Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar den offentliga skolmÄltidsverksamheten. RÄvaror, mat och hÀlsa, lokaler och utrustning, produktionsmetoder och produktionssystem, matsedelspla-nering, service, organisation och organisering samt lagar och regler Àr nÄgra faktorer som pÄ-verkar dessa verksamheter. PÄverkan sker bÄde pÄ kökspersonalens arbetsvillkor och ocksÄ pÄ sÀttet att organisera mÄltidsverksamhetens drift. Denna studie syftar till att undersöka köks-personalens medvetenhet kring ovannÀmnda faktorer. För detta ÀndamÄl har en kvalitativ undersökning gjorts med hjÀlp av telefonintervjuer.

Uppsatsen undersöker byggnationen av SÄgenomrÄdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrÄn ett demokrati- och maktperspektiv. UtifrÄn intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hÄllbar utveckling som prÀglat planeringen samt i vilken utstrÀckning planeringen har pÄverkats av neoliberalism. Neoliberalism anvÀnds som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hÄllbar utveckling som föresprÄkas av kommunen prÀglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utstrÀckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrÄn neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stÀngda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hÄllbar utveckling och exploatering avpolitiserats.

Syfte: Studien syftar till att öka förstÄelse för hur reformen HÀlsoval SkÄne har pÄverkat sÄvÀl offentliga vÄrdenheter som privata aktörer och hÀrigenom lyfta fram olika problematiska aspekter som upplevts. Metod: Kvalitativ metod, fallstudie. Empirisk analys: Studien visar bland annat pÄ att det krÀvs en överrensstÀmmelse mellan de interna och externa faktorerna. Studien visar Àven att företagen inte kan forma sin strategi fritt utan att vissa faktorer mÄste tas i beaktande vilket gÄr i linje med strategic fit och the design school. Vidare har Àven ett first mover advantage identifierats vilket i sin tur skapat barriÀrer likt de Porter beskriver i How competetive forces shape strategy. Ekonomiska aspekter har Àven identifierats vilka Àr av stor vikt för att överleva i hÀlsovalet men Àven olikheter betrÀffande konkurrenssituationen visar sin inverkan. Slutsatser: De aspekter som bland annat kan tÀnkas vara avgörande Àr företagets ekonomiska styrka samt omfattning av annan vÄrdverksamhet. Vidare visade det sig att uppstarten av HÀlosval SkÄne gav upphov till fördelar för de aktörer som var med frÄn början..

Bakgrund: År 2030 ska Stockholm vara en storstad och en evenemangsstad i vĂ€rldsklass, detta i enlighet med Stockholms stads Vision 2030. Fram till dess ska bland annat mĂ„l för ökad företagsamhet och utveckling inom turismnĂ€ringen, ökad kvalitet inom utbildning och ett ökat samarbete mellan den privata och offentliga sektorn uppnĂ„s och förverkligas. Stockholmsarenan Ă€r en del av visionen, som en pusselbit i den infrastruktur som behövs, för att uppnĂ„ status som en evenemangsstad i vĂ€rldsklass.Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats Ă€r att erhĂ„lla ökad förstĂ„else för hur de inblandade aktörerna i Stockholmsarenaprojektet tillsammans skapar en ny evenemangsdestination och göra den till en framgĂ„ngsrik punktdestination. Vi Ă€mnar belysa de utvalda faktorerna och hur de pĂ„verkar utvecklingen av Stockholmsarenan samt hur arenaprojektet pĂ„verkar sitt direkta nĂ€romrĂ„de och Stockholm som destination.FrĂ„gestĂ€llning:Vilka förutsĂ€ttningar inom faktorerna plats, marknadsföring, sĂ€kerhet och miljö samt ekonomiska resurser lĂ€gger grunden för en framgĂ„ngsrik utveckling av Stockholmsarenan?Hur ser kommunikationen och samarbetet ut mellan de olika aktörerna i projektet med Stockholmsarenan?Hur pĂ„verkas omrĂ„det runtom Stockholmsarenan och staden i sig av en satsning som denna?Metod: Kvalitativa metoder har anvĂ€nts under arbetets gĂ„ng genom djupintervjuer, litteraturstudier och kvalitativa dataanalyser av den insamlade empirin för att besvara problemformuleringarna.

