Uppsatsen syftar till att undersöka och diskutera vad som Àr viktigt för motivationen hos anstÀllda i tvÄ olika organisationsformer (privata och ideella) och jÀmföra om det finns nÄgon skillnad mellan dem. I studien introduceras tvÄ teoretiska spÄr, dÀr det första identifierar vilka olika organisationsegenskaper som karaktÀriserar respektive organisationsform. Det andra beskriver motivationsteorier frÄn bland annat Abraham Maslow (1943 och 1954) och Frederick Irving Herzberg (Jacobsen, 1998). Data samlades in genom en enkÀt som bestod av 14 pÄstÄenden om individuell motivation i organisationen. EnkÀten besvarades av totalt 91 personer.Efter enkÀtundersökningen kunde slutsatsen dras att motiverande egenskaper frÀmst fanns bland organisationens mÀnniskor, mÄl samt relationer mellan mÀnniskor.

Neoliberalism stÄr för sÄ mycket mer Àn att bara vara en ideologi som tar steget ifrÄn statens kontroll. Förutom att ideologin strÀvar Ät ekonomisk frihet finns det ocksÄ andra tydliga attityder som riktar sig till samhÀllet i helhet; den enskilda individen, den anstÀllde och staden. Neoliberalismen har pÄverkat planeringen mycket. Framför allt har tron pÄ marknadens goda effekter förstÀrkts, medan staten har fÄtt ett betydligt lÀgre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gÀller framför allt aktörer frÄn den privata sfÀren. Stadspolitiken har ocksÄ förÀndrats och har nu ett mer entreprenöriellt förhÄllningssÀtt och ett tydligare fokus pÄ att marknadsföra staden.

Jag har studerat en liten torgbildning pĂ„ Hisingen, Göteborg, i omrĂ„det JĂ€ttesten. Platsen Ă€r intressant dĂ„ den har mĂ„nga besökare trots att den ligger vid sidan av de större strĂ„ken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivĂ„skillnader, som gör den svĂ„r och otillgĂ€nglig. Intresset för torg och offentliga rum Ă€r större Ă€n nĂ„gonsin och vĂ€lgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsomrĂ„den sĂ„som Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och VĂ€stra hamnen i Malmö. Men vad hĂ€nder med förortstorgen frĂ„n efterkrigstiden? Hur anvĂ€nds 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag ocksĂ„ studerat olika torgstrukturer frĂ„n olika epoker under 1900-talet dĂ„ byggnadsidealen skilt sig Ă„t.

Kvarteret TjÀllet, vid Stadshagens tunnelbanestation. DÀr tunnelbaneuppgÄngen möter den kuperade marken föreslÄs bostÀder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lÀgenheter, och enligt kommunen Àr det i princip klart att det handlar om bostadsrÀtter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslÄr detta projekt att tomten upplÄts till ett blandat boende.TvÄ punkthus som inrymmer 109 lÀgenheter, blir bostÀder Ät seniorer och studenter. TvÄ grupper som lÀtt slÄs ut frÄn den i Stockholm mycket hÄrda marknaden för boende.

De sista 15 Ären har det skett en attitydförÀndring i statliga dokument för personer med funktionshinders rÀtt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder Àr lekplatser och tillgÄngen av dem en viktig plats i den offentliga miljön.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en ökad insyn i hur tillgÀnglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsÀttningar synliggörs pÄpolitisk nivÄ i Norrköpings kommun. TvÄ angreppssÀtt har anvÀnts och det ena Àr hur barnperspektivet/tillgÀnglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur barnperspektivet/tillgÀnglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa Àr medpersoner med makt pÄ olika nivÄ i Norrköpings kommun gÀllande lekplatser och deras utformning. De andra tvÄ intervjuerna Àrmed personer frÄn brukarnas perspektiv, det vill sÀga handikappföreningar.Resultatet pÄvisar att Norrköpings kommun genomfört insatser för att stÀrka barnperspektivet och tillgÀngligheten iverksamheten.

Andelen Àldre personer i Sveriges befolkning ökar, vilket leder till större behov av vÀl fungerande Àldreomsorg. Kommunerna har ansvar för Àldreomsorgen oberoende om den utförs i offentlig eller privat regi. Den 1 januari 2009 trÀdde lagen om valfrihet i kraft som bland annat syftar till att öka individens möjlighet att vÀlja hemtjÀnstutförare. Idag har privata aktörer större möjligheter att etablera sig inom hemtjÀnsten. Kontrakten som tecknas mellan kommunen och en privat utförare Àr den enda direkta legala möjligheten för den ansvariga kommunen att pÄverka kvaliteten i verksamheterna.

I rapporten presenteras tvÄ analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens. Analysmetoderna appliceras pÄ tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna, Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. UtifrÄn resultaten frÄn analyserna har förslag till förbÀttring utformats. Gordons Cullens analysmetod baseras pÄ den visuella upplevelsen av staden samt upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras pÄ aktiviteterna som Àger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa kontakt. Analysmetoderna har sedan jÀmförts med tanke pÄ skillnader, överrensstÀmmelser samt applicerbarheten. Platserna som analyseras Àr olika gÀllande lÀge, utformning, anvÀndning och historia.

