During half a century the society has been changed from an industrial to knowledge-driven society. Industry companies have standardized requirements and companies that works with development in production has unique qualifications. The public employment office was created during a time that each tailored to then general requirements were dominating and the adaptation average appropriate worker and appropriate work where general. When the monopoly was stopped, crew companies begun to settle down on the market that flexibly adapt themselves to carried out now specialized needs that require sophisticated adaptation average work and job seekers. Companies lose the confidence for the public employment office and politicians threaten the organization with big closure.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt pÄ mottagarlandets vÀlfÀrdssystem. Det beror pÄ att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig Äldersfördelning Àr den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför Älder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer Àn vad den ger. Till skillnad frÄn tidigare studier fokuserar denna uppsats pÄ invandringen och de offentliga finanserna pÄ lokal nivÄ.

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt pÄ mottagarlandets vÀlfÀrdssystem. Det beror pÄ att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig Äldersfördelning Àr den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför Älder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer Àn vad den ger. Till skillnad frÄn tidigare studier fokuserar denna uppsats pÄ invandringen och de offentliga finanserna pÄ lokal nivÄ.

Rankningar Àr ett prestationsmÄtt som fÄtt ökad spridning i samhÀllet. Studier har visat att rankningslistor kan leda till att organisationer blir lika varandra genom att det sker en anpassning till mÀtningarna. Det finns ett ökat intresse bland akademiska forskare och praktiker kring vilka konsekvenser rankningar fÄr för organisationer, och det krÀvs vidare studier för att klargöra detta. I denna studie utforskades vilka konsekvenser rankningslistan Patienttoppen har haft för landstingsÀgda respektive privata vÄrdcentraler i Uppsala. Fyra verksamhetschefer och landstingets primÀrvÄrdsdirektör har intervjuats.

Sveriges byggsektor har varit under stÀndig strukturell förÀndring sedan mitten av 1900-talet. Idag finns bara 4 av de 10 stora byggföretagen som var verksamma i mitten av 1990-talet kvar. LÄgkonjunkturen under 1990-talet gjorde att de större byggföretagen började anvÀnda sig av underentreprenörer istÀllet för att anvÀnda eget folk. Det resulterade i att Är 2001 fanns det cirka 4000 VVS-installationsföretag. Företagsantalet speglar antalet inom de nÀrmare 20 branschgrupperna inom teknik och hantverk i byggsektorn.

Bakgrund: Framtidens bank mÄste arbeta mot att fÄ mer lojala kunder dÄ framtagandetav nya produkter och strÀvan efter ökad kostnadseffektivitet inte lÀngre rÀcker.Eftersom banker endast kan uppnÄ lönsamhet först efter upprepade köp Àr det viktigt attkartlÀgga bakomliggande faktorers betydelse för den privata bankkonsumentens lojalitetsett till dess finansiella beteende och behov i olika Äldrar.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga hur den privata bankkundens lojalitet varierarvid olika Äldersintervall samt hur bakomliggande faktorers betydelse för lojalitet skiljersig Ät vid olika Äldersintervall.AvgrÀnsningar: Vi har valt att avgrÀnsa vÄr studie till en svensk miljö och den privatabankkonsumenten. Vi avser inte att undersöka bankernas arbete för att styrka lojalitetenhos konsumenten och vi vill heller inte utreda om det finns tidigare okÀnda faktorer somkan kopplas till lojalitet inom bankbranschen.Resultat: De bakomliggande faktorernas betydelse för lojalitet skiljer sig inte Ät i olikaÄldersintervall i den privata bankkonsumentens liv. Varje faktor pÄverkar docklojaliteten olika mycket beroende pÄ vilket Äldersintervall som den privatabankkonsumenten befinner sig i. Vid samtliga Äldersintervall Àr klagomÄl den faktorsom har störst betydelse för den privata bankkonsumentens lojalitet, följt avkundnöjdhet, prisvÀrdhet, servicekvalitet och produktkvalitet. Vidare visar vÄra resultatatt bankernas klagomÄlshantering inte fungerar.