Kandidatarbetet Àr utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förstÄelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förvÀntas förstÀrka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet Àr att det bestÄr av tvÄ delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmÀnt ? det vill sÀga öppet och tillgÀngligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Syftet med detta studium Àr att studera skillnader och likheter i attityder angÄende inklusiv utbildning i Kina och i Sverige; skall alla barn gÄ i samma skola? Detta görs genom kvalitativa studier bland nÄgra av skolans aktörer i de respektive lÀnderna. Som metod anvÀndes djupintervjuer. Den yttre likheten med en obligatorisk nioÄrig skolgÄng i de bÄda lÀnderna sammanföll med en överraskande stor inre likhet i form av ett gap mellan skolpolitisk retorik och praktik. Det offentliga mÄlet i Sverige Àr ?en skola för alla?, men i praktiken gÄr skolan mot allt större segregering av elever.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ den viljeinriktning som prÀglar en privat daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrÄn olika utsa-gor frÄn handledare och deltagare. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn tvÄ olika sÀtt att tÀnka angÄ-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjÀra och det cirkulÀra tÀnkandet. Resultatet analyseras utifrÄn Bradleys modell i svensk översÀttning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav tvÄ mÀn och fyra kvinnor.

I rapporten presenteras tvÄ analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens. Analysmetoderna appliceras pÄ tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna, Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. UtifrÄn resultaten frÄn analyserna har förslag till förbÀttring utformats. Gordons Cullens analysmetod baseras pÄ den visuella upplevelsen av staden samt upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras pÄ aktiviteterna som Àger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa kontakt.

Via Internet kan vi sköta mĂ„nga av vĂ„ra dagliga rutiner. Vi kan handla, betala rĂ€kningar, bestĂ€lla biljetter till diverse evenemang, resor med mera. Även den offentliga sektorn erbjuder alltfler av sina tjĂ€nster elektroniskt. Det största hindret för utvecklingen av elektroniska tjĂ€nster Ă€r den höga sĂ€kerhet som mĂ„ste stĂ€llas pĂ„ exempelvis identifiering och signering. För denna sĂ€kerhet kan med fördel PKI, Public Key Infrastructure, anvĂ€ndas.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser pÄ företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar ocksÄ om hur kompetensstrategier kan samverka med affÀrsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras pÄ tre intervjuer med respondenter frÄn tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare anvÀnder sig av.

I bloggar hittar vi mÀngder av personlig information som berör bÄde blogginnehavaren och dennes anhöriga, medvetet eller omedvetet. Den hÀr studien avser att öka förstÄelsen för hur privatliv och personligt relaterad information framstÀlls i tvÄ kÀnda personers bloggar. Studien baseras pÄ tvÄ bloggar skrivna av offentliga, kÀnda personer - Alex Schulman och Pernilla Wahlgren. Han Àr en kÀnd medieentreprenör och skribent, hon Àr en folkkÀr artist och sÄngerska frÄn en teaterfamilj. Dessa bloggare Àr redan kÀnda av allmÀnheten, nÄgot som gör att grÀnsen för vad som Àr privat och offentlig information blir vÀldigt suddig. Genom en kvalitativ textanalys i tvÄ steg, en beskrivande samt en tolkande textanalys, kommer resultatet visa vilka Àmnen som tas upp i bloggarna.

Syftet med examensarbetet Àr att studera och analysera hur möten mellan olika mÀnniskor och livsstilar sker pÄ offentliga plaster och strÄk i centrala Malmö. Examensarbetet belyser begreppen offentligt rum, möten, livsstil, identitet och försöker ge svar pÄ varför det Àr viktigt att mÀnniskor med olika bakgrund och kultur möts, och vad det kan fÄ för konsekvenser om möten inte sker, samt hur stadens offentliga rum kan utformas för att gynna sÄdana möten. Examensarbetet baseras pÄ litteraturstudier samt egna betraktelser och iakttagelser vid besök i Malmö. Arbetet inleds med en kortfattad beskrivning om industristaden Malmös förvandlig till kunskapsstad. DÀrefter följer en utveckling av teorier och begrepp kring möten, livsstil och rum.

Idag finns mÄnga nedlagda industrimiljöer som formats om för att fungera för nya ÀndamÄl. En del har övergÄtt till att bli bostadsomrÄden medan andra har blivit omrÄden för handel. Gustavsbergs hamn Àr en del av ett historiskt industriomrÄde för porslinstillverkning. OmrÄdet ligger i Gustavsberg som Àr centralort i VÀrmdö kommun. Kommunens geografiska lÀge Àr Stockholms lÀns inre skÀrgÄrd.

Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hÄllbar utveckling. Syftet Àr att analysera vilken syn pÄ detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har anvÀnts för att fÄ en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hÄllbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgÄngspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de bÄda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesÀtt dominerar i de bÄda dokumenten.