Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgÄng till, vilket det absolut Àr. Dock ser jag detoffentliga rummet som nÄgot mer Àn bara en plats som alla fÄrbesöka. Det offentliga stadsrummet Àr ett rum dÀr mÀnniskor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nÀmna nÄgra egenskaper. Det offentliga rummet Àr ett viktigt rum för att kunna skapa ett vÀlmÄende och utvecklandesamhÀlle. Makthavare och planerare lÀgger i mÄnga fall mycket resurser pÄ att förbÀttra storstÀdernas representativa offentliga ytor, sÄ som stora torg och stadsparker.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur privata kostrÄdgivare upplevde sin roll i arbetet med att förÀndra kostvanor hos klienter med typ-2 diabetes. Vidare syftade studien till att ta reda pÄ hur privata kostrÄdgivare motiverade dessa klienter till beteendeförÀndringar.- Hur uppfattar privata kostrÄdgivare sin betydelse i arbetet med beteendeförÀndringar hos klienter med typ-2 diabetes? - Hur motiverar privata kostrÄdgivare sina klienter med typ-2 diabetes till beteendeförÀndringar? MetodKvalitativ forskning samt semistrukturerade intervjuer valdes för den hÀr studien. Informanterna var fyra kostrÄdgivare som arbetade inom privata sektorn i Stockholm. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades bÄde deduktivt och induktivt genom kvalitativ innehÄllsanalys.ResultatResultatet visade att kostrÄdgivarna uppfattade sig som mycket betydelsefulla för sina klienters livsstilsförÀndring.

Idag stÄr det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förÀndringar dÀr konkurrens frÄn externa handelsomrÄden, köpcentrum och förÀndrade handelsmönster i allmÀnhet kan innebÀra att det offentliga rummet i stadens centrum fÄr svÄrt att behÄlla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar dÀrmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebÀr ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta pÄverkar mÀnniskans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. DÄ mÀnniskors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundlÀggande för demokrati och hÀlsa i samhÀllet riskerar detta innebÀra negativa konsekvenser för en social hÄllbarhet i staden.

Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket gÄr som en röd trÄd genom samtliga delar. Vi utgÄr ifrÄn genusteori vilket innebÀr en förstÄelse av genus som socialt konstruerat i motsÀttning till en förstÄelse av identitet som biologiskt bestÀmd. Var och en av vÄra undersökningar behandlar olika omrÄden av vardagligt liv och hur olika grupper av mÀnniskors livsvillkor och identiteter pÄverkas av genus. Undersökningarna fokuserar pÄ hur genus konstrueras hos mÀnniskor med olika erfarenheter och egenskaper, i bÄde det privata och det offentliga rummet. HÄkan har undersökt hur barn i förskolan förhÄller sig till eller bryter mot genusmönster.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vad arbetsgivarna anser Ă€r betydelsefullt hos de arbetssökande vid rekrytering av personal. Fokus ligger pĂ„ den arbetssökandes sociala och formella kompetens och pĂ„ det personliga intryck den arbetssökande ger. Vilken betydelse har det personliga intryck som arbetsgivaren fĂ„r av den arbetssökande? Vilken form av kompetens Ă€r enligt arbetsgivarna viktigast vid urvalet av arbetssökande? Är formell kompetens underordnat den arbetssökandes personliga egenskaper? Vilka arbetssökande prioriteras nĂ€r de har likvĂ€rdiga formella meriter? Vilken funktion har tester? Intervjuer har gjorts med fyra personer pĂ„ en socialförvaltning och fyra pĂ„ ett privat företag i stĂ„lbranschen. Det mest betydelsefulla pĂ„ socialförvaltningen Ă€r social kompetens och personliga egenskaper.

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Inga mellanmÀnskliga möten Àr fria frÄn makt, sÄ ej heller bland barn. Leksaker Àr en del av barns vardag och det förekommer att barn har med sig privata leksaker till förskolan. Men barns val av leksaker kan vara pÄverkat av de medietexter de stÀndigt möter. DÀrför utgör forskning kring lek, leksaker, makt, media och status en vÀv som bildar bakgrunden till denna studie. Syfte: Att synliggöra barns tankar kring privata leksakers betydelse för den sociala ordningen inom lekgemenskapen samt deras syn pÄ mediernas eventuella pÄverkan pÄ lek och leksaksval.

