Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer anvĂ€nder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare.Uppsatsen omfattar Ă„tta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg.Bakgrund: Ämnet ledarskap Ă€r ett aktuellt och omdiskuterat Ă€mne i dagens samhĂ€lle. Det finns olika sĂ€tt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer anvĂ€nder sig av för att kunna leda medarbe-tare och strĂ€va efter organisationens mĂ„l. De flesta Ă€r överens om att ledarskap Ă€r viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nĂ„ framgĂ„ngar. Ledare portrĂ€tteras ofta som starka och styrande och med förmĂ„gor att utmana, driva och förĂ€ndra. Men vad Ă€r egentligen en bra ledare och vilka tekniker anvĂ€nder sig ledare av? Det var dessa frĂ„gor som vĂ€ckte vĂ„rtintresse inom Ă€mnet ledarskap.Syfte: Syftet med denna undersökning Ă€r att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer anvĂ€nder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av Ă„tta semistruk-turerade intervjuer med chefer frĂ„n olika branscher inom denprivata och offentliga sektorn.Resultat: UtifrĂ„n vĂ„ra Ă„tta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest Ă€r demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritĂ€ra ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet.

SammanfattningOffentliga organisationer Àr ofta komplexa vilket innebÀr utmaningar i utformning och genomförande av styrning. Ett flertal internationella studier har publicerats om styrning inom den offentliga sektorn.  Dock behövs ytterligare empiriska studier och teoretisk utveckling för att ge stöd till chefer inom offentlig sektor för att de ska kunna utnyttja resursstyrningens potential.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur styrning praktiskt tillÀmpas vid valda förvaltningar inom Region Gotland, samt vilken kongruens som finns mellan de olika styrmodeller som anvÀnds.Region Gotland Àr en av mÄnga offentliga organisationer i Sverige som har tillÀmpat NPM-principer. Kundorientering, decentralisering och anvÀndning av styrmodeller utvecklade för det privata nÀringslivet genomsyrar organisationen. Det Àr flera olika former för styrning och ett antal olika styrmodeller tillÀmpas samtidigt. En kombination av olika former av styrning och styrmodeller utgör en styrmix inom organisationen.Empiriska data samlades genom semi-strukturerade intervjuer samt genom analys av Region Gotlands skriftliga styrdokument.

Avsikten med denna uppsats var att i stora drag beskriva den offentliga upphandlingens rĂ€ttsliga styrning samtidigt som en granskning av dess samhĂ€lleliga konsekvenser kom till stĂ„nd. För att nĂ„ denna avsikt har EG ? rĂ€tt, aktuell lagstiftning och uppkommen praxis belysts. SamhĂ€lleliga konsekvenser som uppmĂ€rksammats har diskuterats utifrĂ„n de rĂ€ttsliga ramar och handlingsmönster som den offentliga upphandlingen skapar. Även andra samtida och i viss mĂ„n samverkande faktorer har diskuterats och belysts för att nĂ„ en högre validitet i arbetet.

Dagens kriser rör sig över hela den globala arenan och spÀnner över ett brett spektra av eventuella hÀndelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor Àr idag inte lÀngre nog, ocksÄ miljöhot, terrorism och IT bör tas med i berÀkningarna. PÄ samma gÄng hoten förÀndrats har samhÀllsstrukturen omstöpts vad gÀller krisberedskap. Stora delar av den kritiska infrastruktur som tidigare skötts av offentlig sektor hör idag till den privata sfÀren.I denna uppsats vill vi ta reda pÄ vilka förutsÀttningarna Àr för att uppnÄ god krisberedskap inom offentliga organisationer. I ljuset av det svenska kriskomplexet och tidigare forskning analyserar vi rapporter frÄn tvÄ svenska kriser, diskoteksbranden i Göteborg 1998 samt stormen Gudrun 2005.

Syftet men uppsatsen Àr att göra en kartlÀggning av perspektiv pÄ graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktÀr med sju olika aktörer som pÄ olika sÀtt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen prÀglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker Àven hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen Àr Doreen MasseyŽs Sense of place. Som ocksÄ utgör det huvudsakliga kÀllmaterialet.

