Denna studie undersöker hur privata vÄrdföretags webbplatser bör utformas för att förmedla en hög trovÀrdighet mot anvÀndare och potentiella kunder. Antalet privata vÄrdföretag blir allt fler och det blir allt viktigare att synas och framförallt att synas pÄ rÀtt sÀtt. DÀrför vÀljer mÄnga privata vÄrdföretag att marknadsföra sig med hjÀlp av en företagswebbplats för att framhÄlla sig sjÀlva och sina produkter och tjÀnster.UtifrÄn en stegvis modell för att utvÀrdera trovÀrdighet har ett antal faktorer identifierats som ligger till grund för hur anvÀndare uppfattar trovÀrdighet i sammanhanget. Genom att studera hur personer frÄn mÄlgruppen upplever trovÀrdighet pÄ ett antal utvalda webbplatser har en djupare förstÄelse för de framkomna resultaten uppstÄtt. Resultaten visar pÄ att det bör lÀggas stor vikt pÄ fokusering av mÄlgrupp, bilder och bildsprÄk, den grafiska utformningen och informationsstrukturen vid utveckling av webbplatser för privata vÄrdföretag.

Att fritt fÄ yttra sin Äsikt Àr nÄgot som gynnar envar. Möjligheten att fÄ delta i debatter eller att kunna kritisera sin arbetsplats har ett stort skyddsvÀrde i samhÀllet. I Sverige rÄder yttrandefrihet och rÀttigheten försÀkrar mÀnniskor frihet att yttra sina Äsikter. Det finns dock situationer dÀr denna rÀttighet fÄr ge vika. En sÄdan situation kan uppstÄ i ett anstÀllningsförhÄllande dÀr det föreligger skyldigheter mellan parterna.

Begreppet controller har sitt ursprung i USA, dÀr den började anvÀndas för drygt 100 Är sedan. Till Sverige kom begreppet pÄ 1970-talet. Controllerns uppgifter har förÀndrats under Ären frÄn att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. I början förvÀntades controllern enbart vara en skicklig historiker. Rollen har sedan utvecklats till att controllern ocksÄ förvÀntas vara en förutseende visionÀr.

SÀnkningen av aktiekapitalkravet frÄn 100 000 till 50 000 SEK den 1 april 2010, förverkligades för att förbÀttra de institutionella villkoren för de privata aktiebolagen och för att fungera som ett incitament till att öka smÄföretagande. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de privata aktiebolagen har valt att lösgöra eller behÄlla sitt aktiekapital efter denna nya regel och varför. Dessutom Àmnar studien att undersöka om det finns skillnader mellan de som vÀljer att minska eller att behÄlla sitt aktiekapital avseende bransch, Älder och omsÀttning. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning som innefattar 212 respondenter. De resultat som denna undersökning kommer fram till Àr: Att majoriteten av de privata aktiebolagen har valt att behÄlla sitt aktiekapital.Att anledningen bakom att behÄlla aktiekapitalet Àr att bevara företagets kreditvÀrdighet, att anvÀnda aktiekapitalet i verksamheten och för att proceduren med att sÀnka aktiekapitalet anses vara krÄngligt och tidskrÀvande.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter frÄn medborgarna. DÄ medborgarna stÄr för bÄde finansiering, men Àven vill ta del av verksamheternas prestationer Àr det dÀrför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen Àr av god kvalitet och att den Àr rÀttvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsÀttningar som de privata att mÀta framgÄng. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar pÄvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jÀmföra de nyckeltal som anvÀnds blir större.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter frÄn medborgarna. DÄ medborgarna stÄr för bÄde finansiering, men Àven vill ta del av verksamheternas prestationer Àr det dÀrför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen Àr av god kvalitet och att den Àr rÀttvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsÀttningar som de privata att mÀta framgÄng. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar pÄvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jÀmföra de nyckeltal som anvÀnds blir större.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter frÄn medborgarna. DÄ medborgarna stÄr för bÄde finansiering, men Àven vill ta del av verksamheternas prestationer Àr det dÀrför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen Àr av god kvalitet och att den Àr rÀttvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsÀttningar som de privata att mÀta framgÄng. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar pÄvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jÀmföra de nyckeltal som anvÀnds blir större.

Undersökningen handlar om hur ungdomar anvÀnder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar anvÀnder sig av det offentliga rummet nÀr det inte Àr fysisk aktivitet som Àr mÄlet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, dÀr ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen Àr kopplad till anvÀndningen. Vad Àr det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars anvÀndning av torget och genom intervjuer dÀr ungdomar sjÀlva berÀttar om vad det Àr med torget som gör att de vill anvÀnda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget anvÀnds och vilka aktiviteter som Àger rum.

