Under 1990-talet förÀndrades villkoren för de ideella organisationerna i Sverige. De tidigare generella bidragen ersattes med resultatinriktade bidrag och kontrakt, sÄ kallat entreprenörskap. Den nya bidragspolitiken har medfört stora förÀndringar för de ideella organisationerna eftersom kommunen som ledande aktör har fÄtt ett allt större inflytande pÄ deras verksamheter. Vi har genom samtalsintervjuer med tvÄ ideella organisationer pÄ entreprenad och en ansvarig kommuntjÀnsteman undersökt den förÀndrade relationen mellan kommunen och organisationerna. I vÄr analys har vi Àven anvÀnt oss av de kontrakt som reglerar samarbetet i den offentliga upphandlingen.

VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur budgetens roll skiljer sig Ät mellan en offentlig och en privat hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer. Vi har baserat vÄr uppsats och vÄra slutsatser pÄ intervjuer, som vi gjort pÄ Blekingesjukhuset i Karlskrona och S:t Görans sjukhus i Stockholm. Vi har gjort intervjuer pÄ fyra till fem olika nivÄer i bÄda organisationerna, för att fÄ ett djup i vÄr undersökning. Vi har kommit fram till att det finns stora skillnader mellan det offentliga sjukhuset och det privata sjukhuset. Den största skillnaden fann vi vara budgetuppföljningen, men att det inte finns nÄgon större skillnad mellan sjukhusen pÄ lÀgre nivÄ, dÀremot pÄ högre nivÄer kan vi urskilja relativt stora skillnader.

This study examines differences between private and state-owned companies' sustainability reports for the year 2010. Three state-owned companies and three private companies in three different industries have been examined. An effort has been put to explaining if differences are related to the owner or to the industry. The basis for this is that the state owned companies are required to present a sustainability report according to shareholder demands, while the private owned aren?t obligated to present their sustainability efforts.The study has a qualitative basis, and empirical data have been collected by the authors.

This essay deals with the social services cooperation with the private sector relating to foster care. The aim was to examine whether and what the causes may be that the social service transfer tasks of authority to private actors. Furthermore, we have examined and discussed if such a working procedure can lead to consequences for the individual child and how / if the children's legal security is affected. Survey methodology is qualitative in nature where we conducted semi-structured interviews with three persons who work in different ways to be involved in work with a foster family. We have also made use of questionnaires sent to social workers around the country.The result has been interpreted on the basis inter alia, legal texts, legislative history, and two theories which have their origin in organization theory.

PÄ grund av dagens snabba utveckling och moderniserade organisationer blir det mer och mer viktigt med bra samarbete. Det ska gemensamt nÄs upp till verksamhetsmÄl och styrningen Àr idag inte lÀngre sÄ detaljerad som den var förr. Ett av mÀnniskors största behov Àr sociala relationer och uppskattning frÄn andra mÀnniskor dÀrför Àr det viktigt med ett fungerande samarbete mellan chef och övrig personal. Ett icke fungerande samarbete skulle leda till dÄligt utvecklade verksamheter och framförallt mycket otrevliga arbetsplatser.Studiens undersökningsomrÄde Àr dÀrför hur man kan skapa ett bra samarbete pÄ arbetsplatsen. Syftet med studien om bra samarbete har varit att yrkeskategorin chefer ska fÄ en inblick, idéer och kunskap i vad bra samarbete Àr för nÄgot och hur man kan skapa ett bra samarbete.Metoden för att ta reda pÄ detta har varit personliga intervjuer med chefer frÄn olika verksamheter, nÀrmare bestÀmt sex olika, privata som offentliga.

