Ett arbetgivarvarumärke syftar till att organisationen bygger upp ett varumärke som arbetsgivare för att lättare kunna attrahera och behålla rätt kompetens. Det är viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare då den yngre generationen kommer in på arbetsmarknaden i allt större utsträckning de kommande åren. Studien syftar till att öka förståelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumärken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. Utifrån studiens teoretiska referensram, som utgår från teori om generation Y och arbetsgivarmärken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare.

Syftet var att kartlägga arbetstillfredsställelsen hos chefer i svensk äldreomsorg samt undersöka om det fanns några skillnader mellan chefer i privat och offentlig verksamhet. En rikstäckande webbenkätundersökning (N=104) genomfördes. Denna genererade både kvantitativ och kvalitativ data. Cheferna som sammantagen grupp visar på en förhållandevis hög arbetstillfredsställelse. Resultatet visade dock att det fanns signifikanta skillnader mellan privata och offentliga chefer vad gäller arbetstillfredsställelse. En högre grad av arbetstillfredsställelse kunde utläsas bland cheferna inom den privata sektorn.

Problemformulering: 1. Hur går budgetprocessen till i Göteborgs Universitet ochVästra Götalandsregionen?2. Hur hanterar Göteborgs Universitet och VästraGötalandsregionen över- och underskott?Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera budgeteringsprocessen i tvåoffentliga verksamheters organisatoriska enheter.

The purpose of this paper is to analyze the project Knitting House using art and architectural theories to question the forms of the project as well as the town planning in the area of Husby, a suburb to Stockholm. In order to stress the architectural issues in the area of Husby, the thesis examines the aim and intention of the project Knitting House. The project explores the standardized architectural form that was used and built under the Miljonprogrammet, through the years of 1960-1970 in the neighborhoods of Järvafältet. The thesis will also investigate some of the problems that arise when attempting to discuss knitting as a method used to perform Knitting House. This paper explores the relationships between public and private spaces, the areas in between them and how they interact. The claim made throughout the thesis is that Knitting House can function as a political catalyst by presenting a combined perspective of art, architecture and politics to address the social and ethnic segregation in suburbs like Husby. .

A too large public sector impedes the economic development of Sweden and more privatization could increase the efficiency, quality and diversity of the services offered. It is therefore important that firms operating in traditionally public sectors are given the opportunity to grow. We have through a case study examined two mid-size firms that offer services to, and compete with, the public sector. This thesis aims to describe the growth strategies these firms are using and if competing with the public sector implies any differences in possibilities or barriers when it comes to the firms? growth.

Denna uppsats behandlar ämnet OPS och de kringliggande områden som har varit av intresse för att studera valda delar, av upphandlingen och konstruktionen av samarbetet mellan kommunen och privata aktörer, kring Uppsala Arena. De ämnesområden som aktualiseras i huvudsak är; den kommunala kompetensen, statstöd och formerna för olika typer av upphandling inom EU. Resultatet visar att Arenaprojektet i Uppsala är att betrakta som en byggkoncession. Dessutom har konstaterats att kommunen kan ha agerat utanför den kommunala kompetensen och att stödet mycket väl kan utgöra ett otillbörligt statstöd. Faktumet att Uppsala kommun inte ansökte om godkännande från EU kommissionen för sitt stöd till Arenaprojektet kan ses som en lärdom för andra kommuner som planerar att genomföra liknande projekt, då detta agerande med största sannolikhet avskräcker privata aktörer, med den ökade risk det medför..

Det här examensarbetet behandlar gårdsmiljöer till flerbostadshus. Främst undersöks vilka faktorer i gårdens utformning och skötsel som har störst betydelse för de boendes trivsel. Arbetet består av en kartläggning av hur gårdarna används och värderas av de boende och bostadsföretagen, samt en analys av de olika faktorernas samband och relativa betydelser. Inledningsvis presenteras en metasyntes av tidigare svensk forskning inom området, strukturerad efter olika kategorier av boende och gårdens funktioner. Därpå följer en fallstudie av tre gårdar i stadsdelen Gottsunda i Uppsala.

Denna uppsats handlar om svenska företags framtida möjlighet att konkurrera om de offentliga upphandlingskontrakten på den svenska marknaden.Globaliseringen har bidragit till en ökad konkurrens och i denna miljö kan företag inte längre bara ha en erövring av nya kunder som mål. Det blir allt viktigare att behålla de kunder som företaget redan har. Problemet i denna uppsats kretsar kring vad som är viktigt för att ett företag ska kunna konkurrera om de offentliga upphandlingskontrakten när nya spelregler styr processen för den offentliga upphandlingen.Syftet med studien är att undersöka och analysera små och medelstora företag i en offentlig upphandlingsprocess. För att undersöka detta område intervjuades personer, som är involverade i offentlig upphandling, från tre företag inom möbelbranschen. Teorier och perspektiv som används i undersökningen rör områden som, nätverk, marknadsföringsperspektiv, mervärde, styrformer, involvering, och marknadsföringsjämvikt.Undersökningen har visat att det är svårt för små och medelstora företag att vinna upphandlingskontrakt.

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om graffiti uppstår utanför sina målpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

Examensarbetets mål har varit att utforma en artefakt som ska skapa förutsättning för interaktion mellan människor i den offentliga miljön.Intervjuer, observationer och användarstudier har legat till grund för arbetet och litteratur som har stött ledorden vilka har varit användandet, hållbarhet och vardagens estetik.Designprocessen har varvats med ovanstående metoder, formarbete och egna reflektioner i ämnet.Resultatet blev en artefakt som jag har gett namnet Logui vilket betyder tala till, tala om på latin..

Under en längre tid har en allmän debatt förts om hur den svenska sjukvården ska vara utformad för att kunna bibehålla en hög kvalitet samtidigt som det råder brist på resurser. Utveckling har i Sverige gått mot en ökad konkurrensutsättning av sjukvården. Men i och med de privata vårdgivarnas entré har även ett vinstintresse förts in i den offentligt finansierade sjukvården. Vad denna uppsats avsett att utreda är huruvida det finns en motsättning mellan det privata vårdföretagets vinstintresse och en fortsatt prioritering av patientnyttan inom sjukvården. Undersökningen är uppbyggd som en kvalitativ av Capio S:t Görans sjukhus AB.

Davidsson, Karin & Dornwald, Katharina. På tal om estetik. En diskursanalytisk studie av Statens Offentliga Utredningar/Speaking about aesthetics. A discourse analytic study of two official government reports. Examensarbete på avancerad nivå, 15 högskolepoäng.

M?let f?r den svenska digitaliseringspolitiken ?r att Sverige ska bli fr?mst i v?rlden p?? att nyttja digitaliseringens m?jligheter. Ambitionen ?r s?ledes att ?ka inslaget av automation inom den digitaliserade f?rvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga f?rvaltningen. Det ?r ett m?l som medf?r en i allt h?gre grad digitaliserad v?lf?rd.

I dagens samhälle är miljöfrågor i allra högsta grad aktuella och därför något som anammats av företag som för några år sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhållanden. En studie som näringsdepartementet utfört på statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag är, till skillnad från privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför några egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning är en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik är frikopplade från företagens miljöarbete.

Denna studie har till syfte att undersöka privata musiklyssningsvanor och hur dessa förhåller sig till det egna musicerandet hos gymnasielever som tar instrumentallektioner på kommunala musik-/kulturskolan, samt hur dessa vanor påverkas av instrumentalundervisningen. Det teoretiska perspektivet är hämtat från sociologen Thomas Ziehe och handlar om hur ungdomar bygger upp sina identiteter i dagens samhälle. Som en bakgrund till undersökningen presenteras dels tidigare forskning om ungdomars musiklyssning, dels forskning om kommunala musik-/kulturskolan. Studien består av fem kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasieelever i en svensk småstad. Resultatet visar att ungdomarna ägnar en stor del av sin fritid åt att lyssna på musik och att den främsta musikkällan idag är Spotify.