Undersökningen handlar om hur ungdomar anvÀnder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar anvÀnder sig av det offentliga rummet nÀr det inte Àr fysisk aktivitet som Àr mÄlet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, dÀr ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen Àr kopplad till anvÀndningen. Vad Àr det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars anvÀndning av torget och genom intervjuer dÀr ungdomar sjÀlva berÀttar om vad det Àr med torget som gör att de vill anvÀnda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget anvÀnds och vilka aktiviteter som Àger rum.

Gemenskap och utbyte av erfarenhet Àr ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. HÀr bor flera mÀnniskor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trÀ. Huset som vilar pÄ Stadshagens tunnelbaneuppgÄng har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrÀdgÄrd. I vÄningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta Àr ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmÀnheten, nÄgonting som skiljer sig frÄn de traditionella, privata kollektivhusen.

Bakgrund: De senaste Ären har den offentliga upphandlingen ökat i omfattning och utgör nu ca 17 procent av Sveriges BNP. Det Àr viktigt att de offentliga upphandlingarna utförs effektivt och i detta arbete spelar kravspecifikationen en viktig roll. En bra kravspecifikation Àr en förutsÀttning för att den upphandlande myndigheten ska fÄ in anbud som motsvarar det de vill ha medan en bristfÀllig sÄdan kan ha stora konsekvenser för resultatet av upphandlingen. Det Àr dock i mycket en komplicerad uppgift att formulera krav för en tjÀnst, vars specifika egenskaper gör den mer svÄrdefinierad Àn en vara.Syfte: Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för kravspecifikationens roll i den offentliga tjÀnsteupphandlingen. Mer specifikt syftar studien till att undersöka vilka förutsÀttningarna Àr för att kunna utforma en bra kravspecifikation och vilka konsekvenser en bristfÀllig sÄdan kan ha för resultatet av upphandlingen.Genomförande: Med en kvalitativ ansats och genom personliga intervjuer har upphandlares syn pÄ kravspecifikationens betydelse och svÄrigheter undersökts.

Kommunala stöd till enskilda nÀringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebÀr en ineffektiv anvÀndning av offentliga medel. StödÄtgÀrderna kan ta sig i uttryck pÄ vitt skilda sÀtt; det kan röra sig om allt frÄn underprisförsÀljningar av fastigheter till kommunal borgen. PÄ senare tid har problemet uppmÀrksammats i samhÀllsdebatten och det finns flera fall dÀr kommunala stödÄtgÀrder har ifrÄgasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremÄl för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut ocksÄ underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhÄller kommunalt stöd fÄr en betydande fördel jÀmfört med övriga konkurrenter pÄ marknaden.

I övergÄngen frÄn industrialism till post-industrialism förÀndras stÀdernas ekonomiska förutsÀttningar och ökar konkurrensen. StÀder som tidigare haft en god tillvÀxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens frÄn lÀnder som tillhandahÄller billigare arbetskraft. I den hÀr situationen vÀljer mÄnga stÀder att satsa pÄ att stÀrka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invÄnare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi Àr att satsa pÄ kultur och evenemang. VÀrdskapet för evenemang kan vid första anblick framstÄ som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, nÄgot som gagnar staden med alla dess invÄnare samt Àven regionen och landet som helhet.

Den offentliga upphandlingen utgör cirka 500 miljarder kronor per Är. Upphandlingarna regleras av Lagen om offentlig upphandling och syftet med regleringen Àr att alla ska kunna delta i upphandling pÄ samma premisser. Trots att mycket har gjorts för att frÀmja deltagandet av SME-företag i upphandling sÄ Àr det fortfarande en liten andel som deltar. För att fÄ svar pÄ varför det fortfarande var brist pÄ anbud frÄn SME-företagen sÄ undersökte vi hur företagen uppfattade pÄgÄende och avslutade samarbeten med offentliga kunder. Undersökningen begrÀnsades till omrÄdet livsmedelsupphand-ling.

Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för stÀder att genom upprustning ordning attrahera investerare, invÄnare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska stÀder ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvÀrde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas pÄ offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att mÀnniskor vistas för lÀnge pÄ platser tas bÀnkar bort eller utformas bÀnkar som det inte gÄr att ligga pÄ.

Neoliberalism stÄr för sÄ mycket mer Àn att bara vara en ideologi som tar steget ifrÄn statens kontroll. Förutom att ideologin strÀvar Ät ekonomisk frihet finns det ocksÄ andra tydliga attityder som riktar sig till samhÀllet i helhet; den enskilda individen, den anstÀllde och staden. Neoliberalismen har pÄverkat planeringen mycket. Framför allt har tron pÄ marknadens goda effekter förstÀrkts, medan staten har fÄtt ett betydligt lÀgre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gÀller framför allt aktörer frÄn den privata sfÀren.