Denna rapport behandlar hur framstÀllningen av ledarskap ser ur ett teoretiskt könsperspektiv. Genom att analysera tidningarna "Chef" och "Dagens SamhÀlle" med hjÀlp av kritisk diskursanalys som metodredskap synliggörs i denna rapport den manliga normen som en dominerande del i den sociala och kulturella konstruktionen av ledarskap, detta har Àven format framstÀllning av manliga respektive kvinnliga ledare. Under analysen framkommer det tydliga mönster i framstÀllningen av de bÄda könen, dÀr manliga ledare och deras ledaregenskaper betonas som ner naturliga och ofta med en koppling till deras respektive sportsliga karriÀrer och bakgrund. För de kvinnliga ledarna sker en generell koppling mellan deras ledaregenskaper och deras privata sfÀr sÄ som familjen, olika relationer och deras barndom. De kvinnliga ledarna och deras karriÀrvÀg fram till den ledande positionen framstÀll som mindre naturliga..

Avverkningsuppdraget Àr den vanligaste köpformen som anvÀnds i Sverige idag dÄ privata skogsÀgare sÀljer virke frÄn egen skog. Det traditionella avverkningsuppdraget bygger pÄ att virket avverkas och körs till industrin dÀr det i de flesta fall mÀts in av en virkesmÀtningsförening. Ett alternativ till industrimÀtning Àr att anvÀnda sig av den volym som skördaren registrerar vid avverkningen som betalningsgrund till skogsÀgaren. I detta examensarbete undersöktes vad som motiverade privata skogsÀgare att vÀlja Södras skördarmÀtning med stampris och hur deras kundnöjdhet sÄg ut efter avslutat uppdrag. Vidare har olika delar av ledtiden för de genomförda stamprisuppdragen och de traditionella uppdragen jÀmförts. Arbetet genomfördes genom en kombination av registeranalys i Södras system, kvalitativa intervjuer och en enkÀtundersökning bland de skogsÀgare som anvÀnt skördarmÀtning med stampris samt en ledtidsanalys. Det som motiverade skogsÀgarna att vÀlja stampris var framförallt att virkeslikviden inte pÄverkas av vrakning eller att skördaren apterar med övermÄl samt att de ansÄg att en mer tillförlitlig virkesmÀtning erhÄlls. Skogsinspektorn var den viktigaste kÀllan för informationsspridning om stampris till skogsÀgarna.

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

Det finns idag tvÄ former av uppsÀgning: personliga skÀl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsÀgning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera gÀllande rÀtt betrÀffande uppsÀgningar av tillsvidareanstÀllda personer pÄ grund av arbetsbrist och personliga skÀl, som kan hÀnföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gÀllande rÀtt tillÀmpas i praktiken, bÄde i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som anvÀnds för att motsvara de krav som det nya tjÀnste- och kunskapssamhÀllet stÀller. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vÄrt empiriska material visar att arbetsgivare vÀljer uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist framför personliga skÀl.

Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemÄl uppfyllas. Detta stÀller krav pÄ att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebÀr krav pÄ att utveckla projektstyrning inom offentliga verksamheter.Initiativen till projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig pÄ att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör institutionell teori och litteratur om projektstyrning en bas för hur en verksamhet vÀljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori bestÄr av logiker samt de tre systemen som Àr regulativa, normativa och kulturella system.

Syfte ? Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler anvÀndningsomrÄden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt pÄ marknaden.Metod ? Grundmetoden för det hÀr arbetet Àr den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten.Resultat ? Designkoncept pÄ ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder Àr resultatet av en uppmodellering i datorn med hjÀlp av 3D-progam.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet pÄverkar dess anvÀndning. De förÀndringar som mÄnga svenska stÀder genomgÄtt sedan 1970- talet Äterspeglas idag pÄ olika sÀtt i stadsmiljön. Göteborg Àr en av de stÀder dÀr förÀndringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra Àlvstranden och satsningar pÄ EvenemangsstrÄket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vÀgar mot tillvÀxt för en stad som tidigare levt mycket pÄ industrinÀringen. Den globaliserade vÀrld som vi idag Àr en del av stÀller nya krav pÄ stÀder och platser som konkurrensmedel.

De senaste Ärens trend inom stads- och samhÀllsplanering i Sverige Àr att kommuner och stÀder alltmer ser de svenska stÀderna och stadsrummen som varor pÄ en köp och sÀlj marknad dÀr privata företagsintressen alltmer tas i beaktande och fÄr större utrymme i frÄgor som rör stadsplanering och utveckling. Vi lever i ett stadsrum, dÀr varumÀrken och tecken pÄ reklampelare utgör symboler som stadens invÄnare göds med enligt logiken störst, bÀst och vackrast. Har den konventionella staden förlorat sin betydelse vad det gÀller att vara ett forum för (stadens) medborgare? Syftet med uppsatsen Àr att belysa stadens omvandling i enlighet med den nyliberala stadens varumÀrkes - fetischism och dess inverkan pÄ stadsrummet i Sverige. Med utgÄngspunkt i kritisk stadsgeografi har jag för avsikt att analysera det svenska stadsrummets omvandling i vÄr tid med Arenastaden - den planerade stadsdelen i Solna som ett konkret exempel.