Det Ă€r inte bara privata företag som mĂ„ste ta hĂ€nsyn till miljön och minimera sinakostnader. Även offentliga verksamheter som Sveriges olika kommuner mĂ„ste bidra tillatt vĂ€rna om miljön. Kommuner har ocksĂ„ kunder i form av skattebetalare som villkunna bo och trivas i sin kommun. DĂ€rför behöver kommunerna se skattebetalarna somen kund som betalar för tjĂ€nsterna kommunen tillhandahĂ„ller.PĂ„ samma vis behöver kommunerna ocksĂ„ reflektera över sina kostnader precis som ettvanligt företag eller en organisation. DĂ€rför Ă€r investeringar i miljöförbĂ€ttrande Ă„tgĂ€rderav största vikt.VĂ€xjö kommun marknadsför sig som Europas grönaste stad och har dĂ€rför mycket attleva upp till.

Abstrakt: I en verksamhet Àr humankapitalet, det vill sÀga företagets resurser i form av personal och deras kompetens, en av de absolut viktigaste delarna. Tidigare forskning visar att om ett företag vÀljer att ta upp kostnader kring anstÀllning, trÀning och personlig utveckling kan det resultera i att viktiga intressenter gör investeringar som Àr till nytta för företaget. Syftet med denna studie Àr att försöka ta reda pÄ hur humankapital som frivillig upplysning har utvecklats i svenska byggföretags Ärsredovisningar. För att besvara frÄgestÀllningen undersöks tre byggföretags Ärsredovisningar mellan Ären 2003 och 2012 med hjÀlp av sökord som Àr kopplade till humankapital. Studien visar att det finns en positiv trend för sökord kopplade till Sveibys forskning(1997).

Service Àr ett svÄrdefinierat ord och upplevs pÄ olika sÀtt beroende pÄ situation och person. Service kan ocksÄ yttra sig, och erbjudas pÄ olika sÀtt beroende pÄ organisation. Tanken med uppsatsen var att undersöka hur service genom personlig kontakt upplevs i en offentlig organisation, dÀr service kanske inte direkt förknippas med just den organisationen, nÀmligen Skatteverket. Undersökningen genomfördes pÄ Skatteverkets lokalkontor pÄ Södermalm i Stockholm under vÄren 2004. Större delen av materialet samlades in pÄ plats genom enkÀter, som besökarna besvarade.

Följande rapport beskriver ett examensarbete som utförts av tvÄ studenter under vÄrterminen 2013 som avslutande del av Civilingenjörsprogrammet Design och Produktutveckling vid Linköpings universitet. MÄlet med examensarbetet har varit att ta fram en produkt som tillgodoser behovet av att kunna ladda mobila enheter i offentliga miljöer. Produkten ska vara anpassad till offentliga miljöer och ska kunna drivas av solceller.Examensarbetet har resulterat i framtagning av en ny teknisk produkt för laddning av mobiltelefoner. Produkten placeras pÄ caféer och restauranger i olika typer av offentliga miljöer och skapar dÀr ett mervÀrde för gÀsterna som med hjÀlp av produkten gratis kan ladda sin mobiltelefon under besöket. Produkten skapar Àven ett vÀrde för café- eller restaurangÀgare dÄ detta genererar fler kunder eftersom laddning av mobiltelefoner erbjuds.

Sedan flera Ärtionden tillbaka Àr vattenbruk den livsmedelssektor som vÀxer allra snabbast. Det finns dock fÄ exempel pÄ vattenbruk som medvetet utformats för att integreras i stadsmiljö. Att se pÄ vattenbruket som en del av lösningen pÄ mÄnga problem kan öka vattenbrukets genomslagskraft. Kanske Àr det hÀr som fysiska planerare med strÀvan efter en holistisk syn pÄ hÄllbarhet kan skapa förutsÀttningar för synergieffekter nÀr vattenbruk och hÄllbar stadsplanering integreras? Den urbana efterfrÄgan pÄ billig mat förstör planeten, dÄ det moderna jordbruket hotar den biologiska mÄngfalden och bidrar till ökade utslÀpp av vÀxthusgaser.

I en tid dÀr samhÀllsansvar i allt högre grad prÀglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt dÀr flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedlÀggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som stÀlls till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begrÀnsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur projektledningen kan skapa förutsÀttningar för mÄluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsÀttningar som pÄverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsÀttningar.

Facilitering, som begrepp, Àr relativt nytt i Sverige. ArbetssÀttet syftar till att effektivisera och förbÀttra organisationer genom att leda en grupp mÀnniskor mot gemensamt överenskomna mÄl. Intentionen med denna uppsats Àr att beskriva facilitering och undersöka dess effekter vid verksamhetsutvecklingsmöten för att se vad organisationer kan tjÀna pÄ att anvÀnda sig av arbetssÀttet, samt studera i vilken utstrÀckning facilitering Àr tillÀmpbart. Informationen som uppsatsen bygger pÄ, Àr hÀmtad frÄn bÄde svenskt och engelskt material bestÄende av teoretiska böcker, praktiska handböcker och akademiska artiklar. Sammanlagt har Àven sex intervjuer genomförts för att kunna undersöka effekterna av facilitering vidverksamhetsutvecklingsmöten.Studien visar att facilitering Àr tillÀmpbart inom bÄde den offentliga och privata sektorn, samt pÄ olika nivÄer inom en organisation, i bÄda sektorerna.

