Uppsatsen syftar till att klargöra om öppenheten vid redovisning av incitamentsprogram har ökat under Ären 2001 till 2005, samt Àven diskutera vilka faktorer som har pÄverkat den eventuella förÀndringen av praxis i Ärsredovisningar. FrÄn en första empirisk studie av den offentliga debatten har frÄgor hÀrletts som senare anvÀnts vid den andra empiriska studien av Ärsredovisningar i tjugo utvalda företag. Den teoretiska referensram som anvÀnts vid analysen av empirin grundar sig i den institutionella teorin och vidareutvecklingar av denna. VÄra studier av den offentliga debatten visar att det finns en efterfrÄgan frÄn den offentliga debatten om en ökad öppenhet. Resultaten frÄn innehÄllsanalysen fastslÄr att dessa krav fÄtt genomslag och företagen lÀmnar mer information om sina incitamentsprogram 2005 jÀmfört med 2001..

Företag och organisationer specialiserar sig inom sitt verksamhetsomrÄde, vilket gör att annan kompetens fÄr stÄ tillbaka. För kunna genomföra vissa projekt Àr det önskvÀrt, ibland kan det till och med krÀvas, att olika organisationer samarbetar. Offentlig sektor har under de senaste decennierna samarbetat med privata företag, i sÄ kallade offentlig-privat samverkan - OPS, vilket förekommer i olika former. Precis som i de flesta samarbeten delas arbetet upp efter kompetens, vilket möjliggör att parterna kan fokusera pÄ vad de gör bÀst. Det rör sig inte om vanlig kontraktering eller privatisering, utan att tillföra nÄgot utöver det som parterna skulle kunna Ästadkomma pÄ egen hand. Uppsatsen undersöker hur offentlig sektor utvÀrderar resultaten av lÄngsiktiga, omfattande OPS och vilka motiv som anvÀnds för att ingÄ ett sÄdant projekt.

Denna studie gör en inventering av de argument som attraherar vÀrdnationer till att ansöka om vÀrdskap för megaevenemang. De megaevenamang som behandlas i uppsatsen Àr fotbolls-VM i Tyskland 2006 och fotbolls-VM i Sydafrika 2010. ?De ekonomiska framgÄngar som antas för vÀrdnationerna visar sig oftast vara felaktiga dÄ kostnaderna underskattats och intÀkterna överskattats. Att vara vÀrd för sÄ stora megaevenemang krÀver stora förpliktelser frÄn bÄde offentliga och privata resurser under en lÄng tidsperiod. Ett vÀrdskap för fotbolls-VM kan ge vÀrdnationen de resurser de behöver för att skapa ett meningsfullt socialt liv och att förÀndra faktorer som underbygger detta.

I följande uppsats undersöker vi hur rekryteringsprocessen ser ut i teori och praktik. Ämnet Ă€r aktuellt eftersom rekryteringsprocessen förĂ€ndras i takt med samhĂ€llsutvecklingen. Vidare Ă€r Ă€mnet relevant dĂ„ arbetsmarknaden stĂ€ndigt utvecklas vilket bland annat medför nya riktlinjer inom mĂ„ngfald och jĂ€mstĂ€lldhet. Detta stĂ€ller nya krav pĂ„ rekryterare av anledningen att de aktivt bör förhĂ„lla sig till aktuella rekommendationer inom rekrytering. Studiens syfte Ă€r att studera hur rekryteringsprocessen tillĂ€mpas i bemanningsföretag respektive övriga privata företag samt undersöka i vilken utstrĂ€ckning den ideala rekryteringsmodellen förekommer i de olika företagsformerna.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen pÄ RosengÄrd i Malmö. Individ och familjeomsorgen Àr en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet Àr frÄn början utvecklat för den privata sektorn, men har pÄ senare tid börjat anvÀndas i den offentliga sektorn. Vi har anvÀnt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin. Syftet med uppsatsen Àr att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och pÄ detta sÀtt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie.

This study?s aim was to explore how the social media Twitter is used by Swedish political leaders and how they manage the relationship between having both private and public conversations in a new public sphere, the social sphere. In Sweden, studies in this area are yet to grow. We achieved our aim by responding to our three questions at the issue: What kind of content is published in each of the politicians Twitter stream? Are the politicians private or public persons on Twitter? Are the politicians using Twitters interactive functions? We conducted our analysis by performing a quantitative content analysis.

AbstractDenna uppsats ska utgÄ frÄn den generella problematiken och komplexiteten om ansvarsfördelningen mellan stat och familj nÀr det gÀller barnets bÀsta. Mer specifikt vill jag nÀrmare titta pÄ vad som kan hÀnda nÀr denna frÄga stÀlls pÄ sin spets: i detta fall nÀr barn befinner sig i nÄgon form av krissituation och frÄgan om ett offentligt ingripande av nÄgot slag aktualiseras. FrÄgor om vad som Àr barnets bÀsta uppstÄr i sÄdana fall och den myndighet som har ansvar för att avgöra detta Àr SocialtjÀnsten. SocialtjÀnstens arbete handlar ocksÄ om att undersöka om barnet fÄr sina behov tillgodosedda i hemmamiljön. UtgÄngslÀget skall vara att familjen ska kunna lösa sina problem pÄ egen hand, men om det bedöms nödvÀndigt ska samhÀllet ingripa.

SammandragFörfattare: Peggy PalmÅr: Ht 2007Titel: LĂ€ra vĂ„ga tala. Om tal i klassrumsoffentlighetenEngelsk titel: Speak up! About communication in the classroomOrt, Universitet: VĂ€xjö, VĂ€xjö UniversitetSidor: 40InnehĂ„ll:Undersökningens syfte var att ta reda pĂ„ hur det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare Ă„ren, för lĂ€raren, men Ă€ven för hur det fördelar sig mellan flickor och pojkar. Undersökningen syftar Ă€ven till att belysa pĂ„ vilket sĂ€tt som eleverna fĂ„tt/tagit ordet pĂ„ den offentliga nivĂ„n i klassrummet och vid hur mĂ„nga tillfĂ€llen som lĂ€raren har vidareutvecklat svaret med sina elever vid dessa tillfĂ€llen. Samt Ă€ven hur lĂ€rare och elever uppfattar att det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare Ă„ren.Metoden bestĂ„r av observationer och ljudinspelningar i klassrummen i Ă„k 1, 3 och 5. Jag har Ă€ven utfört intervjuer av de tre berörda lĂ€rarna och av tre flickor och tre pojkar frĂ„n varje klass.Resultatet visar att lĂ€raren talar i cirka 54-78 % av den offentliga taltiden, deras uppfattning lĂ„g pĂ„ cirka 50-60 %.

I denna studie anvÀnds Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhÄller sig till begreppet motivation samt hur de gÄr till vÀga för att öka motivationen bland anstÀllda, trots ekonomiska begrÀnsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmÀnintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning pÄ omrÄdet. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier sÄsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktÀristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer pÄ Mölndals Stad sammanstÀlls i vÄrt empiriska material med inriktning pÄ de intervjuades Äsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vÄr studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det frÀmst handlar om att de sÀllan Àr allmÀn kÀnda, varken för ledaren eller anstÀllda. Detta beror pÄ att motivationssystem ofta förknippas med vÀl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltsÄ inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.

Studien syftar till att sÀtta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och stÀller frÄgan om en eventuell marknadsanpassning av skolvÀsendet lett till ett nÀrmande mellan offentligt Àgda och privat Àgda skolor. Tio gymnasieskolorsInternetbaserade marknadsföring frÄn fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, sÀrskilt tydligt genom den ?peng? som följer till de gymnasieskolor som aktivt vÀljs av elever, en summa som gÄr förlorad för de skolor som vÀljs av fÀrre elever. Resultaten visar ytterligare att det Àr via reklam denna tÀvlan sker ? nÄgot som inte skiljer offentligt Àgda eller privat Àgda skolor Ät.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill Àven undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anstÀllda och cheferna. För att ta reda pÄ detta anvÀnder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter pÄ svenska: TjÀnsteman anvÀnds eftersom den berör handlingsutrymme och Àr en omdebatterad teori.

Efter Koalitionens ockupation av Irak i Mars 2003 har landets sÀkerhetssituation varit instabil och har idag utvecklats till ett lÄgintensivt inbördeskrig mellan olika befolkninggrupper. Redan i början av ockupationen började man rekrytera privata militÀra företag (PMF) för att hjÀlpa till att upprÀtta sÀkerhet i en skala som inte setts tidigare. Innan Irak var helt sÀkrat pÄbörjade Koalitionen, med hjÀlp frÄn PMF, rekonstruktionsarbetet med vittgÄende reformer i synnerhet av sÀkerhetsinstitutionerna.Har de privata militÀra företagens nÀrvaro pÄverkan pÄ den fortsatta institutionaliseringen av sÀkerhetsorgan i Irak?Planeringen av rekonstruktions- och institutionaliseringsprocessen har utgÄtt frÄn teorin kring den moderna liberala fredsskolan.Hur gÄr PMFs nÀrvaro i Irak ihop med arbetet av statsbyggnad av ett postkonfliktuellt samhÀlle utifrÄn olika fredsbyggnadsteorier?Genom att sÀtta statsbyggnadsprocessen, med fokus pÄ uppbyggandet av sÀkerhetsinstitutioner, i kontext med den vedertagna fredsskolans IRW-metod (Intervention, Reconstruction, Withdrawal) samt kritiken som utförs om den av statsvetaren Roland Paris i hans IBL-teori (Institutionalization Before Liberalization) analysera detta.Iraks fortsatta sÀkerhetsproblem och svÄrigheterna med utbyggandet av sÀkerhetsinstitutioner Àr en konsekvens av den bristfÀlliga planeringen och de ogenomtÀnkta sÀkerhetsreformerna Àr den största anledningen till det sÀkerhetsvakuum som Àr i Irak idag. PMFs pÄverkan i processen Àr p.g.a.

Denna studie gör en inventering av de argument som attraherar vÀrdnationer till att ansöka om vÀrdskap för megaevenemang. De megaevenamang som behandlas i uppsatsen Àr fotbolls-VM i Tyskland 2006 och fotbolls-VM i Sydafrika 2010. ?De ekonomiska framgÄngar som antas för vÀrdnationerna visar sig oftast vara felaktiga dÄ kostnaderna underskattats och intÀkterna överskattats. Att vara vÀrd för sÄ stora megaevenemang krÀver stora förpliktelser frÄn bÄde offentliga och privata resurser under en lÄng tidsperiod. Ett vÀrdskap för fotbolls-VM kan ge vÀrdnationen de resurser de behöver för att skapa ett meningsfullt socialt liv och att förÀndra faktorer som underbygger detta.

?I takt med avregleringen och privatiseringen av traditionellt statliga och kommunala verksamheter konkurrerar privata och offentliga aktörer i allt större utstrÀckning med varandra. Regeringen uppmÀrksammade detta vÀxande problem och för att rÄda bot pÄ detta infördes nya regler i konkurrenslagstiftningen som trÀdde i kraft den 1 januari 2010. Reglerna kretsar kring konfliktlösningsregeln vilken ger allmÀn domstol möjlighet att förbjuda en offentlig aktör att bedriva en viss verksamhet eller tillÀmpa ett förfarande som kan ha en konkurrenssnedvridande effekt pÄ marknaden. Verksamheter och förfaranden som Àr försvarliga utifrÄn allmÀn synpunkt eller förenliga med lag kan inte förbjudas med konfliktlösningsregeln.Författaren har utrett vilken typ av verksamheter och förfaranden som fÄngas av konfliktlösningsregeln och vilka problem som kan uppstÄ vid en tillÀmpning av konfliktlösningsregeln.Författaren har under uppsatsens gÄng kommit fram till att konfliktlösningsregeln fÄngar alla sÀljverksamheter och förfaranden som innebÀr att den offentlige aktörens sÀljverksamhet eller förfarande utgör en begrÀnsning av konkurrensen.

Tiden mÀnniskan spenderar pÄ sin arbetsplats Àr en stor del av ens liv, dÀrför Àr det fundamentalt för vÀlbefinnandet att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att du ska trivas dÀr. Denna studie Àmnade undersöka demografiska skillnader, exempelvis stora och mindre Äldersskillnader mellan anstÀlld och nÀrmsta chef, detta stÀllde vi i relation till anstÀlldas attityd till ledarskap och andra trivselfaktorer. Datainsamlingen bygger pÄ en enkÀtundersökning konturerad utifrÄn utvalda frÄgor frÄn tvÄ tidigare, redan vÀl beprövade mÀtinstrument. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan Tiden anstÀlld och chef har arbetat tillsammans och attityd till ledarskap. Det fanns Àven signifikanta skillnader mellan personer som jobbade inom den privata kontra offentliga sektorn i relation till upplevt socialt stöd..