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. IstÀllet för att se kommunikation som information som skickas frÄn en aktiv sÀndare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som nÄgot som skapas i en dialog mellan tvÄ aktiva aktörer. Man rör sig frÄn en strategisk syn pÄ publiken som en pÄverkbar mÄlgrupp till en dialogisk syn pÄ publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte Àven Àgt rum i praktiken? Hur ser man pÄ kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det nÄgra likheter och skillnader i synsÀtt, och vad kan dessa tÀnkas bero pÄ? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka utröna vilka val och intentioner som pÄverkar det skapande arbetet och den slutgiltiga gestaltningen av ett offentligt konstverk. Fokus kommer att ligga pÄ konstnÀrens intentioner dÀr det bland annat kommer att undersökas hur dessa stÄr i relation till bestÀllarnas önskemÄl, det vill sÀga hur konstverket i det utvalda fallet förhandlades fram utifrÄn de olika parternas intentioner. Med andra ord kan sÀgas att den hÀr uppsatsens underliggande syfte delvis Àr att undersöka hur stor frihet en konstnÀr har i sitt skapande av offentliga uppdrag. En aspekt av detta som jag har valt att fördjupa mig ytterligare i Àr platsens betydelse i samverkan med konstverket. Med detta vill jag undersöka hur stor hÀnsyn konstnÀren tar till platsens topografi och hur Àven detta pÄverkar det slutgiltiga verkets betydelsebildning.Förhoppningen med denna studie Àr att den ska uppmÀrksamma oss som brukare pÄ de olika aspekterna av den omfattande processen bakom den offentliga konsten i vÄr vardag och dessas betydelse för resultatet.

Den 1 januari 2010 infördes den sÄ kallade konfliktlösningsregeln i Konkurrenslagen (2008:579) 3 kap. 27 § som syftar till att hantera situationen nÀr saten, en kommun eller ett landsting konkurrerar med privata aktörer. Enligt regeln fÄr staten, en kommun eller ett landsting förbjudas att i en sÀljverksamhet tillÀmpa ett visst förfarande om detta snedvrider, eller Àr Àgnat att snedvrida, förutsÀttningarna för en effektiv konkurrens pÄ marknaden. Ett sÄdant förbud fÄr Àven meddelas om förfarandet hÀmmar, eller Àr Àgnat att hÀmma, förekomsten av sÄdan konkurrens. Kommuner och landsting kan, under samma förutsÀttningar som ovan, Àven förbjudas att bedriva en viss sÀljverksamhet om sjÀlva verksamheten anses ha denna effekt.

The purpose of this study was to examine how small-scale private forest ownersmake decisions regarding pre-commercial thinning. In 2015 it is ten years agosince the storm Gudrun hit the southern parts of Sweden and now large areas arein need of pre-commercial thinning. This study is built upon qualitativeinterviews with seven small-scale private forest owners with forest properties inthe county Kronoberg. The respondents were chosen by the modelSKOGSÄGARPROFILENTM (forest owner profile).The results of the interviews showed that five categories: ownership, the stormGudrun®s impact, silviculture, forestry contacts and driving force was important.How will their purpose and aim affect the pre-commercial thinning? Personalinterests, and expectations of the next generation to take over, are purposes thisstudy has found.

Inom tjÀnsteproducerande privata företag förekommer, till följd av brist pÄ kvalitet, kostnader upp till 40 procent av den totala omsÀttningen. Liknande tal kan Àven befaras finnas inom de tjÀnsteproducerande offentliga organisationerna. För att identifiera och reducera kvalitetsbrister i organisationer kan en sjÀlvutvÀrdering anvÀndas som arbetssÀtt. Tekniska förvaltningen i LuleÄ Kommun Àr en organisation som har genomfört en sjÀlvutvÀrdering som ett steg i sitt förbÀttringsarbete. SjÀlvutvÀrderingen pÄvisade att det finns ett flertal möjliga förbÀttringar att genomföra för att öka kundtillfredsstÀllelsen samt utveckla delaktigheten bland medarbetarna.

