Bakgrund: Graden av centralisering mÄste stÀndigt avvÀgas. Under 1980- talet följde den offentliga sektorn efter den privata avseende decentralisering, ett begrepp som översköljdes med idel positiva argument och erfarenheter. Under slutet av 1990-talet har pendeln svÀngt och de flesta försÀkringskassor har tagit ett steg tillbaka. Vi har valt att undersöka vad som ligger bakom denna utveckling. Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att skapa ett diskussionsunderlag för frÀmst FörsÀkringskassan i Kalmar lÀn, men Àven för andra försÀkringskassor och politiskt styrda organisationer, gÀllande decentraliseringsgrad och problem associerade med valet av densamma.

VÄrt samhÀlle idag prÀglas av ett ökat flöde av varor, tjÀnster och information och avstÄndet till vÀrlden runt omkring oss krymper. För organisationer innebÀr detta att kravet pÄ effektivitet har blivit ett faktum och i samband med information kan begreppet strategisk kommunikation vara nyckeln till framgÄng. Vi som studerar medie- och kommunikationsvetenskap funderar ofta pÄ vilka krav och förvÀntningar kommande arbetsgivare har pÄ oss kommunikatörer som snart ska ut pÄ arbetsmarknaden. Vi har ocksÄ funderat pÄ vilka arbetsgivare som bÀst kommer att kunna möta vÄr strÀvan efter intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. I den diskussion som just nu pÄgÄr har vi uppmÀrksammat att mÄnga ser organisationer inom den privata sektorn som mer attraktiva Àn organisationer inom den offentliga.

?I de ljusa hassellundarna utanför min trÀdgÄrd, har himlen rasat ner och fÀrgat jorden blÄ. Tusentals och Äter tusentals blÄsippor har just slagit ut i en vÀrld som fyllts av hasselhÀngen.? (Sarenström, 1999, s. 28) Den första vÀxtlighet som blommor men Àven den sista som blommar innan snön kommer Àr geofyter, lök- och knölvÀxter.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvÀrden. Detta vÀrdesamband kan nyttjas som finansieringskÀlla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvÀrdet inhÀmtas till det offentliga genom sÄ kallad vÀrdeÄterföring. Möjligheterna till vÀrdeÄterföring avgörs av faktorer sÄsom rÄdande markÀgoförhÄllanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad vÀrdeÄterföring i Sverige. Arbetet innehÄller en genomgÄng av relevanta institutionella förhÄllanden liksom tillgÀngliga vÀrdeÄterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltÄgsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur vÀrdeÄterföring kan tillÀmpas under rÄdande institutionella förhÄllanden.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förÀndras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i nÀrliggande bebyggelse kommer att anvÀndas. Det offentliga rummets anvÀndande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tÀtort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden stÄr inför tvÄ spÀnnande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, Àr ett vÀldefinierat stadscentrum, som Àr tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

Med hjÀlp av internpriser kan den offentliga organisationen spÄra vart kostnader uppstÄr och vart resurserna hamnar. NÀr en offentlig verksamhet gÄr mot att styras mer som den privata sektorn uppstÄr vissa problem. Den offentliga verksamheten som har en stor bredd i sina verksamheter för att tillhandahÄlla service till medborgarna behöver det att de ocksÄ hushÄlla med sina resurser, dÄ dessa finansieras av bland annat skatteintÀkter. Det kan uppstÄ vissa styreffekter till följd till anvÀndningen av internpriser, som kan vara av sÄvÀl positiv som negativ karaktÀr. Genom att en offentlig organisation anvÀnder sig av internpriser för att styra i organisationen uppstÄr ytterligare effekter sÄsom förÀndringar i resursanvÀndandet.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvÀrden. Detta vÀrdesamband kan nyttjas som finansieringskÀlla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvÀrdet inhÀmtas till det offentliga genom sÄ kallad vÀrdeÄterföring. Möjligheterna till vÀrdeÄterföring avgörs av faktorer sÄsom rÄdande markÀgoförhÄllanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad vÀrdeÄterföring i Sverige. Arbetet innehÄller en genomgÄng av relevanta institutionella förhÄllanden liksom tillgÀngliga vÀrdeÄterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltÄgsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur vÀrdeÄterföring kan tillÀmpas under rÄdande institutionella förhÄllanden.

Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ anhörigas beskrivningar av sitt omsorgsarbete för nÄgon nÀrstÄende samt deras uppfattningar om den offentliga Àldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag bestÄr av intervjuer med sju anhöriga som ger en nÀrstÄende omsorgshjÀlp. Resultatet Àr analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori.Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin nÀrstÄende omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar ocksÄ att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi nÀrhet och tid för att pÄ bÀsta sÀtt lösa omsorgsbehovet inom familjen. NÀr det gÀller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det Àr den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilka faktorer som möjliggör och/eller förhindrar undervisningen i grundskolans hem- och konsumentkunskap, med fokus pÄ Àmnesintegrering.  FrÄgestÀllningarna som vi önskar svara pÄ i denna studie Àr följande: 1) I vilken utstrÀckning anser lÀrarna att de arbetar Àmnesintegrerat? 2) Vilka faktorer anser lÀrarna pÄverkar Àmnesintegrering i undervisningen? 3) Hur anser lÀrarna att de pÄverkas av ramfaktorerna pÄ de kommunala respektive privata skolorna i förhÄllande till ett Àmnesövergripande arbetssÀtt?Vi undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslÀrare som arbetade vid kommunala respektive privata grundskolor. Intervjuerna genomfördes i tvÄ steg, först en basintervju och dÀrefter en uppföljningsintervju. Materialet tematiserades och analyserades utifrÄn vÄra analysverktyg, vi anvÀnde oss av ramfaktorsteorin.

MiljonprogramsomrÄden tillförs ofta negativa attribut och ses av mÄnga som ett stort samhÀllsproblem. DÀrför Àr det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bÀttre förstÄ hur de kan lösas. TvÄ av dessa negativa attribut Àr ödslighet och rumslig förvirring eller svÄrigheten att skilja pÄ vad som Àr privat, gemensam och offentlig miljö. Detta Àr uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsomrÄde. Fallstudien utförs pÄ ByÀlvsvÀgen, Bagarmossen, i Stockholm. Genom rumslig analys och litteraturstudier samt intervjuer skapas en bild av ett omrÄde med mÄnga goda kvalitéer men ocksÄ ett omrÄde som upplevs som otryggt. Uppsatsen tar upp olika sÀtt att skapa rum genom ny bebyggelse och smÀrre fysiska ÄtgÀrder, t. ex.

Genom en litteraturstudie syftar den hÀr uppsatsen till att ta reda pÄ vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebÀr i dagens mÄngkulturella klassrum. NÄgra möjliga svar har hittats men flera nya frÄgestÀllningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mÄngkulturellt klassrum innebÀr. DÀrefter vÀljs nÄgra metoder ut pÄ grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik Àr konsten att lÀra ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfÀrerna Àr Ätskilda och det Àr dÀrför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nÀra sin religion.

Genom en litteraturstudie syftar den hÀr uppsatsen till att ta reda pÄ vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebÀr i dagens mÄngkulturella klassrum. NÄgra möjliga svar har hittats men flera nya frÄgestÀllningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mÄngkulturellt klassrum innebÀr. DÀrefter vÀljs nÄgra metoder ut pÄ grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik Àr konsten att lÀra ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfÀrerna Àr Ätskilda och det Àr dÀrför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nÀra sin religion.

HĂ„llbarhet Ă€r idag ett mycket aktuellt Ă€mne. Det rapporteras nĂ€stan dagligen i media om företags ansvarstagande eller brist pĂ„ ansvar inom hĂ„llbarhetsomrĂ„dena; ekonomi, socialt och miljö. Även intressenters krav och pĂ„tryckningar frĂ„n samhĂ€llet pĂ„ företag har ökat. Den ökande medvetenheten i samhĂ€llet om hĂ„llbarhet har bidragit till att de flesta företag idag redovisar sitt arbete med hĂ„llbarhet i en hĂ„llbarhetsredovisning. Detta har bidragit till en öppenhet och tydlighet, gentemot företagens intressenter, kring företags pĂ„verkan och ansvarstagande inom hĂ„llbarhetsomrĂ„dena.Idag Ă€r upprĂ€ttande av hĂ„llbarhetsredovisning ett mĂ„ste för statligt Ă€gda företag, medan det för privata företag fortsatt Ă€r en frivillig redovisningsform.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan Stockholms parker och offentliga grönomrÄdena i relation till den rÄdande förtÀtning staden genomför. Stockholm har en tydlig strategi pÄ att skapa en tÀt stad vilket medför effekter pÄ stadens parker och offentliga grönomrÄden. Studien diskuterar de vÀrden som tillkommer och gÄr förlorade nÀr exploateringen av staden ökar samtidigt som den totala arealen grönomrÄden minskar. Vidare diskuteras det offentliga grönomrÄdenas funktion i den tÀta staden. De metoder som anvÀnts i studien bestÄr av semistrukturerade informantintervjuer i kombination med telefon- och e-postintervjuer följt av en bred litteraturundersökning.

The purpose of our essay is to investigate and compare the general and operational risk management in the private and public sector. As an introduction to the subject we describe the differences and similarities between the two sectors. Our survey is based on the term risk, the definitions of risk management, its development and finally the process of risk management. Since our survey is focusing on operational risks we also describe the operational process and the specific operational risks.The method we used to investigate the subject is a quantitative method. A survey was sent to 100 companies in Sweden, of which 50 were private companies and 50 were public companies.