Andelen konkurrensutsatt offentlig verksamhet har ökat i jĂ€mn takt sedan början av 1990-talet, och utvecklingen har bĂ„de sina föresprĂ„kare och kritiker. NĂ€r det gĂ€ller de stora partierna inom de olika politiska blocken, Ă€r konsensus numera att konkurrensutsĂ€ttning Ă€r hĂ€r för att stanna, skiljelinjen ligger mer pĂ„ hur stor andel av den offentliga verksamheten som skall konkurrensutsĂ€ttas. Även bristen pĂ„ en genomlysning och uppföljning av konkurrensutsatta verksamheter har vĂ€ckt kritik. Kostnadseffektivitet Ă€r det som föresprĂ„kas vid konkurrensutsĂ€ttning och anvĂ€nds som syfte till att anlita privata eller korporativa aktörer etc., för att bedriva en tidigare offentlig verksamhet pĂ„ ett mer företagsekonomiskt effektivt sĂ€tt.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Region Gotland anvĂ€nder sig av konkurrensutsĂ€ttning och upphandling för att nĂ„ en företagsekonomisk effektivitet i sin verksamhet, och jĂ€mföra det empiriska underlaget mot tillgĂ€ngliga teoretiska kĂ€llor. För uppsatsen har följande tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar valts som uppsatsens problemformulering: (1) PĂ„ vilket sĂ€tt genomförs konkurrensutsĂ€ttning för att uppnĂ„ företagsekonomisk effektivitet i offentlig verksamhet? (2) I vilken omfattning sker uppföljning av verksamheter för att kontrollera att tilldelade resurser anvĂ€nds pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt?Uppsatsen visade inte pĂ„ nĂ„got otvetydigt klargörande nĂ€r det gĂ€ller ekonomisk vinst vid konkurrensutsĂ€ttning, eftersom uppföljning och utvĂ€rdering av upphandlade verksamheter inte sker i den utstrĂ€ckning som vore önskvĂ€rd.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vÀlfÀrdsmodellens förÀndring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. FrÄgestÀllningarna besvaras utifrÄn en fallstudie gjord pÄ den upphandlade ungdomsverksamheten BlÄ Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgÄngspunkten bottnar i de kvalitativa sÀtten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgÄngspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fÄtt ett djup och en bredd som visar pÄ offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gÀller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar pÄ strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten..

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

Syftet med denna studie Àr att studera arbetsrelaterad stressnivÄ hos förvÀrvsarbetande kvinnor och förvÀrvsarbetande mÀn samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka vÄra hypoteser sÄ har vi anvÀnt oss utav data frÄn LevnadsnivÄundersökningarna (LNU) för förvÀrvsarbetande mÀn och kvinnor i Äldrarna 18-75 i Sverige Är 1991 (N=3402) samt Är 2010 (N=4415). VÄrt huvudfokus ligger dock pÄ 2010 eftersom det ligger nÀrmst i tid. Vi har anvÀnt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhÄllanden för att studera hur dessa pÄverkar stressnivÄn hos förvÀrvsarbetande mÀn och kvinnor. Den analysmetod som vi har anvÀnt oss av Àr linjÀr regressionsanalys.

Uppsatsens huvudfrÄgor var att undersöka vilken attityd ungdomar har till anvÀndandet av de som benÀmns som fula ord samt varför de anvÀnder dem. Ett ord som kallas för fult innebÀr att de Àr ett tabubelagt ord. Det Àr ett ord som Àr kraftfullt, framkallar reaktioner vilket innebÀr att det inte bör sÀgas. De som personer som anvÀnder dessa ord mest Àr arbetarklassen och ungdomar, framförallt killarna. Dock har tjejerna börjat jÀmna ut skillnaderna genom att anvÀnda de ?fula orden? allt mer.Orsakerna till att de sÄ kallade fula orden anvÀnds Àr för det första för att uttrycka kÀnslor.

The aim of this thesis is to study whether social welfare secretaries experience occupational pride and what affects this feeling. Previously made research indicate that occupational pride is essential for performance and work-related health. Research has also shown that social welfare secretaries often experience unhealthiness due to working conditions and a lack of professional self-esteem.This thesis is based on four qualitative interviews which have focused especially on critical incidents, according to the critical incident technique. This study has a hermeneutic, interpretative approach. As a theoretical framework, Pierre Bourdieu? s theory on social space and positions aswell as Aaron AntonovskyŽs theory on Sence of coherence have been used. The result shows that the interviewed social welfare secretaries do experience occupational pride.