Merparten av det svenska folket kan idag rĂ€kna med att vid arbetslivets slut erhĂ„lla viss ersĂ€ttning i form av pension. Nuvarande pensionssystem kan sĂ€gas bygga pĂ„ tre delar, dels allmĂ€n Ă„lderspension som tillhandahĂ„lls alla som har bott och arbetat i Sverige genom socialförsĂ€kringssystemet, dels tjĂ€nstepension som kompletterar den allmĂ€nna pensionen, vilket utgör utfĂ€stelser till viss pensionsrĂ€tt av arbetsgivare gentemot sina anstĂ€llda. Utöver detta kan var och en vĂ€lja att spara till sin pension privat, antingen genom en pensionsförsĂ€kring eller individuellt pensionssparande. Ett sĂ„dant privat sparande Ă€r för vissa av ytterst stor vikt, exempelvis för den som driver enskild firma och dĂ€rmed inte Ă€r anstĂ€lld och berĂ€ttigad tjĂ€nstepension. Även för dom som genom sin anstĂ€llning erhĂ„ller tjĂ€nstepension kan ett privat pensionssparande vara av stor vikt, om inte annat för att dryga ut sina inkomster efter arbetslivets upphörande.

Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera styrningen av det offentliga kulturstödet samt hur detta pÄverkar organiseringen och verksamheten hos fria kulturorganisationer. En teoretisk utgÄngspunkt tas i de förÀndringar av den offentliga verksamhetens styrning och kontroll, som pÄgÄtt sedan 1980-talet och som av forskarvÀrlden samlas under begreppet New Public Management. Studien Àr avgrÀnsad till Stockholms stads kulturstöd; verksamhetsstödet, projektstödet och den Är 2008 införda sÄ kallade incitamentsstrukturen. Studien, som Àr en flerfallsstudie, Àr ocksÄ avgrÀnsad till fyra fria kulturorganisationer. Med fria kulturorganisationer menar vi organisationer som Àr sin egen huvudman och vars verksamhet inte syftar till att generera vinst.

MÀngden död ved i brukade skogar har minskat med ungefÀr 90 %jÀmfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mÀngden ytterligare. Att lÀmna naturhÀnsyn vid avverkning Àr ett viktigt steg för att bevara biologisk mÄngfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhÀnsyn tas bort efter slutavverkning. PÄ 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhÀnsyn tagits bort, mestadels vindfÀlld tall.

I svensk lagtext regleras blickar och kommentarer med sexuell anspelning i Lagen om sexuella trakasserier (se Lag 2003:311). Lagen reglerar dock endast ett fÄtal offentliga rum. Gator, torg och parker Àr nÄgra rum som lÀmnas oreglerade.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur unga heterosexuella kvinnor upplever blickar och kommentarer med sexuell anspelning frÄn manliga frÀmlingar i det ?oreglerade? offentliga rummet. Med utgÄngspunkt i individens subjektiva upplevelse Àr syftet vidare att studera hur kvinnan hanterar situationer med dessa inslag samt att undersöka om, och hur, upplevelserna pÄverkar henne.Genom intervjuer med fyra kvinnliga studenter och den kvalitativa analysmetoden Interpretive Phenomenolocigal Analysis har informanternas subjektiva meningsskapande inom ramen för dessa situationer analyserats.Som analysen föreslÄr Àr rummet (kontexten), betraktaren (mannen) och kvinnans egna attityder och förestÀllningar av central betydelse för hur dessa situationer upplevs och tolkas.

Ystad har under lÄng tid varit en populÀr turistdestination för svenska och utlÀndska besökare. Staden med dess omnejd har genom den fina miljön och dess historiska byggnader goda förutsÀttningar att attrahera turister till regionen. Efter filmatiseringarna av Henning Mankells romaner om kriminalkommissarie Kurt Wallander, som utspelas i Ystad, har antalet turister ökat Àn mer till regionen. FörhÄllandet mellan böcker och filmer Àr en vÀsentlig del av den turism som uppstÄr efter en berÀttelse om en fiktiv karaktÀr i en existerande miljö. Vi ville följaktligen undersöka film- litteraturturism och dess pÄverkan pÄ en plats.