I den offentliga verksamheten utgör budget frÀmst ett medel för att fördela ekonomiska resurser i verksamheten. PÄ senare tid har de offentliga organisationerna försökt att avbilda budgeten frÄn den privata sektorn om hur budget bör anvÀndas effektivare i verksamheten. Traditionellt sett har budget enbart varit ekonomisk information. En modern budget sÀtter mer fokus pÄ det mÀnskliga beteendet och deltagandet frÄn budgetuppstÀllandet till budgetuppföljningen. Det har skett en utveckling inom den offentliga sektorn dÀr man har upptÀckt vikten av hur viktigt det Àr med inre effektivitet inom verksamheten för att ocksÄ lyckas med att fÄ en god yttre effektivitet.

FörestÀllningar om arbete, familj och individ relaterar till distinktionen mellan privat och offentligt och hierarkiska sociala ordningar. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv undersöka hur förestÀllningar om "privata" och "offentliga" ordningar framtrÀder i personliga assistenters arbetsbeskrivningar. Uppsatsens empiri bestÄr av material frÄn fem intervjuer med personliga assistenter.I arbetsbeskrivningarna framtrÀder förestÀllningar om familj, arbete och individ samverkande. Analysen visar hur diskursen om en oberoende individ, som framtrÀder som central för och osynliggörande av personliga assistenters arbete, i materialet aktualiseras i relation till hegemoniska diskurser om arbete i det offentliga och familjen som en autonom, privat enhet. Offentligt avgrÀnsas mot privat, men grÀnsen framtrÀder som kontextuell, permeabel, instabil och elastisk.

I det offentliga stadsrummet finns en stor mÀngd reklam som visar avklÀda kvinnokroppar och som ofta anspelar pÄ sexualitet. Detta kallas för det offentliga rummets sexualisering och Àr en frÄga som skÀr mellan omrÄdena politik, juridik och nÀringsliv och frÄgan har debatterats under flera Ärtionden. Denna uppsats Àmnar undersöka hur individer upplever och förhÄller sig till reklamens framstÀllning av kroppen, hur stadsrummet upplevs som en följd av reklamen och pÄ vilket sÀtt det sexualiserade offentliga rummet förstÄs ur ett maktperspektiv. För att studera detta har metoderna livsvÀrldsintervju, promenadintervju och fotoelicitering kombinerats. Av undersökningens resultat framkom det att reklamen uppfattas framstÀlla en synnerligen homogen kropp ? nÄgot som studiens respondenter upplevde som negativt dÄ de stÀndigt behövde förhÄlla sig till detta ideal.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Det hÀr Àr en studie i hur vi kan utveckla de smÄ, urbana platserna i det offentliga rummet för att göra dem mer anvÀndbara. Jag har studerat fyra smÄ, centralt belÀgna, offentliga platser i Malmö. TvÄ av platserna har hög grad av aktivitet, medan endast en lÄg grad av aktivitet förekommer pÄ de andra tvÄ. Jag har gjort analyser av platsernas relation till den omgivande stadsstrukturen, av platsernas rumslighet, av vilken aktivitet som förekommer pÄ platserna, av hur offentliga platserna egentligen Àr och möjligheten för appropriation pÄ platserna. Med utgÄngspunkt i resultaten av analyserna har jag gjort nya gestaltningsförslag för platserna med lÄg grad av aktivitet. Med de nya gestaltningarna försöker jag ge exmpel pÄ hur de smÄ, urbana, offentliga platserna kan göras mer anvÀndbara.

I studien har skillnader mellan fallföretagens arbete med CSR kunnat pÄvisas, och dÀr nÄgra av dessa enligt oss Àr direkt hÀnförbara till Àgarstrukturen. UtifrÄn dessa skillnader har vi formulerat fem hypoteser Dessa hypoteser innefattar att kraven pÄ att statliga företag ska ta ett socialt ansvar Àr större Àn för privata och att konsekvenserna av att inte ta detta ansvar blir större för statliga företag. Vi fann Àven att statliga och privata företags totala sociala ansvar inte skiljer sig Ät. DÀremot pÄvisades skillnader i företagens sÀtt att arbeta med CSR-frÄgor dÄ statliga företags CSR-arbete frÀmst kÀnnetecknas av att vara förebyggande, medan privata framförallt arbetar aktivt. Dessutom fann vi i studien att statliga företag tenderar att ha sitt CSR-arbete mer strategiskt integrerat i organisationen Àn privata företag..

SamhÀllet förÀndras stÀndigt. FörÀndringen leder till att bÄde staden och vi mÀnniskor pÄverkas. Allt frÄn vÀrldsomfattande utvecklingar till lokala trender har inverkan pÄ mÀnniskors rörelsemönster och beteende. Bland annat Àr individualiseringen större Àn nÄgonsin. Likasinnade dras till likasinnade vilket pÄtagligt pÄverkar segregationen i vÄra stÀder.

