den teori som anvÀnts Àr Max Webers teori om byrÄkrati och tjÀnstemÀn. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven pÄ rÀttssÀkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för tvÄ reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste Ärtionden.

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförÀndringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orÀttvisor. För att skapa förutsÀttningar för en mer hÄllbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan anvÀndas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur pÄ kunskaper frÄn traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trÀdgÄrd med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger pÄ permakulturprinciper. UtgÄngspunkt för mitt planeringsarbete Àr VÀxhusets Ekocentrum i södra HÀlsingland, dÀr man planerar att anlÀgga en trÀdgÄrd i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsÀttningar och en intervju med bestÀllaren utgör grunden för min planeringsprocess.