Avyttringen och ombildningen av kommunala och privata bostadshyresfastigheter till bostadsrÀttsföreningar har blivit ett allt vanligare fenomen under de senaste decennierna. FrÀmst sker avyttringen i Stockholms kommun. Syftet med denna uppsats Àr att mÀta om prissÀttningen vid utförsÀljning av bostadshyresfastigheter inom Stockholms kommun skiljer sig beroende pÄ om sÀljaren varit privat eller ett allmÀnnyttigt kommunalt bolag. För att undersöka detta har olika regressionsmodeller applicerats pÄ data över fastighetsprisregistret under tvÄ mandatperioder. Resultatet visar en tydlig prisskillnad mellan kommunala avyttringar och privata inom samma omrÄdesindelning.

Privat Tystnad ? Offentlig Transparens? ? Redaktionellt ansvarigas syn pÄ journalisters privata aktivitet pÄ sociala medierFörfattare: Sofi Engström och Thina GrotmarkUppdragsgivare:Dagspresskollegiet. Ett forskningsprogram pÄ institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG). Programmet genomför, sedan 1979, forskning om medieanvÀndning med fokus pÄ dagstidningar och dess publikKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet (JMG)Termin:Höstterminen 2009Handledare: Ulrika AnderssonSidantal: 46 exklusive bilagorSyfte: Att undersöka redaktionellt ansvarigas syn pÄ journalisters privata aktivitet pÄ sociala medierMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med 6 stycken redaktionellt ansvarigaHuvudresultat: Resultatet visar att man bland vÄra respondenter anser att den största pÄverkan av privat anvÀndning av sociala medier Àr att trovÀrdigheten och den journalistiska objektiviteten riskerar att ifrÄgasÀttas. Endast en respondent menar att en sÄdan problematik inte existerar, dÄ man pÄ den specifika redaktionen endast anvÀnder sociala medier i yrkesmÀssigt syfte.Vi ser bland respondenterna ocksÄ en hög grad av medvetenhet om vilken betydelse de yrkesetiska reglerna har för det journalistiska arbetet och det förefaller vara av vikt att stÀndigt ta reglerna i beaktning nÀr man i egenskap av privatperson rör sig pÄ sociala medier.Resultatet visar ocksÄ tendenser till att det existerar en grÄzon mellan privat och offentligt och hur man som journalist bör förhÄlla sig till de olika sfÀrerna.

SAMMANFATTNING Det sÀgs att vi lever i ett individualistiskt och flexibelt samhÀlle. För den starka individen innebÀr detta att karriÀr, utveckling och privata intressen vÀrderas högre Àn lojalitet gentemot arbetsgivaren. Att byta arbetsgivare under sitt yrkesverksamma liv betraktas idag mer som regel Àn undantag. Hur resonerar dÄ blivande officerare och stridspiloter som har valt att utbilda sig till ett yrke som endast gÄr att utöva i en enda organisation? Kan studenter, som i princip bara har en arbetsgivare att vÀlja pÄ, verkligen ha behov av karriÀrvÀgledning? Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur blivande officerare och stridspiloter ser pÄ sig sjÀlva i organisationen, samt vilka upplevda behov de har av karriÀrvÀgledning.

Individer som smittas av Human Immunodeficiency Virus (HIV) och utvecklar Acquired Immune Deficiency Syndrome (AIDS) stÀlls inte bara inför en livshotande sjukdom utan drabbas dessutom av stigma som Àr relaterat till fruktan för HIV/AIDS. Stigmatisering Àr ett globalt problem som kan leda till diskriminering och försÀmrad livskvalitet för personen i sÄvÀl den privata som den offentliga sfÀren. Orsaken till stigmatiseringen Àr komplex och problematiken existentiell. Syftet med denna litteraturstudie var att jÀmföra pÄverkan pÄ individen vid sjukdomen HIV i Europa respektive Afrika söder om Sahara. Resultaten i studien baseras pÄ 17 vetenskapliga artiklar dÀr fokus ligger pÄ anledningar till att berÀtta om eller dölja sin HIV-status och vilka konsekvenser detta val kan fÄ för individens liv.