Den offentliga sfÀren Àr ett begrepp som genom historien har definierats pÄ en rad olika sÀtt. Detta har medfört att litteraturen om den europeiska offentliga sfÀren (EPS) har antagit en rad olika utgÄngspunkter. Vilket tidigare studier visar pÄ finns det inom litteraturen pÄ detta omrÄde ett antal brister i sÄ vÀl operationaliseringar som konceptualiseringar. Denna kandidatexamen syftar till att, genom en litteraturstudie, utforska dessa olika konceptualiseringar kring EPS och Àven till att utreda huruvida forskningsfÀltet har förbÀttrats inom de olika omrÄdena. VÄrat resultat visar pÄ att mÄnga metodologiska och konceptuella problem ÄterstÄr inom forskningen om EPS och Àven att det finns en generell avsaknad av diskussion och kritik mot forskningens egna tillvÀgagÄngssÀtt. Vi vill ocksÄ hÀvda att det Habermasiska perspektivet, och Àven forskning med fokus pÄ massmedia och ett empiriskt perspektiv, Àr allt för dominerande..

Det förs idag en aktiv debatt kring hur lÄngtgÄende möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hÀnsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnÄ samhÀlleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse pÄ marknaden i stort motiverar en sÄdan diskussion. NÄgot som diskuterats sÀrskilt Àr möjligheten att stÀlla krav pÄ kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen Àr Àgnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att stÀlla nÀmnda krav i offentliga upphandlingar. UtgÄngspunkt tas i respektive kravs syfte vilket Àr Àgnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gÀller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav pÄ kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rÀttsliga ram som omgÀrdar den offentliga upphandlingen pÄ EU-nivÄ och pÄ svensk nationell nivÄ, med fokus pÄ sociala hÀnsyn.

?I takt med avregleringen och privatiseringen av traditionellt statliga och kommunala verksamheter konkurrerar privata och offentliga aktörer i allt större utstrÀckning med varandra. Regeringen uppmÀrksammade detta vÀxande problem och för att rÄda bot pÄ detta infördes nya regler i konkurrenslagstiftningen som trÀdde i kraft den 1 januari 2010. Reglerna kretsar kring konfliktlösningsregeln vilken ger allmÀn domstol möjlighet att förbjuda en offentlig aktör att bedriva en viss verksamhet eller tillÀmpa ett förfarande som kan ha en konkurrenssnedvridande effekt pÄ marknaden. Verksamheter och förfaranden som Àr försvarliga utifrÄn allmÀn synpunkt eller förenliga med lag kan inte förbjudas med konfliktlösningsregeln.Författaren har utrett vilken typ av verksamheter och förfaranden som fÄngas av konfliktlösningsregeln och vilka problem som kan uppstÄ vid en tillÀmpning av konfliktlösningsregeln.Författaren har under uppsatsens gÄng kommit fram till att konfliktlösningsregeln fÄngar alla sÀljverksamheter och förfaranden som innebÀr att den offentlige aktörens sÀljverksamhet eller förfarande utgör en begrÀnsning av konkurrensen.

Det Àr ungefÀr 10-15% av alla graviditeter som slutar i missfall. MÄnga av kvinnorna som genomgÄtt ett missfall lider av depression och/eller Ängest. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva vilka omvÄrdnadsbehov kvinnor som erfarit missfall har, för att de ska kunna fÄ den vÄrd de behöver nÀr de kommer för att trÀffa en sjuksköterska. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie dÀr tio artiklar var kvalitativa, en var kvantitvativ och en var bÄde och. Resultat visas i tvÄ huvudkategorier: behov i det offentliga rummet samt behov i det privata rummet.

Hunden Àr en stor del av mÄnga mÀnniskors liv. Det bör dÀrför rimligen finnas gott om offentliga ytor i vÄra stÀder som erbjuder umgÀnge och rekreation för hundar och hundÀgare. Huvudfokus i detta arbete ligger i att fÄ fram hur vi planerar för hundar i vÄra stadsmiljöer och varför vi behöver göra det. Uppsatsen bestÄr av litteraturstudier och intervjuer med efterföljande reflektioner som tillsammans ska förtydliga behovet av hundars integrering i vÄra offentliga miljöer. En specifik studie angÄende hundrastgÄrdar presenteras, dÄ rastgÄrdarna ofta Àr de enda omrÄdena i stÀder som specifikt Àr utformade för hundarna.

Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.

Migrationsverket har sedan 2010 arbetat med att införa lean som arbetssÀtt i hela sin organisation. Lean hÀrleds ofta historiskt till Toyotas styrsystem Toyota Production System, och har till största delen anvÀnts inom privata organisationer dÀr effektivitet, produktivitet och ekonomiska vÀrden varit de huvudsakliga mÄlen. Ur ett statsvetenskapligt perspektiv Àr det dÀrför av vikt att undersöka leans förmÄga att Àven beakta de demokratiska vÀrden som en offentlig verksamhet har att ta hÀnsyn till. Genom att intervjua handlÀggare och teamledare pÄ Migrationsverkets mottagningsenhet i Boden om deras erfarenheter och upplevelser av lean som arbetssÀtt samt genom att studera deras interna arbetsmaterial har min ansats med denna uppsats varit att ge en bild av huruvida lean Àr ett lÀmpligt arbetssÀtt för offentlig verksamhet och om medarbetarna upplever att implementeringen av lean förÀndrar synen pÄ vÀrdena effektivitet och legitimitet i praktiken. Resultatet frÄn denna undersökning visar att det finns ett starkt stöd för leans teoretiska förmÄga att underlÀtta för medarbetarna att stÀrka rÀttssÀkerheten samtidigt som arbetssÀttet ökar effektiviteten.

Syftet med studien Àr att belysa frivillighetsorganisationers arbete med hemlöshet i Sverige, Polen och Kanada genom att, utföra en komparativ analys av deras tillvÀgagÄngsÀtt och metoder i relation till olika vÀlfÀrdskontexter. Studien insamling av primÀrdata Àr gjord genom semistrukturerade intervjuer med tre nyckelrespondenter frÄn respektive land. IntervjufrÄgorna Àr framtagna utifrÄn det syfte och frÄgestÀllningar som genomsyrar studien och för att fÄ fram frivillighetsorganisationernas egna upplevelser om relationen till hemlöshet och vÀlfÀrdsstaten. Materialet analyserades dÀrefter utifrÄn en historisk och traditionell komparation av organisationernas ökade utrymme i den tillbakadragande vÀlfÀrdsstaten. Slutsatsen i denna studie Àr att frivillighetsorganisationerna bör krÀva mer utrymme i samhÀllet, frÀmst i Sverige och Polen.

Electronic Data Interchange (EDI) ingÄr i det mer omfattande begreppet elektronisk handel. EDI innebÀr elektroniskt utbyte av strukturerad information och genom att anvÀnda sig av EDI kan företag kombinera överföring och lagring av information, vilket innebÀr att manuella arbetsuppgifter kan reduceras. Vid elektroniska affÀrer mellan företag anses EDI vara det medel som har störst potential att sÀnka företagens kostnader samt leda till ökad kundservice. Den ökade mÀngden information i samhÀllet stÀller krav pÄ snabb, kostnadseffektiv och automatisk informationsöverföring mellan handelspartner. Det finns ett antal hinder som bromsar utvecklingen för elektronisk handel.

Denna uppsats behandlar Àmnet OPS och de kringliggande omrÄden som har varit av intresse för att studera valda delar, av upphandlingen och konstruktionen av samarbetet mellan kommunen och privata aktörer, kring Uppsala Arena. De ÀmnesomrÄden som aktualiseras i huvudsak Àr; den kommunala kompetensen, statstöd och formerna för olika typer av upphandling inom EU. Resultatet visar att Arenaprojektet i Uppsala Àr att betrakta som en byggkoncession. Dessutom har konstaterats att kommunen kan ha agerat utanför den kommunala kompetensen och att stödet mycket vÀl kan utgöra ett otillbörligt statstöd. Faktumet att Uppsala kommun inte ansökte om godkÀnnande frÄn EU kommissionen för sitt stöd till Arenaprojektet kan ses som en lÀrdom för andra kommuner som planerar att genomföra liknande projekt, dÄ detta agerande med största sannolikhet avskrÀcker privata aktörer, med den ökade risk det medför..