Kvarteret TjÀllet, vid Stadshagens tunnelbanestation. DÀr tunnelbaneuppgÄngen möter den kuperade marken föreslÄs bostÀder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lÀgenheter, och enligt kommunen Àr det i princip klart att det handlar om bostadsrÀtter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslÄr detta projekt att tomten upplÄts till ett blandat boende.TvÄ punkthus som inrymmer 109 lÀgenheter, blir bostÀder Ät seniorer och studenter. TvÄ grupper som lÀtt slÄs ut frÄn den i Stockholm mycket hÄrda marknaden för boende.

Det finns idag tvÄ former av uppsÀgning: personliga skÀl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsÀgning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera gÀllande rÀtt betrÀffande uppsÀgningar av tillsvidareanstÀllda personer pÄ grund av arbetsbrist och personliga skÀl, som kan hÀnföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gÀllande rÀtt tillÀmpas i praktiken, bÄde i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som anvÀnds för att motsvara de krav som det nya tjÀnste- och kunskapssamhÀllet stÀller. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vÄrt empiriska material visar att arbetsgivare vÀljer uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist framför personliga skÀl.

Bakgrund och problem: Det har skett en dramatisk utveckling avredovisningsstandards i vÀrlden. Utvecklingen av IAS - regler har bidragit till enökad harmonisering pÄ redovisningsomrÄdet. En standard som finns i IFRS/IASregelverk Àr IAS 16 som behandlar materiella anlÀggningstillgÄngar, vilket haruppdaterats och medfört ett striktare krav pÄ tillÀmpning av komponentavskrivning.Denna avskrivningsmetod syftar pÄ att en huvudtillgÄng delas upp pÄ ett flertalolika komponenter som dÀrefter skrivs av separat. DÀrmed blir det intressant attundersöka vidare om komponentavskrivning har medfört ett större antal likhetermellan bolag inom transportbranschen. En annan intressant aspekt att undersökadetta omrÄde Àr för att utreda om organisationens Àgandeform pÄverkar företagetshantering av komponentavskrivningens bestÄndsdelar.Mot ovanstÄende bakgrund, har det resulterat i följande problemformulering:? Hur hanterar statliga företag komponentavskrivningens bestÄndsdelar/förutsÀttningar i förhÄllande till privata företag?? Vilka likheter och skillnader kan identifieras och hur kan dessaförklaras?Syfte: Uppsatsen avser att klargöra och undersöka hur statliga företag hanterarkomponentavskrivningens olika bestÄndsdelar/förutsÀttningar sÄsom faststÀllandetav betydande vÀrde, komponents anskaffningsvÀrde, nyttjandeperiod samt restvÀrdei förhÄllande till privata företag.

Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..

Syfte: Författarnas strÀvan Àr att göra en explorativ studie av vilka faktorer som pÄverkar hur svenska företag agerar i offentliga upphandlingsprocesser av infrastruktur i Kina. Författarna avser att öka kunskapen om offentliga upphandlingsprocesser i Kina och analysera huruvida eventuella sÀrdrag existerar utifrÄn tre valda perspektiv; det juridiska perspektivet, det formella perspektivet och det informella perspektivet. Metod: Studien Àr av explorativ karaktÀr, med utgÄngspunkt i det hermeneutiska forskningsidealet. Studien Àr av kvalitativ art och utgörs av djupintervjuer med tvÄ fallföretag och fyra experter inom omrÄdet. Existerande teorier inom företagsekonomi, frÀmst inom strategisk ledning och institutionell teori, appliceras av författarna pÄ det empiriska materialet.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Uppsatsen Àr en studie av Islamic Center i Malmö och dess nÀtverk och syftar till att förstÄ hur religiösa föreningar pÄverkar förutsÀttningarna för ekonomisk integration. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer som huvudkÀlla, sÄvÀl intervjuer med individer pÄ Islamic Center som andra personer som pÄ olika sÀtt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har frÀmst baserats pÄ teori kring socialt kapital och nÀtverksbyggande som viktiga förutsÀttningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har nÄgot att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjÀlpa folk in i arbetslivet. Samtidigt sÄ mÄste de ideella/idéburna organisationerna sjÀlva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna fÄ ta del av det arbetet.

Syftet med studien var att undersöka trÀningspersonals förstÀllningar om vad de ansÄg pÄverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsÀttning. Kvalitativ studie i form av tvÄ fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av trÀningspersonal frÄn sex privata och sex kommunala anlÀggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 Är: sex personer frÄn privata anlÀggningar och sex personer frÄn kommunala anlÀggningar. Resultat: Sex kategorier framtrÀdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.