Enligt 4 kap 4 § ÅRL (SFS 1995:15) ska en anlĂ€ggningstillgĂ„ng med begrĂ€nsad nyttjandeperiod skrivas av genom Ă„rliga vĂ€rdeminskningsavdrag. En byggnad klassificeras som en materiell anlĂ€ggningstillgĂ„ng och ska sĂ„ledes skrivas av under dess nyttjandeperiod. IL 19 kap 5 § (SFS 1999:1229) föresprĂ„kar dĂ€remot att en sĂ„dan tillgĂ„ng ska skrivas av med hĂ€nsyn till dess ekonomiska livslĂ€ngd. Den ekonomiska livslĂ€ngden kan hĂ€rledas i ekonomisk litteratur till den tidsperiod som tillgĂ„ngen anses vara lönsam. Enligt de svenska normgivarna bokföringsnĂ€mnden och redovisningsrĂ„det, och dess rĂ„d BFNAR 2001:3 och RR 12, sĂ„ ska nyttjandeperioden berĂ€knas till den tidsrymd som en tillgĂ„ng förvĂ€ntas bli utnyttjad för sitt Ă€ndamĂ„l av företaget.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur rekryterare inom den privata sektorn ser pÄ moderskapet inför en rekrytering. FrÄgestÀllningarna i studien handlar om hur rekryterarna uppfattar moderskapet nÀr de skall anstÀlla, vilken pÄverkan moderskapet har i rekryteringssammanhang samt rekryterarnas bild av hur idealarbetaren ser ut. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fem rekryterare som Àr yrkesverksamma inom den privata sektorn. I studien framkom det att mödrar ses som den primÀra vÄrdtagaren av barn. DÀr de bidragande orsakerna till detta dels var en ekonomisk faktor dÀr mÀn anses tjÀna bÀttre Àn kvinnor, men dÀr Àven de traditionella könsrollerna ansÄgs som en bidragande faktor..

Syftet med denna studie Àr att beskriva situationen idag för tre tonÄrsflickor med Asperger syndrom (AS) och berörda familjers kamp för att fÄ den hjÀlp de behöver vid utslussningen till eget boende. Vidare Àr syftet att beskriva tvÄ privata företags arbete med att ta hand om personer med AS, och liknande diagnoser, samt att beskriva deras arbete att sprida kunskapen om detta i samhÀllet. Studien baseras pÄ en litteraturstudie samt intervjuer med familjer till tonÄrsflickor med AS och tvÄ privata företag som arbetar med AS. Ett resultat av studien var att personer med AS oftast inte klarar av att leva ett helt sjÀlvstÀndigt liv utan behöver stöd och hjÀlp för att kunna leva sÄ sjÀlvstÀndigt som möjligt. Ytterligare resultat var att kommunernas kunskap om AS, och deras ekonomiska möjligheter att underlÀtta situationen för personer med AL, varierar.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om de privata angelÀgenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig frÄn de privata angelÀgenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda pÄ vad det Àr för privata angelÀgenheter de Àgnar sig Ät och om det Àr nÄgon skillnad pÄ vad de gör beroende pÄ vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att Àgna sig Ät under arbetstid pÄ denna arbetsplats vill vi dÀrför ta reda pÄ hur bÄde medarbetarna och cheferna förhÄller sig till organisationens personalpolicy.VÄr teoretiska referensram bestÄr av tvÄ huvudsakliga omrÄden. Det första inleds med en grundlÀggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bÀttre bild av vad privata angelÀgenheter Àr, och vilka former av bÄde organisatoriskt olydnad och privata angelÀgenheter som finns. Vidare berörs ocksÄ hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad.

Den hÀr studien handlar om arbetsmotivation pÄ tvÄ Àldreboenden i GÀvleborgs lÀn. Vi gjorde en jÀmförelse mellan ett privat Àldreboende och ett kommunalt Àldreboende för att undersöka hur arbetsmotivation diskuteras pÄ enheterna. Syftet med studien var att se om det fanns skillnader mellan det privata och det kommunala boendet samt mellan chef och medarbetare i definitionen arbetsmotivation. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Det vi i huvudsak kom fram till var att arbetskamraterna, de boende och att prestera bra var de mest framtrÀdande faktorerna till arbetsmotivation.

MÄnga stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmÀrksamma den sociala dimensionen av projekten. AlltsÄ de förutsÀttningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum dÀr mÀnniskor ska interagera med varandra. Detta innebÀr att en viktig del av behoven för mÀnniskors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad.Ett exempel pÄ ett projekt som fallit offer för detta Àr Nya Slussen som har fÄtt stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat pÄ den fysiska utformningen.Denna studie Àmnar analysera förutsÀttningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen.Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrÄn befintlig forskning inom urbansociologi.

Kvinnor utgör hÀlften av Sveriges befolkning och speglar dÀrigenom en stor del av samhÀllet och borde dÀrför finnas med i arbetslivet och skapa en jÀmn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnÀmnas som ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet Àr jÀmstÀllt. JÀmstÀlldhet innefattar frÄgor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriÀr företagshierarkin osv. Offentlig sektor Àr den del av samhÀllets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsÀkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling.