EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Studiens syfte Ă€r att finna en förstĂ„else kring vilka sociala faktorer som producerar ett normativt beteende gĂ€llande ansvarsfördelningen runt barnen efter en separation. Undersökningen grundar sig dĂ€rför i följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser normen kring ansvarsfördelningen av ett barn ut efter en separation och hur upplevs denna ansvarsfördelning.Studien bygger pĂ„ en kvalitativ metod som i sin utformning skall generera en större förstĂ„else för vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar. Vi har gjort fyra enskilda interjuver med tvĂ„ separerade par som har delad vĂ„rdnad över sina barn. VĂ„r teoretiska utgĂ„ngspunkt utgĂ„r ifrĂ„n socialkonstruktivismen.Den behandlar och beskriver hur kvinnliga och manliga beteende mönstren reproducerasvid interaktion individer emellan. Även teorin som förklara mĂ€nnens dominans i dagens samhĂ€lle (patriarkatet)samt den könade arbetsfördelningen inom den privata och offentliga sfĂ€ren (liberala feministiska perspektiv) finns att ta del av.Vi har funnitett dialektisktförhĂ„llande mellan traditionella könsmönster, reproducering utav dessa, den könade arbetsfördelningen samt relationen mellan barn och deras förĂ€ldrar innan separationĂ€r faktorer som pĂ„verkar normen kring hur ansvarsfördelningen av ett barn efter en separation ser ut och upplevs. .

Syftet med examensarbetet Àr att studera och analysera hur möten mellan olika mÀnniskor och livsstilar sker pÄ offentliga plaster och strÄk i centrala Malmö. Examensarbetet belyser begreppen offentligt rum, möten, livsstil, identitet och försöker ge svar pÄ varför det Àr viktigt att mÀnniskor med olika bakgrund och kultur möts, och vad det kan fÄ för konsekvenser om möten inte sker, samt hur stadens offentliga rum kan utformas för att gynna sÄdana möten. Examensarbetet baseras pÄ litteraturstudier samt egna betraktelser och iakttagelser vid besök i Malmö. Arbetet inleds med en kortfattad beskrivning om industristaden Malmös förvandlig till kunskapsstad. DÀrefter följer en utveckling av teorier och begrepp kring möten, livsstil och rum. Vidare följer beskrivningar och analyser av tvÄ centrala omrÄden i Malmö; Ribersborgsstranden - VÀstra hamnen - StapelbÀddsparken (omrÄde A) och Stortorget - Lilla torg - Gustav Adolfs torg ? MöllevÄngstorget - samt strÄket mellan dessa platser (omrÄde B).

CivilsamhÀllet, bestÄende av en mÀngd ideella organisationer med social inriktning, Àr idag ett högst aktuellt forskningsomrÄde och ideella organisationers betydelse debatteras flitigt i olika forum. Tjejjourerna Àr en del av civilsamhÀllet och en vÀxande rörelse, sedan den första sÄg dagens ljus 1996. Studier har visat att upplevelser av god psykisk hÀlsa skiljer sig anmÀrkningsvÀrt mellan tjejer och killar. Tjejer lider oftare av psykiska och psykosomatiska besvÀr och blir oftare utsatta för sexuella övergrepp, vilket Àr nÄgra anledningar till tjejjourernas existens. Det hÀr Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur aktiva i tjejjourer ser pÄ tjejjourers funktion och villkor.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-lĂ€nderna. IASBs förestĂ€llningsram innehĂ„ller kvalitativa egenskaper vars Ă€ndamĂ„l Ă€r att öka de externa anvĂ€ndarnas anvĂ€nd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet pĂ„ anvĂ€ndbarhet har lett till att fokus pĂ„ immateriella tillgĂ„ngar ökat och en sĂ„dan immateriell tillgĂ„ng Ă€r varumĂ€rken. Idag fĂ„r internt upparbetade varumĂ€rken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna gĂ„r isĂ€r huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumĂ€rken i balansrĂ€kningen har betydelse för investerare eller ej nĂ€r de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats Ă€r att ge lĂ€saren en fördjupad förstĂ„else för investerarnas intresse angĂ„ende att internt upparbetade varumĂ€rken inte fĂ„r redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har nĂ„gon betydelse för deras investeringsbeslut.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

Under de senaste 20 Ă„ren har det svenska sjukvĂ„rdssystemet förĂ€ndrats i en riktning som alltmer liknar det privata nĂ€ringslivet med möjlighet för olika aktörer att sluta avtal med de offentliga huvudmĂ€nnen och en mer konkurrensutsatt marknad. Även kompetenskraven bland sjuksköterskorna har förĂ€ndrats som ett resultat av högskolereformer och leder till att sjukvĂ„rden gĂ„r mot en Ă€n mer kunskapsintensiv produktion Ă€n tidigare. De ökade institutionella kraven i kombination med ökad utveckling av medicinsk teknisk utrustning och informationsteknik pĂ„verkar det strategiska kompetensförsörjningsarbetet i organisationerna.Studiens syfte Ă€r att mot ovan nĂ€mnd bakgrund undersöka vilka strategier för kompetens-försörjning fyra chefer inom sjukvĂ„rden i Stockholms LĂ€ns Landsting anvĂ€nder och i vilken omfattning de anser att förĂ€ndringar skett. Studien Ă€r en kvalitativ studie med femenologiska influenser baserad pĂ„ respondenternas upplevelser av den förĂ€ndrade sjukvĂ„rden.Resultatet visar att kortare planeringshorisonter, strĂ€van efter flexibel kompetens och lĂ€rande organisationer Ă€r strategier som cheferna i studien anvĂ€nder för att hantera kraven som stĂ€lls frĂ„n omgivningen och för att uppnĂ„ effektivitet i arbetet och dĂ€rmed verksamhetsmĂ„len.Trots det begrĂ€nsade antalet respondenter i studien kan resultatet bidra med information om vilka faktiska strategier chefer anvĂ€nder sig av idag pĂ„ fyra olika sjukhus och bidra till ökad förstĂ„else kring fenomenet..

Sammanfattning För att förhĂ„lla sig till en modern och förĂ€nderlig omgivning genomgĂ„r idag mĂ„nga offentliga verksamheter stora förĂ€ndringar i sina sĂ€tt att styra organisationen. En av de största förĂ€ndringar som skett Ă€r möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, nĂ„got som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen Ă€r en av de sektorer som idag stĂ„r inför stora organisatoriska utmaningar dĂ€r omsorg ska kombineras med strategier som tidigare frĂ€mst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts pĂ„ omrĂ„det Ă€r tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vĂ„rdtagare. Vi ville dĂ€rför undersöka ett privatiserat Àldreboende för att studera vilka marknadsmĂ€ssiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att Ă€ldreboendet har flera marknadsmĂ€ssiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgĂ„r de fördelar en privatisering kan innebĂ€ra för bĂ„de anstĂ€llda och vĂ„rdtagare betrĂ€ffande kvalitet och utbud, men Ă€ven de svĂ„righeter som uppstĂ„r i omsorgsarbetet dĂ„ omsorg som en relativt oförutsĂ€gbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmĂ€ssiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Mindre företag Àr viktiga för den samhÀllsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfÀllen. LÄn har visat sig vara en viktig finansieringskÀlla för dessa företag, men pÄgrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgÄngen tillkonkurrenskraftig lÄnefinansiering framhÄllits vara problematisk. Den externa redovisningenkan anvÀndas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig pÄverka företags kostnad för lÄnatkapital. Svenska privata mindre företag Àr en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie Àr att undersöka hur dessa företags kostnad förlÄnat kapital pÄverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjÀlp av Ärsredovisningar frÄn ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering.

ArbetsrÀtten omfattar bland annat de lagar och regler som gÀller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anstÀllningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anstÀllningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) framgÄr det att arbetsgivaren ska uppge skÀl vid en uppsÀgning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att besvara frÄgan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-lĂ€nderna. IASBs förestĂ€llningsram innehĂ„ller kvalitativa egenskaper vars Ă€ndamĂ„l Ă€r att öka de externa anvĂ€ndarnas anvĂ€nd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet pĂ„ anvĂ€ndbarhet har lett till att fokus pĂ„ immateriella tillgĂ„ngar ökat och en sĂ„dan immateriell tillgĂ„ng Ă€r varumĂ€rken. Idag fĂ„r internt upparbetade varumĂ€rken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna gĂ„r isĂ€r huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumĂ€rken i balansrĂ€kningen har betydelse för investerare eller ej nĂ€r de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats Ă€r att ge lĂ€saren en fördjupad förstĂ„else för investerarnas intresse angĂ„ende att internt upparbetade varumĂ€rken inte fĂ„r redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har nĂ„gon betydelse för deras investeringsbeslut.

UtvÀrdering har idag blivit nÄgot av ett ledord i offentliga verksamheter, sÄvÀl i Sverige som i andra vÀstlÀnder. Resultat och kvalitet skall mÀtas, bedömas och redovisas i en aldrig tidigare skÄdad omfattning. I denna uppsats stÀller jag mig frÄgan om vad de stÀndiga utvÀrderingarna fÄr för konsekvenser för de offentliga organisationer som utvÀrderas och gör en genomgÄng av aktuell forskning pÄ omrÄdet. Det visar sig att det finns en rad olika teoretiska perspektiv som har anlagts pÄ problemet ifrÄga men egentligen inte sÀrskilt mycket empirisk forskning. En del forskare har lyft fram positiva effekter i form av ?upplysning? av debattklimatet i vilket beslut har att fattas och lÀrningsprocesser som sÀtts igÄng i de utvÀrderade organisationerna, medan andra pekat pÄ problematiska bieffekter och utvÀrderingars legitimerande och meningsskapande funktioner..

Kraftiga minskningar av offentliga stöd till kulturfÀlten har idag resulterat i att intresset för det ekonomiska perspektivet inom kultur ökat, och förÀndrat synen pÄ ekonomins roll inom kultur. Allt fler kulturverksamheter har börjat tillÀmpa metoder frÄn det privata nÀringslivet. En av dessa kulturverksamheter Àr Riksteatern, som under Ären 2006-2008 genomförde en helomfattande omorganisation dÀr ordet kvalitet stod i fokus. För att kunna genomdriva en organisatorisk kvalitetsförbÀttring tog Riksteatern hjÀlp av ett koncept som frÀmst anvÀnts inom nÀringslivet. Detta koncept gÄr under namnet totalkvalitetsstyrning översatt frÄn engelskans Total Quality Management (TQM) och handlar bland annat om att skapa en helhets syn pÄ verksamheten i syfte att minska kostnader, osÀkerheter och samtidigt förbÀttra kvaliteten.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och förklara konsekvenserna av att anvÀnda TQM i Riksteaterns omorganisation som pÄbörjades 2007.

I denna studie lyfter vi fram VD relativa ersÀttning i förhÄllande till resterande koncernledning. Studiens syfte Àr att analysera effekterna av en stark VD genom att undersöka sambandet mellan VD:s andel ersÀttning och företagets resultat vad gÀller vÀrde och lönsamhet. Studien bygger pÄ teorier som agentteorin, stewardshipteorin, tournamentteorin och cateringteorin. För att besvara frÄgan om samband existerar har en kvantitativ metod anvÀnts. Data har sedan analyserats med hjÀlp av regressionsanalyser för att identifiera samband.