Den ökade privatiseringen i samhÀllet har lett till en lagförÀndring inom primÀrvÄrden. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vÄrdgivare pÄ primÀrvÄrdsmarknaden. Den hÀr fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsÀttningar landstingsdrivna och privata vÄrdgivare har och hur det pÄverkar dem i utformningen av deras affÀrsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vÄrdgivarna lÀgger fokus pÄ i och med dessa olika förutsÀttningar. Empirin har primÀrt samlats in genom intervjuer med utvalda vÄrdgivare pÄ bÄde den landstingsdrivna och privata sidan i primÀrvÄrden i Norrbotten.

I denna studie har vi ur ett intressentperspektiv undersökt vem som tjÀnar pÄ offentliga e-tjÀnster. Syftet med studien var att tydliggöra olika intressenters nytta av offentliga e-tjÀnster och visa pÄ den pÄverkan som dessa har för olika intressenter. Detta gjordes med hjÀlp av en kvalitativ studie, som frÀmst bestod av intervjuer med intressenter för barnomsorgse-tjÀnster i Simrishamns kommun. Nyttan för dessa intressentgrupper undersöktes utifrÄn de fyra perspektiven; mÀnskliga resurser, informationsutbyte, arbetsflöde för informationshantering och produktivitet, grundade i vÄrt ramverk för effektivitetsmÀtning. Resultatet frÄn studien visade att nyttan av offentliga e-tjÀnster, som kan bestÄ av dels medborgarnytta och dels verksamhetsnytta, skapas av de tre faktorerna hög anvÀndningsgrad, bra samarbete och tillförlitlighet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska ocksÄ undersökas om det gÄr att förbÀttra kvalitetsprocesser genom att titta pÄ kvalitetssÀkringen hos tvÄ verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lÀra sig av varandra. .

Denna uppsats fokuserar pÄ att fÄnga upp en relativt ny och vÀxande företeelse inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig verksamhet samt öka förstÄelsen för vad en blogg Àr.Ett utmÀrkande drag för bloggen, som Àr en uppdaterad webbplats vars startsida karaktÀriseras av ett antal daterade texter i omvÀnd kronologisk ordning, Àr att den beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav pÄ kÀllkritik av innehÄllet. Bloggen beskrivs gÀrna som en form av ?grÀsrotsjournalistik? men den anvÀnds ocksÄ som strategisk kommunikation till exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett komplement inom traditionella media.Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar: Rektor KÄre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de anvÀnder sig av attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation Àr.I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna anvÀnder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera men de gör det pÄ lite olika sÀtt.Margot Wallström anvÀnder sig av sin privata sfÀr som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet.

Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förstÄelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lÀrandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmÀrksammat vissa orovÀckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhÀllsfunktioner.Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket pÄ kort tid och idag tillÀmpas projekt pÄ regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmÀrker sig genom diffusa och abstrakta mÄl. Detta beror frÀmst pÄ att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt Àn de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, dÀr projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt Àr samhÀllsnyttan istÀllet i centrum, men trots detta finns en vÀl utbredd tendens att bedöma projekten utifrÄn samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt.

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bÀttre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjÀlp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Det överordnade temat för uppsatsen Àr det offentliga rummets konstruktion och förÀndring. Det preciserade syftet Àr att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers förestÀllningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas förestÀllningar leder till i förÀndringen av det offentliga rummet. Följande frÄgor stÀlls för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas förestÀllningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas förestÀllningar leder till i förÀndringen av det offentliga rummet: - Vilka förestÀllningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka förestÀllningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmÀter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign Àr en fallstudie och fallet som undersökts Àr station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet bestÄr av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hÄllbarhet kommer prövas med hjÀlp av triangulering. Det empiriska materialet har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys som Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ.

I denna C-uppsats har vi mot bakgrund av att Migrationsverket inte lÀngre driver nÄgra flyktingförlÀggningar i egen regi, studerat det aktörslandskap som tagit över denna uppgift. I studien har vi intervjuat tvÄ offentliga, en ideell och tre privata aktörer som driver asylboenden. Vi har utgÄtt frÄn att asylboenden Àr en vÀlfÀrdstjÀnst och att utförarna dÀrför stÄr för tillÀmpningen av en vÀlfÀrdstjÀnst.Syftet har varit att studera de olika utförarnas idéer om asylboenden som vÀlfÀrdstjÀnst och analysera idéerna utifrÄn ett ideologiskt förankrat ideal om vÀlfÀrd. DÀrför har vi utarbetat idealtyper som vi baserat pÄ Esping-Andersens (1990) typologi av korporativa (konservativa), liberala och socialdemokratiska vÀlfÀrdsregimer och kompletterat vÄra idealtyper med annan teori. Social stratifiering, reglering, dekommodifiering och vinstintresse Àr de begrepp som ingÄtt i de idealtyper vi anvÀnt oss av.