The thesis is a case study that deals with public space based on how people use them. Public spaces are an important part of our city life and everyday life. Quality public spaces and places are due to its design and use, which are the primary aspects of this study. HĂ€ssleholm has been the location for the case study inventory items. Five different methods have been the basis for the study, and through them it has been possible to study what makes a room usable and unusable and what criteria is necessary for people to want to stay in the public rooms.

The essay's aim is to explain how responsibility distribution between private and public bodies, primarily within three important service areas, can be visualised in light of the fact that they have experienced different forms of readjustment. We have chosen to study this by looking at the restoration work taking place after the hurricane Gudrun swept across southern Sweden on January 8-9, 2005; and we have chosen to concentrate on the service areas of electricity- and telephone supply, and public transport. The responsibility distribution has been depicted by carrying out qualitative interviews with employees within both private and public bodies included in the restoration work. The conclusion produced is that there were obscurities in the formal responsibility distribution between private and public actors taking place in conjunction with the hurricane restoration work.In a deeper analysis, the result can be explained by a ?several hands? problem arising since the number of actors has increased as the public sphere has adopted leadership forms influenced by the private business sector.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Projektet har berört att ta fram en designlösning för att integrera chatt i kommunikationssystemet Briteback. Detta genom att undersöka vilka funktioner för chatt som Àr vanligast i befintliga chattsystem. En kravspecifikation för designlösningen har tagits fram genom en konkurrensgenomgÄng och resulterade efter revidering i fem kategorier med funktioner; direkta meddelanden, privata grupper, kanaler, filer och allmÀnt. Skisser gjordes för desktopversion och mobilversion, sedan renskrevs designförslagen i programmet PowerPoint. Designförslaget berörde huvudkoncepten direkta meddelanden, privata grupper, kanaler och extern chatt.

Under de senaste Ärtiondena har det skett en mÀngd förÀndringar vad gÀller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbÀttra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av VÀstvÀrldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förÀndringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ÀndamÄl. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

I uppsatsen undersöks vad gyllene aktier Àr och hur de legitimeras under EU-rÀtten.Vidare undersöks gyllene aktiers betydelse för den svenska staten i egenskap avaktieÀgare i privatiserade företag.En gyllene aktie Àr en aktie som Àr förknippad med sÀrskilda rÀttigheter vilkaoffentliga Àgare innehar i helt eller delvis privatiserade aktiebolag. SÀrskilda rÀttigheterinnebÀr att den offentliga Àgaren kan utöva en viss kontroll över dels Àgarstrukturenoch/eller över beslutsfattandet i bolaget. SÀrskilda rÀttigheter kan skapas genom generelllagstiftning, privatiseringslagar, bolagsordningen och aktieÀgaravtal vilket vanligtvissker i samband med privatiseringen av ett statligt företag. Det krÀvs enligt EUdomstolenspraxis att det föreligger en nationell ÄtgÀrd bakom sÀrskilda rÀttigheter.Den frÀmsta anledningen till att staten behÄller gyllene aktier i privatiserade företagÀr oftast att skydda nationella intressen eftersom företagen i frÄga oftast Àr verksamma isamhÀllsnyttiga sektorer sÄsom energi eller transport. Staten vill dÀrför behÄlla visskontroll över bolagen med hÀnsyn till nationell sÀkerhet eller ordning, exempelvis föratt trygga energiförsörjningen eller sÀkra landets infrastruktur.Gyllene aktier utgör som huvudregel en restriktion av den fria rörligheten förkapital eftersom offentliga Àgare kan hindra utlÀndska investerare Àgarskap eller attdelta i beslutsfattandet i bolaget.

I och med att intresset ökat för produktivitetsförbÀttringar, med början under tidigt 1980-tal, har FM blivit mer och mer intressant för företag. Detta dÄ de insett vikten av att stödjande funktioner mÄste hinna med i utvecklingen av kÀrnverksamheten för att ökad effektivitet skall kunna erhÄllas. FM beskrivs som ett sÀtt för företag och organisationer att samordna, organisera och sköta de stödfunktioner som krÀvs för att kÀrnverksamheten skall kunna bedrivas och bli sÄ effektiv och produktiv som möjligt. Stödfunktionerna kan antingen utföras i intern eller extern regi. Med kÀrnverksamhet menas det som privat och offentlig sektor ser som sin huvuduppgift.Den hÀr uppsatsen Àr skriven i syfte att förtydliga begreppet FM, som kan uppfattas som relativt svÄrgreppbart.

Vid upplevd patientnöjdhet Àr det viktigt att kunna mÀta, definiera och utvÀrdera kvalitet inom primÀrvÄrden. Det senaste Ärtiondet har primÀrvÄrden Àndrats frÄn ett offentligt vÄrdsystem till en öppen marknad med privata alternativ. Sedan lagen om valfrihetssystem trÀdde i kraft har patientens stÀllning stÀrkts, lagen möjliggör nÀmligen att patienten sjÀlv fÄr vÀlja utförare av vÄrdtjÀnsten. Det Àr dÀrför av vikt för vÄrdgivare att faststÀlla de faktorer som patienter förknippar med patientnöjdhet, dÄ patientens tillfredstÀllelse Àr den som avgör konkurrensförhÄllandet mellan organisationer.Syftet med denna studie Àr att redogöra för och analysera de faktorer som pÄverkar patientnöjdhet inom primÀrvÄrden i Malmö stad. Vidare Àr syftet att redogöra för likheter och skillnader i hur patienter upplever patientnöjdhet och hur det Àr förknippat med om de Àr listade hos en offentlig eller privat vÄrdenhet.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ den viljeinriktning som prÀglar en privat daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrÄn olika utsa-gor frÄn handledare och deltagare. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn tvÄ olika sÀtt att tÀnka angÄ-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjÀra och det cirkulÀra tÀnkandet. Resultatet analyseras utifrÄn Bradleys modell i svensk översÀttning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav tvÄ mÀn och fyra kvinnor.

MÄlet med denna essÀ Àr att tyda den inverkan stadsbyggnadsideologier och typologier har haft och har pÄ det offentliga rummet. Dessutom vill vi försöka reda ut hur vi som [blivande] landskapsarkitekter anvÀnder oss av dessa ideologier och typologier i vÄr egen gestaltning.Avstampet tas i en kvalitativ dokumentanalys dÀr vi försöker sammanfatta och beskriva de stadsbyggnadsideologier som har haft störst betydelse för hur vÄra offentliga rum i, framförallt, europeiska stÀder ser ut.För att fördjupa förstÄelsen och uppnÄ en 1+1=3 effekt har vi valt att komplettera den mer beskrivande delen med en utforskande del i vilken vi i skissform sammanfattar ideologiernas principer. Metoden tycker vi stÀmmer bra överens med att vi de tre första Ären ofta fÄtt höra hur viktigt det Àr för förstÄelsen av en plats delar och helhet, att analysera platsen genom skissande.Till sist tar vi ett omvÀnt angreppssÀtt och söker med utgÄngspunkt i en egen design se spÄr av historiska principer och ideologier. För att göra jÀmförelsen mera överblickbar har vi anvÀnt en och samma plats till samtliga skisser.Slutsatsen blir att vi sjÀlva tar stor hÀnsyn till de principer som konstaterats fungera och att detta till stor del beror pÄ att de teorier som lanseras idag har just detta angreppssÀtt, att samla bra erfarenheter och göra dem Ànnu bÀttre..

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.