Denna uppsats handlar om hur Shared service (SS) inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management (NPM). SS har beskrivits som ett verktyg för att uppnÄ de egenskaper som karaktÀriserats som NPM, och denna uppsats syftar till att se ifall anvÀndandet av Shared Service inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management. Genom en fallstudie pÄ Kammarkollegiets Enhet för Administrativ Service har detta genomförts. SekundÀrdata i form av rapporter har studerats samt intervjuer med direktören för Enheten för Administrativ Service HÄkan Viberg har genomförts. Analysen visar pÄ att detta fall i hög grad uppfyller kriterierna för NPM och motiven för SS, Àven om vissa skillnader har kunnat identifieras.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Detta arbete undersöker utifrĂ„n ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrĂ„n uppsatsens teoretiska utgĂ„ngspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats pĂ„ ett empiriskt material, i detta fall VĂ€sterĂ„s Översiktsplan, för att undersöka vad som framstĂ€lls som betydelsefullt i och med anvĂ€ndningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehĂ„llsanalysen Ă€r att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats.

VÀnster-högerskalan har alltid varit nÀra knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det Àr ocksÄ ur dessa som vÄra egna svenska partier Àr sprungna. Svensk politik har kÀnnetecknats av konflikter mellan vÀnster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat Àgande. Socialdemokraterna och VÀnsterpartiet Àr de av vÄra riksdagspartier som bÀst kan beskrivas med begreppet vÀnster. Moderaterna och Kristdemokraterna Àr de av dessa som uttrycket höger bÀst passar in pÄ.

Det Ă€r kĂ€nt att tandlĂ€kare har en ökad frekvens muskuloskeletala besvĂ€r frĂ„n nacke, övre extremiteter och rygg samt upplever mycket stress i sitt arbete. Studier har visat att tandlĂ€kare som har dessa besvĂ€r upplever sin arbetssituation som mer otillfredsstĂ€llande och rapporterar mer Ă„ngest samt visar sĂ€mre psykosocial hĂ€lsa.Studien har genomförts med syfte att undersöka frekvensen av muskuloskeletala besvĂ€r, stressrelaterade symptom, skillnader mellan de som arbetade i offentlig respektive privat regi samt skillnader mellan kvinnliga och manliga tandlĂ€kare. I Uddevalla och VĂ€nersborg valdes ut 32 tandlĂ€kare, 16 vardera frĂ„n privata och offentliga mottagningar. Åtta kvinnor respektive mĂ€n i vardera gruppen. Undersökningen gjordes i form av en enkĂ€tstudie.

Det finns en ambition i den svenska förvaltningen att effektivisera offentliga organisationer och minska dess kostnader. Denna ambition finns i olika stor grad i flera av vÀrldens industrilÀnder. Minskade kostnader skulle dock kunna kollidera med organisationernas uppdrag. Vi har intresserat oss för rÀddningstjÀnsten i Sverige och Danmark, lÀnderna har valt att producera tjÀnsten pÄ olika vis men gemensamt för organisationerna Àr att de har sÀkerhet som uppdrag och Àr sÀkerhetskritiska organisationer. Vi undrar hur de tÀnker kring effektivitet och vad de gör för att vara effektiva. Syftet Àr att förstÄ och jÀmföra offentliga och privata sÀkerhetskritiska organisationers förestÀllningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva.

Kommissionen presenterade Är 2008 ett förslag om en ny europeisk associationsform ett s.k. SPE-bolag (Societas Privata Europaea), ett privat europabolag sÀrskilt anpassat för smÄ och medelstora företag. Syftet med förordningen Àr bl.a. att göra det enklare och mer flexibelt för smÄ och medelstora företag att utöva sin verksamhet och etablera sig pÄ den inre marknaden och dÀrav stÀrka deras konkurrenskraft. I takt med utvecklingen av bolagsrÀtten pÄ den överstatliga nivÄn Àr bolagsrÀtten i Sverige ocksÄ föremÄl för utveckling och förÀndring.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilket anvĂ€ndningsomrĂ„de journalister, som Ă€r anknutna till en redaktion, har att anvĂ€nda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och dĂ„ i synnerhet varför journalisten vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmĂ€nhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjĂ€lp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen anvĂ€nds av journalister och till vĂ„r hjĂ€lp kommer vi att anvĂ€nda JĂŒrgen Habermas teori om offentlighet sĂ„ som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.FrĂ„gestĂ€llningen i uppsatsen Ă€r:· Hur ser journalisten pĂ„ bloggen i avseende pĂ„ det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten dĂ„ han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten anvĂ€nda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i tvĂ„ stycken mailintervjuer med journalister som sjĂ€lva bloggar. Dessa tvĂ„ Ă€r Anders Linder, ledarskribent pĂ„ Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist pĂ„ Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.