Titel: Marknadsorienteringens inverkan pÄ vakansgradNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Rusul Mahdi och Daniella NÀslundHandledare: Agneta SundströmDatum: 2015 ? maj Syfte: Syftet Àr att öka förstÄelse för hur privata fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering med avseende pÄ informationshantering i relation till kunder och hur det arbetet inverkar pÄ företagens vakansgrad.Metod: Studien syftar till att öka förstÄelse och utgÄr dÀrmed frÄn en kvalitativ metod. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer utförda pÄ fyra fastighetsföretag i Sverige. För att analysera materialet har vi relaterat empirin till teori genom att stÀlla dessa delar mot varandra vilket har gjorts med hjÀlp av identifierade nyckelomrÄden.Resultat & slutsats: Samtliga fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering mot kund i enlighet med teorin. Företagens arbete med marknadsorientering Àr i stort lika.

Under mina tre Är pÄ Konstfack har jag arbetat fram en vÀrld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete lÄter jag mönstren röra sig bortom skolans vÀggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta pÄ hur reklamen idag tar plats i staden, pÄ gator, vÀggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete bestÄr av tvÄ delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders vÀrde och roll i bÄde konstnÀrliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har ocksÄ studerat hur reklamen tar plats i vÄrt offentliga rum. I mitt praktiska konstnÀrliga arbete har jag anvÀnt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvÀgagÄngssÀtt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnÀrliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gÄ tillvÀga. .

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka ungdomars upplevelse av trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet i SkÀrholmen, samt vilka strategier de har för att öka trygghetskÀnslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger pÄ forskning och teorier om trygghet, otrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvÀmlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt Àr trygga i det offentliga rummet i SkÀrholmen, sÀrskilt pÄ vÀlbekanta platser, pÄ platser dÀr de kÀnner mÄnga mÀnniskor, samt pÄ dagtid. De mest framtrÀdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av trygghet Àr kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet.

I arbetet mot en hÄllbar samhÀllsutveckling spelar nÀringslivet en viktig roll. Nyckelaktörer i processen Àr personer med ansvar för frÄgorna inom företagen, ett ansvar som Äterfinns i befattningen miljöchef. Syftet med studien Àr att undersöka samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll samt vilka förvÀntningar de möts av och hur dessa hanteras. Ingen liknande tidigare publicerad studie som har en utgÄngspunkt i samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll och förvÀntningarna miljöcheferna möts av har identifierats. Avsnittet om tidigare forskning fokuserar dÀrför pÄ tre nÀrliggande forskningsomrÄden.

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign pÄ Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mÀnskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge nÄgra möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. MÄlet Àr att överraska anvÀndaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlÀngning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess..

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bÀttre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjÀlp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Abstract Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp dÄ en rÄdande uppfattning hos medborgaren Àr att övervakning har till syfte att skydda individen och ge en upplevd trygghetskÀnsla. Samtidigt finns det mÄnga mÀnniskor som finner det mycket integritetskrÀnkande att bli kontrollerade, exempelvis genom kameraövervakning pÄ offentliga platser. Syftet med föreliggande uppsats Àr att belysa samhÀllsexpertisens syn pÄ allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ter sig relationen mellan personlig integritet och kontroll i förhÄllande till allmÀn kameraövervakning pÄ offentliga platser? Hur Àr kameraövervakning pÄ offentliga förenligt med frihet kontra trygghet? I bakgrundstycket presenteras George Orwells kritiska dystopiska samhÀllsskildring ?1984? som publicerades 1949 och vÀckte omedelbart stor sensation.

Uppsatsens utgĂ„ngspunkt Ă€r samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhĂ€llet inom ramenför den nationella Överenskommelsen inom sociala frĂ„gor. Kontexten Ă€r den samhĂ€lleligaomvandling och de vĂ€lfĂ€rdsförĂ€ndringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom Ă€mnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhĂ€llet.Uppsatsen bygger pĂ„ det emancipatoriska kunskapsintresset vars strĂ€van Ă€r att identifiera orsakertill missförhĂ„llanden och missförstĂ„else som ligger bakom vissa fenomen, i det hĂ€r falletkonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begrĂ€nsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhĂ€llet. Uppsatsen visar att det rĂ„deren oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idĂ©burna organisationerna vet inte huruvidaman Ă€r en röstbĂ€rare eller en serviceutförare.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förÀndras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i nÀrliggande bebyggelse kommer att anvÀndas. Det offentliga rummets anvÀndande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tÀtort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden stÄr inför tvÄ spÀnnande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, Àr ett vÀldefinierat stadscentrum, som Àr tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.